En stor del av den nya migrations- och asylpakten handlar om EU:s externa arbete, däribland det internationella biståndet. Denna del av pakten har dock fått lite uppmärksamhet i debatten. EU-kommissionen menar att migrationsfrågan bör göras till en kärnfråga i partnerskap med enskilda länder utanför EU, och att migrationssamarbeten skulle hjälpa EU att ”fullgöra sin roll som världens största givare av utvecklingsbistånd”. Denna syn från kommissionen innebär en skarp förskjutning från biståndets syfte att bekämpa fattigdom.
EU-kommissionen skriver i förslaget att ”migration beaktas systematiskt som en prioritering” i den kommande utrikespolitiska budgeten. Därtill poängteras att biståndet ska ”riktas till de länder som har en betydande migrationsdimension”, något som frångår internationella principer om att bistånd ska gå till länder med störst fattigdom och utformas utifrån mottagarnas egna definierade behov.
Partnerskapen med enskilda länder utanför EU, som bland annat ska syfta till att minska migration till unionen, kommer sannolikt finansieras till stor del av biståndet i EU:s kommande långtidsbudget. Detta möjliggörs genom att 76 procent av biståndsbudgeten i det senaste förslaget till EU:s långtidsbudget ska gå till geografiska program. Dessa program är ämnade just för bilaterala avtal, och migration har satts som ett av målen för det arbetet av EU:s institutioner.
Stöd till gränsbevakning och återvändande av människor som söker asyl
I förslaget till migrationspakten nämns ett antal områden som ska kunna vara del av EU:s samarbete med partnerländer. Det gäller kapacitetsstärkning av partnerländers gränsförvaltning, asyl- och mottagningssystem, stöd för att underlätta återvändande av asylsökande till länder utanför EU och strategisk kommunikation som förklarar risker med migration. Alla områden syftar till att förhindra migration till EU.
Ett annat område där EU-kommissionen föreslår villkor i samarbetet kring migration med länder utanför unionen gäller visumkrav. Om ett land utanför EU inte samarbetar kring återtagande av människor på flykt kan kommissionen begränsa möjligheten för människor från det landet att få visum till EU. På samma sätt kan god samarbetsvilja leda till mer generösa visummöjligheter. EU-länder ska kunna rapportera till kommissionen om problem uppstår i samarbetet kring migration, och kommissionen ska årligen bedöma samarbetsviljan hos länder utanför unionen.
Kommissionen går längre än parlamentet och EU:s ledare
I och med dessa förslag går EU-kommissionen längre än exempelvis pågående förhandlingar om EU:s kommande långtidsbudget, och pekar ut riktningen för unionens framtida bistånd.
De delar i förslaget till migrationspakt som rör det internationella utvecklingssamarbetet ligger utanför lagstiftningsförslagen och handlar främst om en ny eller förtydligad politisk riktning. Det betyder att oavsett hur det går i övriga förhandlingar om pakten kommer de delar som rör unionens internationella utvecklingssamarbete att gälla.
Relaterat:
I vår senaste Barometer-rapport som granskar Sveriges politik för global utveckling finns analyser och rekommendationer för hur Sverige borde agera kring EU:s migrationspolitik.
Frågan om villkor i biståndet, så som migrationspolitiska, är något CONCORD Sverige arbetat med under en lång tid. Vi har bland annat gett exempel på att migrationspolitiska villkor i biståndet fungerar dåligt.