Söndagen den 22 september beslutade världens länder i FN om ”Pact for the Future”, en gemensam deklaration för att värna och utveckla det multilaterala samarbetet i en tid av flera parallella kriser och konflikter.
Här är några av besluten i deklarationen:
- Säkerhetsrådet ska reformeras. FN ska komma till rätta med att afrikanska länder inte är rättvist representerade. FN beskriver det som det mest konkreta åtagandet sedan 1960-talet
- Ambitionen och takten för genomförandet av de Globala målen ska öka. Bland annat ska det ske reformer inom de internationella finansiella institutionerna (IMF, Världsbanken), skuldhanteringsmekanismer, och finansieringen för att möta och begränsa klimatförändringarna ska öka.
- Sätt att mäta mänsklig utveckling, bortom det ekonomiska BNP-måttet, ska utvecklas.
- För första gången nåddes en överenskommelse om ett ramverk för digitalt samarbete, vilket bland annat inkluderar reglering av AI. Detta har förhandlats fram av Sverige och Zambia.
- Beslut ska ta hänsyn till hur de påverkar kommande generationer, En första internationell deklaration om hur unga och framtida generationer bättre ska inkluderas i beslutsfattandet har antagits.
- Det gemensamma arbetet för att värna jämställdhet och mänskliga rättigheter ska stärkas, med en särskild uppmaning om att skydda människorättsförsvarare.
Sverige deltog på framtidstoppmötet genom vice statsminister Ebba Busch. Till generalförsamlingens öppnande senare i veckan åker även utrikesminister Maria Malmer Stenergard, bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa samt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Inför mötet uppmanade CONCORD Sverige regeringen att presentera en plan för hur Sverige ska öka takten och ambitionsnivån för genomförandet av Agenda 2030 med de Globala målen. Med ambitionerna i FN:s framtidspakt i bakhuvudet är det nu ett bra tillfälle att se över hur hela regeringen bättre kan utgå från Agenda 2030 i sitt arbete. I vår rapport Barometer 2024 har vi 90 rekommendationer på hur de kan gå till väga.