Nyhet

19 maj 2020

Agenda-2030-symbolen

En hållbar värld efter krisen

#agenda 2030 och samstämmighet #företagande och mänskliga rättigheter

Coronapandemin visar tydligt hur världen hänger samman och att bekämpandet av viruset kräver globala lösningar. I debatten den senaste tiden har flera röster höjts om vikten av en hållbar återhämtning. Vi har samlat några inlägg och perspektiv på ämnet från våra medlemmar.

I en debattartikel i Altinget i början av maj skriver bland andra IM och LSU om att uppbyggnaden av samhället inte kan göras utifrån de ohållbara strukturer som fanns innan krisen. Återhämtningen kräver en omställning som är hållbar, som bidrar till Globala målen i Agenda 2030 och som värnar om mänskliga rättigheter.

De skriver ”Världen behöver en rättvis omställning till ett hållbart samhälle, och nu finns chansen att påbörja den på allvar. Pandemin testar solidariteten – i Sverige, i Europa och i världen.” Målbilden beskriver de vara en modell som inspirerar företag och organisationer till innovation. Uppbyggnaden av samhället måste omfatta alla: unga, civilsamhället och världen utanför EU.

Två vägledande perspektiv finns i Agenda 2030

IKFF beskriver att två huvudsakliga principer i Agenda 2030 kan vara vägledande för de politiska beslut som nu fattas för att hantera corona-krisen och dess effekter. Att alltid ha med ett jämställdhetsperspektiv som genomsyrar alla politiska beslut och principen om att ingen ska lämnas utanför, utan de mest utsatta ska nås först. ”Är det något vi lärt oss från denna pandemi är det att viruset inte tar hänsyn till nationsgränser. Då måste det också bekämpas gemensamt utan att något land eller någon grupp lämnas bakom”, skriver IKFF i ett mejlsvar till CONCORD Sverige.

En bättre matförsörjning

I Landets Fria Tidning tar The Hunger Project upp jordbruk och matförsörjning som ett viktigt område som kräver åtgärder akut, men även på längre sikt för att skapa en mer hållbar matproduktion och utveckling. De skriver ”Pandemin har visat att det globala och industrialiserade systemet vi alla är del av är sårbart. Istället är det nu det lokala och småskaliga jordbruket, och arbetet, som kan säkerställa matförsörjning till alla.”

De ger exempel på hur småskaliga jordbrukare i dagens läge hjälper de mest utsatta eller isolerade med till exempel leverans av matvaror. Ett så kallat agroekologiskt jordbruk, kemikaliefritt och som främjar biologisk mångfald, hoppas The Hunger Project är vägen framåt för en mer hållbar matproduktion. 

Hållbara arbetsvillkor och konsumtion

18 debattörer, däribland Fairtrade Sverige, Act Svenska kyrkan, Vi-skogen och We Effect, lyfte den 10 maj i Aftonbladet behovet av att möta coronakrisen med en mer hållbar handel. Människor runt om i världen förlorar sina arbeten och möjlighet till försörjning, och hela industrier riskerar att slås ut i pandemin. När medlen var knappa redan innan krisen tar det inte lång tid under pandemin innan pengarna tar slut och människor inte längre kan har råd med mat till sina familjer.

Världshandeln behövs för att tackla den ekonomiska krisen, men det räcker inte skriver debattörerna. ”Företag i Europa behöver säkerställa att alla i deras leverantörskedjor får en lön som det går att försörja sig på. Såväl offentlig sektor som privatpersoner kan och bör göra konsumtionsval som bidrar till en världshandel som värnar mänskliga rättigheter och miljö.” De skriver vidare att den viktigaste uppgiften nu blir att bygga hållbara och motståndskraftiga samhällen där mänskliga rättigheter respekteras och människor kan försörja sig.

Uppmaning om grönt ledarskap i återhämtningen

Dåligt genomtänkta återhämtningspaket riskerar att öka de sociala ojämlikheterna, och förvärra situationen för vår hälsa och för miljön menar Världsnaturfonden WWF. Eftersom EU närmaste tiden ska fatta beslut om var stora finansiella insatser ska riktas för att stötta Europas ekonomi efter corona-pandemin går nu WWF med flera ut med uppmaningen att EU och medlemsländerna måste visa grönt ledarskap i besluten framåt. I ett upprop kräver de att unionen möter krisen genom att radikalt och snabbt göra en omställning till en grön och rättvis ekonomi, som kan stå emot framtida kriser. 

”Det är viktigt att regeringarna inom EU utarbetar sin återhämtningspolitik så att den driver det nationella klimat- och miljöarbetet framåt samtidigt som den motverkar sociala orättvisor, skapar gröna jobb och förbättrar vår och planetens hälsa. Nu behövs politik som säkerställer en grön och rättvis omställning,” säger Em Petersson, ansvarig för samhällspolitik på WWF.