Nyheter

7 mars 2024

Biståndsdebatten i media december-mars

#biståndsdebatten

Vi är tillbaka med formatet Biståndsdebatten i media och sammanfattar hur politiken om de globala frågorna skildrats i svensk media de senaste tre månaderna; december 2023-mars 2024. En ny inriktning för biståndet, utökad granskning av Palestinabiståndet, en ny klimatfond för förluster och skador och allt mindre stöd till svenskt civilsamhälle – det är några av ämnena som allmänheten kunnat ta del av.

Reformagendan välkomnades av borgerliga ledarsidor

För alla som jobbar med internationellt bistånd var hösten en lång väntan på regeringens reformagenda för biståndet. En ledartext i Dagens Arena jämförde till och med väntan med sången om flickan i en sal på lasarettet som väntar på att få komma hem till mor. När den slutligen presenterades den 14 december gjordes det på en presskonferens med biståndsminister Johan Forssell (M), Gudrun Brunegård (KD), Joar Forssell (L) och – något oväntat då biståndet inte är en del av Tidöavtalet – av Aron Emilsson (SD). I en debattartikel i Dagens Industri tryckte de fyra partierna på fyra mål för biståndet: större andel bistånd till civilsamhället och mindre till multilaterala organisationer, snävare tematiska och geografiska prioriteringar, synergier mellan handel och bistånd och biståndet som ett utrikespolitiskt verktyg. Kristdemokraternas Gudrun Brunegård följde också upp med två egna debattartiklar, i Omvärlden och i Dagen, i vilka hon vände sig till civilsamhället samt kristna väljare. Kritiska perspektiv fördes fram av bland andra Anna Tibblin för We Effect och Janine Alm Ericson för Miljöpartiet, båda i Omvärlden och Erikshjälpen svarade på Gudrun Brunegårds inlägg i Dagen.

De större medierna rapporterade från presskonferensen och hade inslag i sina eftermiddags- och kvällsändningar. Studio Ett gästades av biståndsministern och Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, och i Rapport kommenterade SVT:s politiska kommentator Mats Knutson innehållet i reformagendan. Jan Pettersson på Expertgruppen för biståndsanalys kommenterade för TT.

Nästan samtliga ledarsidor som kommenterade den nya politiken är ideologiskt nära regeringen och reaktionerna var antingen positiva eller milt ifrågasättande. Skaraborgs Allehanda skrev: ”Den mest iögonfallande förändringen består i den svenska statens förväntan på en vilja till samarbete från mottagarländerna. Det är inte ett så litet perspektivskifte.” Bulletin menade att Sida är en S-märkt myndighet och siade om att ”den omläggning av biståndspolitiken Tidöpartierna nu presenterat inte lär tas emot väl av det biståndsindustriella komplexet.” Barometerns text hade rubriken ”Kritikerna reformerar det svenska biståndet” och Borås Tidning fokuserade på de migrationspolitiska villkoren för biståndet. Smålandspostens ledarredaktion var lättad: ”Ny biståndspolitik – tack och lov” skrev de. Även Dagens Industris ledarpodd tog sin an biståndspolitiken i ett avsnitt. Det genererade en text av CONCORD Sveriges kansli som gick igenom sakfel och myter som sägs i podden. Också Futurapodden, med Per Schlingmann och Ulrika Tornefelt, hade biståndspolitik som tema i ett avsnitt; ”Framtidens utvecklingssamarbete”. Podden gästades av Gunilla Carlsson, Sidas styrelseordförande och före detta moderat biståndsminister.

Två längre och mer analyserande texter om den nya biståndspolitiken stod Mats Wingborg, Dagens Arena, och Johan Schaar, Mänsklig säkerhet, för.

Efter reformagenda – regleringsbrev

I regleringsbrevet till Sida konkretiserades en del av den politiska viljeyttringen som uttrycks i reformagendan. Sidas generaldirektör Jakob Granit intervjuades i Studio Ett om de nya instruktionerna, främst handlade intervjun om biståndets roll i migrationspolitiken och en del om Palestinabiståndet.

En av nyheterna i regleringsgbrevet handlade om att stödet till fyra länder ska fasas ut helt. Sveriges Radio lyfte reaktioner från ett av dem, Kambodja, genom människorättsorganisationen LICADHO. Biståndsminister Johan Forssell kommenterar detta i Ekot: ”Ett problem har varit att svenskt bistånd har varit väldigt spretigt. Vilket har försvårat möjligheten att nå kvalitet och goda resultat. Därför gör vi nu en förändring där vi kommer att arbeta med något färre länder än tidigare men också utöka arbetet i de länderna.” TV4 rapporterade både om Kambodja och om det indragna biståndet till Mali i olika nyhetssändningar.

Utlovade satsningar på klimatbistånd var svåra att identifiera i regleringsbrevet. Om detta rapporterade Klimatgranskaren och Aktuell Hållbarhet.

Nya strategier om utvecklingssamarbete genom civilsamhället

En stor del av det svenska biståndet förmedlas genom och till civilsamhällesorganisationer i Sverige och partnerländer. I den nya strategin som reglerar detta, en strategi som ska revideras vid nästa årsskifte, fanns bland annat nyheten om en höjd egeninsats för svenska civilsamhällesorganisationer, något som drastiskt förändrar förutsättningar för organisationer att genomföra biståndsverksamhet. Act Svenska kyrkan, Diakonia, Erikshjälpen, PMU och SMR skrev en gemensam debattartikel i Dagen om detta inför att strategin skulle antas. Den besvarades av Gudrun Brunegård (KD): ”Ingen geografisk begränsning anges för urvalet av samarbetsländer. Detta var ett av flera rykten som utan grund florerat. Framöver, från och med nästa år, kommer egeninsatsen inom ramen för strategin att höjas till femton procent i stället för dagens tio. Tidigare har den under lång tid legat på tjugo procent.” I en replik skrev de fem organisationerna: ”För oss är det självklart att fortsätta att arbeta där vi ser att behoven är stora och där vi har långsiktiga och viktiga engagemang. Vi ser inte att statliga prioriteringar ska styra det arbetet, men vi samverkar gärna med regeringen så långt det är möjligt.”

Läkarmissionen tror att den höjda egeninsatsen kan göra organisationer mindre beroende av staten och främja resursmobilisering i de egna leden. Det skrev de i en debattartikel i Dagen.

Debatten fortsatte i samma tidning. En ledartext kommenterade frågan om egeninsatsen: ”Slå vakt om styrkan och oberoendet i civilsamhället. I engagemang, i driv, och i viljan att ge av sitt eget till någon annan. Det vet inte minst alla som är aktiva i en församling. Ett för högt beroende av staten riskerar det engagemanget och den glöden. Men för att öka människors vilja till engagemang behöver biståndsorganisationerna naturligtvis kunna informera om sin verksamhet. Det är inte svårt att inse att det faktum att staten skurit ned även på informationsstödet gör de nya beskeden än mer utmanande.”

Frågan plockades också upp på ledarplats i Blekinge Läns Tidning. Det var en text delvis byggd på missuppfattningar om vad frågan gällde, vilket klargjordes i en replik från CONCORD Sveriges verksamhetschef.

Det togs också en ny strategi för den delen av biståndsbudgeten som går till de partianslutna organisationernas verksamhet. Stödet ökas och en del av det ska hädanefter fördelas utifrån antal mandat i riksdagen. Aftonbladet rapporterade om detta, och senare även Blankspot i två längre artiklar. Den första med röster från Fremia, CONCORD Sverige och biståndsministerns pressekreterare, och i den andra intervjuades Janine Alm Ericson (MP), Björn Söder (SD), Joar Forssell (L) och Gudrun Brunegård (KD).

Strypt stöd till fredsorganisationer

Ytterligare en nyhet bland regleringsbreven strax före jul var den om att det 100-åriga stödet till fredsrörelsen som förmedlats via Folke Bernadotteakademin slopades. I Dagens Nyheter kommenterade Svenska freds och utrikesminister Tobias Billström detta och Godmorgon Världen tog upp det indragna stödet och den svenska fredsrörelsens roll historiskt och i samband med Natoprocessen.

På ledarplats uppmärksammades beslutet av bland andra Mattias Svensson på Svenska Dagbladets ledarsida och av Mimmie Björnsdotter i Expressen. Frågan tog sig också in i Stina Oscarsons svar på en läsarfråga om upprustningen i Svenska Dagbladet. ”Tänkte på det nu när regeringen meddelade att de bidrag som i över hundra år gått till fredsrörelsen i Sverige försvinner. Totalt handlar det om i sammanhanget blygsamma drygt 20 miljoner kronor fördelat på nästan lika många organisationer. Samtidigt som försvarsbudgeten höjs med 27 miljarder till närmare 119.”

21 organisationer kritiserade beslutet i Aftonbladet: ”Företrädare för regeringen och försvarsmakten försäkrar gång på gång att det sista de vill är att Sverige ska dras in i krig. De vill bevara freden. Vad kan då vara bättre än att ha starka fredsorganisationer med på tåget?”

Det indragna Palestinabiståndet uppmärksammades

Den 1 december lämnade Sida över sin granskning av biståndet till Palestina. Göran Holmqvist på Sida redovisade bland annat i Dagens Nyheter och i Ekot resultatet: ”Vi har kommit fram till att vi inte har kunnat identifiera några samarbetsparter som ger något stöd till terrorverksamhet.” Men regeringen var inte nöjd med hur granskningen gått till och uppdrog åt Sida att komplettera den. Det sade Johan Forssell i en TT-intervju och kommunicerades sedan i ett pressmeddelande från regeringen. Det gladde troligtvis opinionsbildaren Daniel Schatz som på ledarsidan i Svenska Dagbladet påtalade brister i Sidas granskning.

Den 15 februari redovisade Sida den fördjupade granskningen och kunde återigen konstatera att inga biståndsmedel gått till Hamas eller andra terrorstämplade grupper. Däremot visade granskningen brister i rutiner hos ett antal organisationer när det gäller att kontrollera partnerorganisationer gentemot EU:s sanktionslista. Biståndsministern kommenterade den nya rapporten i Dagens Nyheter och i Ekot. Göteborgs-Posten beskrev omfattningen av granskningen, bland annat att drygt 100 000 inlägg i sociala medier gåtts igenom. Kyrkans Tidning intervjuade Erik Lysén från Act Svenska kyrkan om rapporten och Sveriges Radios Konflikt ägnade ett program åt situationen i Gaza och det pausade biståndet. Här medverkade bland andra Palmecenter, Diakonia, Kvinna till Kvinna samt biståndsminister Forssell.

På ledarplats har Aftonbladets Jonna Sima kommenterat liksom Dagens Frida Park: ”Visst är det lätt att förstå att stabilitet i pengaflödet är viktigt både för att kunna hjälpa, men också för att kunna bibehålla trovärdighet och goda relationer med de parter man samarbetar med på plats. Men är det ändå inte risken för terrorkopplingar som skapar förtroendekris, snarare än Sidas noggrannhet att se till så att pengarna faktiskt hamnar där de ska?” Max Hjelm förde i Dagens Nyheter fram en teori om vad som kan ligga bakom ministerns motstånd till att återuppta biståndet: ”Efter att den första utredningen visade att svenskt bistånd inte gått till Hamas-kopplade organisationer tvingade biståndsministern fram en till utredning. När även den visade att inga hinder finns för utvecklingsbistånd fortsätter förhalningen. Bilden blir allt tydligare: Regeringen anlägger rökridåer.

Johan Forssell borde bara säga som det är – han söker efter anledningar att inte skicka pengar till Palestina.”

Klimatbistånd och COP28

Inför FN:s klimattoppmöte COP28 skrev 24 organisationer i plattformen en debattartikel i Aktuell Hållbarhet där de uppmanade regeringen att se till så att mer finansiering går till de människor som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Och redan på klimatmötets första dag enades länderna om att starta en fond för förluster och skador i utsatta länder. Oxfams Hanna Nelson kommenterade fonden och förväntningarna om att Sverige skulle visa ledarskap för den i P1 Morgon och Act Svenska kyrkans Margareta Koltai på TV4. Men snabbt kom besked om att så inte skulle bli fallet. Sverige vill inte bidra med pengar förrän fonden är mer strukturerad, sa Johan Forssell i Dagens Nyheter. Istället öronmärktes 200 miljoner kronor till andra fonder. Fanny Jönsson skrev i en ledartext i Aftonbladet med anledning av detta: ”För att leda bort uppmärksamheten från solidaritetsmissen presenterade Johan Forsell (sic!) (M) i tisdags en ny klimatsatsning. 200 biståndsmiljoner öronmärks till klimatarbete. Men till den Gröna klimatfonden, GCF, ligger Sveriges stöd i skrivande stund bara på 1,2 miljarder fast det år 2022 låg på 1,6 miljarder. Dessutom sker Forsells “satsning” i en biståndsbudget som i sin helhet har minskat.

Allt kan tydligen bli en satsning om man lägger ribban tillräckligt lågt. Eller är bra på att möblera om pengar.”

I en artikel i ETC kommenterade Act Svenska kyrkans Margareta Koltai och CONCORD Sveriges Matilda Hald det minskade bidraget till Gröna klimatfonden.

Oppositionen menade att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari borde ”sitta i skamvrån” på grund av hennes ansvar för att Sveriges utsläpp ökar. Det skrev Heléne Fritzon, socialdemokratisk EU-parlamentariker, i en debattartikel i Expressen. Men ministern svarade att Sverige fortsatt är ett föredöme i internationella klimatsammanhang. Ett reportage i Sveriges Radios Godmorgon världen behandlade också frågan om Sveriges eventuellt förlorade ledarroll.