Uttalande

7 april 2020

Brev till Peter Eriksson inför EU:s biståndsministermöte

#agenda 2030 och samstämmighet #eu:s och sveriges bistånd

Onsdag den 8 april har EU:s biståndsministrar ett extrainsatt informellt möte. De ska diskutera de utvecklingspolitiska och humanitära aspekterna av Covid-19. I ett brev till ministrarna inför mötet uppmanar vi dem att låta åtagandena i Agenda 2030 och Parisavtalet vara vägledande i arbetet framåt. Rekommendationerna i brevet har tagits fram tillsammans med övriga nationella plattformar inom CONCORD Europa.

Hela brevet, adresserat till biståndsminister Peter Eriksson

Inför utrikespolitiska rådets informella möte om EU:s utvecklingssamarbete 8 april 2020

Vi vill börja med att uttrycka vår stora uppskattning över att den svenska regeringen tillsammans med Danmark tog initiativet till utrikespolitiska rådets informella möte på onsdag för att diskutera EU:s utvecklingssamarbete i coronakrisen.

Coronaviruset känner inga gränser. Solidaritet och gemensamma ansträngningar behövs därför mer än någonsin. När åtgärdsplaner på olika nivåer nu tas fram är det viktigt att åtagandena i Agenda 2030 och Parisavtalet om att nå en rättvis och hållbar utveckling för alla människor och för planeten inte tappas bort. CONCORD Sverige, som plattform för 73 medlemsorganisationer, vill tillsammans med vårt europeiska nätverk CONCORD Europa föra fram följande rekommendationer inför onsdagens möte rörande EU:s globala insatser för att hantera Covid-19- pandemin.

EU och dess medlemsstater bör:

  • Samordna sig och genomföra gemensamma åtgärder för både de kort- och långsiktiga sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen med särskilt fokus på människor och grupper som lever i mest utsatthet och i riskfyllda situationer.
  • Stötta partnerländer i att stärka hälsosystem för att säkerställa tillgång till hälsovård för alla. EU bör också hjälpa till att bygga upp universella trygghetssystem och säkerställa att cash transfer-program och andra åtgärder under krisen når människor i störst utsatthet.
  • Bevaka så att krisen inte leder till ytterligare inskränkningar av civilsamhällets utrymme och de mänskliga rättigheterna. EU bör prioritera stöd till lokala civilsamhällesorganisationers arbete och demokratiska utrymme. Eftersom civilsamhället arbetar i och tillsammans med lokala samhällen, kan de nå ut till mest marginaliserade och utsatta grupperna i samhället.
  • Sätta kvinnor och flickor i centrum för responsen. 69 procent av alla hälsoarbetare världen över är kvinnor. På grund av könsuppdelning av sysslor i hemmet är det också främst kvinnor och flickor som tar hand om sjuka familjemedlemmar. Detta gör dem mer utsatta för viruset. Under kriser löper kvinnor och flickor också en avsevärt större risk för att utsättas för våld och sexuellt våld. Sverige, med sin feministiska utrikespolitik, har en viktig roll i att påminna om dessa jämställdhetsaspekter och säkerställa att alla gemensamma insatser görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
  • Lägga fokus på att öka tillgången till mat och nutrition och stötta småskaliga jordbrukare som drabbas. Lokala marknader som förser en stor del av utvecklingsländernas befolkning med mat och förnödenheter stängs ned och småbrukare tappar därigenom möjlighet att sälja sina produkter.
  • Tala med en röst inom Internationella valutafonden och Världsbanken för skuldlättnader. Alla räntor och skuldåterbetalningar bör avskrivas permanent för alla betalningar som skulle gjorts under 2020 av länder med stora finansiella behov och små möjligheter att klara krisen.

För ovan insatser krävs utökade finansiella resurser, både på medlemsstatsnivå och för EU:s gemensamma arbete genom EU-kommissionen. Att enbart omdirigera biståndsmedel kommer inte vara tillräckligt för att möta behoven. EU bör i multilaterala institutioner verka för kraftfulla åtgärder för skuldlättnader, bättre skatteregler, ökat internationellt bistånd, underlättande av remitteringar etc. I de frågor där EU inte kan enas bör Sverige söka andra allianser och aktivt driva åtgärder för att lindra krisen i utvecklingsländerna.

Effekterna av pandemin kräver långsiktiga och varaktiga insatser. Coronaresponsen får därför inte begränsas till enbart en humanitär insats. Arbetet som görs nu och framöver måste syfta till att stärka samhällens motståndskraft mot denna och framtida kriser.

Stödinsatser och politiska beslut för att bemöta Coronapandemins effekter måste bidra till åtaganden för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Det är nu oerhört viktigt att åtgärder för att stärka människors motståndskraft, jämlikhet och klimatet görs koordinerat. Insatserna ska också stödja partnerländernas egna åtgärdsplaner.

I det bifogade annexet finns ytterligare underlag för våra rekommendationer. Vi hoppas att ni kan ta dessa rekommendationer i beaktande under onsdagens möte och i kommande diskussioner och beslut om EU:s agerande i denna globala kris.

Vänliga hälsningar,

Ida Ragnarsson

Vice ordförande, CONCORD Sverige