I december 2023 lade EU-kommissionen fram ett paket med lagförslag under namnet ”Defence of democracy”. Motiveringen var att ”hantera hotet från utländsk inblandning med mer transparens, samtidigt som man uppmuntrar medborgares och civilsamhällets deltagande i våra demokratier” [CONCORD Sveriges översättning].
Lagförslaget har flera olika delar. Carolin Johnson på nätverket European Partnership for Democracy följer processen och välkomnar de delar som handlar om att stärka inkluderingen och effektiviteten vid val till bland annat Europaparlamentet och att stärka medborgares och civilsamhällesorganisationers deltagande i beslutsprocesser. Men lagförslaget innehåller också krav på transparens i aktiviteter som exempelvis finansieras av länder utanför unionen. Det kan handla om både opinionsbildning, möten med beslutsfattare och konferenser. Ett uppmärksammat och omtvistat förslag är att organisationer i EU som tar emot finansiering från länder utanför unionen ska registreras.
– Vi oroas över den börda som läggs på civilsamhällesorganisationer, risken för stigmatisering och att givare blir avskräckta. Lagförslaget misslyckas också med att adressera hot mot demokratin som kommer inifrån unionen. Så som det ser ut nu kommer direktivet ha en negativ effekt på demokratin, säger Carolin Johnson.
Carolin Johnsson varnar för att lagförslaget bidrar till att misstänkliggöra civilsamhällesorganisationer, och att göra det möjligt för regeringar att utnyttja lagen för att minska deras utrymme.
Dessutom riskerar lagförslaget att underminera EU:s ansträngningar att stärka civilsamhället i länder utanför unionen, enligt Carolin Johnson.
– Förslaget speglar ”foreign agents laws” som EU aktivt har motarbetat på andra platser. EU:s argumentation för lagförslaget liknar det som många regeringar i de länderna har använt.
Förhandlingar väntar
EU:s medlemsländer i rådet har haft ett första möte om lagförslaget, och parlamentet håller på att besluta vilket utskott som ska ansvara för parlamentets position. Carolin Johnson bedömer det som osannolikt att förhandlingarna blir klara före valet i juni.
– Nu är det viktigt att hålla uppe trycket på lagstiftarna – parlamentet och rådet – och få dem att förstå problematiken och komplexiteten kring lagförslaget. Civilsamhället kan göra skillnad genom att föreslå justeringar som adresserar dessa problem.
CONCORD Europa kommer under våren att bevaka frågan inom nätverket Civil Society Europe, och Sveriges arbetsgrupp för civilsamhällets demokratiska utrymme kommer att föra fram gruppens synpunkter till den svenska regeringen. Patrik Desthon, policy- och påverkansrådgivare på Olof Palmes Internationella Center, ser en risk att lagförslaget utnyttjas av medlemsstater för att undertrycka och censurera civilsamhället.
– Risken för manipulation och läckage av information för att smutskasta civilsamhället är påtaglig. Samtidigt försvagas tillsynsmyndigheternas oberoende i en tid av demokratiskt tillbakafall och oro för rättsstatsprincipen. Det är av yttersta vikt att garantera att dessa myndigheter kan agera oberoende och inte används som verktyg för politisk förföljelse, säger Patrik Desthon.
Anna Berggren, policyrådgivare på Diakonia, ser en risk att kravet på att redovisa utländsk finansiering leder till farlig stigmatisering för civilsamhällesaktörer inom EU.
– Särskilt med tanke på de odemokratiska politiska vindar som blåser inom unionen. Detta skulle i slutänden bidra till att kväva röster inom civilsamhället och därmed underminera paketets mål om att skydda demokratin. Sveriges regering säger sig vilja främja demokrati, mänskliga rättigheter och ett starkt och pluralistiskt civilsamhälle. Det är nu upp till bevis för Sverige att leverera på dessa åtaganden när lagtexten förhandlas i rådet och parlamentet, säger Anna Berggren.
Bakgrund
Lagförslaget kan ses som kommissionens svar på den så kallade Qatar gate, en korruptionshärva som avslöjades hösten 2022. Flera personer med kopplingar till EU-parlamentet anklagades då för att ta emot pengar för att driva utländska regimers, bland annat Qatars, intressen i parlamentet.
Redan förra våren planerade kommissionen att lägga fram ett lagförslag för att reglera utländsk finansiering av aktiviteter för att påverka europeisk politik, men fick återgå till ritbordet efter varningar från civilsamhället.