Hittills har de globala ansträngningarna inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald varit otillräckliga. Stater förhandlar nu om ett nytt strategiskt ramverk som ska antas under konventionens tudelade partsmöte (COP15), som inleds i oktober och avslutas i maj 2022. Världens ledare måste visa att de tar vetenskapens larmrapporter och allmänhetens oro på allvar. Gradvisa förändringar är inte längre tillräckliga för att motverka förlusten av biologisk mångfald. Det allvarliga läget kräver en genomgripande samhällsomställning som säkerställer biologisk mångfald utan att underminera mänskliga rättigheter och människors välmående.
I ett gemensamt positionspapper framhåller 19 av CONCORD Sveriges medlemsorganisationer att Sverige behöver ta ett starkt politiskt ledarskap i förhandlingarna. De ser behovet av höjda ambitioner för skydd av arter och ekosystem, och mer kraftfulla åtgärder mot drivkrafterna bakom artutrotningen. Därutöver lyfter de särskilt tre områden som Sverige bör driva:
- Urfolks och lokalsamhällens rättigheter och kunskap
Ramverket måste erkänna att urfolk och lokalsamhällen har en central roll i att bevara biologisk mångfald och säkerställa deras rätt till mark och naturresurser. Sverige behöver även verka för att ramverket uppmärksammar de växande hoten mot miljöförsvarare.
- Inkludering och meningsfullt deltagande
Att alla samhällets aktörer respekterar och verkar för ramverkets genomförande är en förutsättning för att få till stånd en genomgripande samhällsomställning. För att nå målen är inflytande och meningsfullt deltagande av civilsamhället, kvinnor, barn och unga avgörande.
- Omställning av finansiella flöden
Genomförandet av Post 2020-ramverket kommer att kräva ökade resurser, såväl finansiella som tekniska. Särskilt måste stödet till låginkomstländer öka substantiellt. Detta förutsätter en omställning av finansiella flöden och nya finansieringsåtaganden.