OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) tar varje år fram statistik över medlemsländernas bistånd (på engelska ODA – Official Development Assistance). Den preliminära statistiken för 2024 presenterades den 16 april av en sammanbiten panel.
Biståndet minskade år 2024 med 7,1 procent jämfört med förra året och uppgick till 212,1 miljarder dollar. Summan motsvarar 0,33 procent av givarländernas sammanlagda BNI. 2023 var andelen 0,37 procent. Det är första gången på fem år som det totala biståndet minskar. Minskningen syns främst i bidrag till internationella organisationer (-10,9%), minskat stöd till Ukraina (-16,7%), lägre nivåer av humanitärt bistånd (-9,6%) och minskade kostnader för inhemska flyktingkostnader (-17,3%). Det bilaterala biståndet minskade med 5,8 procent.
Bakom minskningarna finns ett ”betydligt ökat budgettryck” på givarländerna, bland annat på grund av en åldrande befolkning och satsningar på försvaret.
I den här situationen är det av största vikt att biståndet investeras där det behövs mest, särskilt i de fattigaste och mest sköra länderna.
Carsten Staur, ordförande för OECD: biståndskommitté DAC
Siffrorna ska ses i ljuset av att flera stora givarländer som USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Tyskland gjort eller aviserat drastiska nedskärningar under 2025. Därför är OECD:s prognos för 2025 en ytterligare minskning med 9-17 procent – den största minskningen någonsin.
– I den här situationen är det av största vikt att biståndet investeras där det behövs mest, särskilt i de fattigaste och mest sköra länderna, sade DAC-ordförande Carsten Staur. Och lade till, med anledning av de akuta kriser vi ser i världen nu:
– Det är inte en fråga om antingen eller utan om både och.
Sveriges bistånd
Sveriges bistånd var 5 miljarder USD (52,9 miljarder kronor) och 0,79 procent av BNI. Anledningen att den totala summan blev lägre än biståndsbudgeten som var 56 miljarder kronor är framför allt att en flerårig kredit på miljardbelopp till Globala Miljöfonden ställdes ut 2023 och redovisades i sin helhet det året, i enlighet med OECD DAC:s regler om krediter. Då blev utfallet 59,6 miljarder kr för 2023, alltså mer än budgeten som även då var 56 miljarder. Sveriges biståndsminskning följer den prognos som CONCORD Sverige tidigare ha rapporterat om, på väg under den internationella gränsen på 0,7 procent av BNI som höginkomstländerna har åtagit sig att ge i internationellt bistånd.
EU-ländernas bistånd
Biståndet från de EU-länder som är medlemmar i OECD DAC stod för 42 procent av det totala biståndet år 2024. I andel av sammanlagd BNI blev det 0,47 procent, fortfarande långt från det internationella målet för biståndets nivå. I tio av 27 EU-länder ökade biståndet, men i sjutton länder minskade det. Bland de stora EU-givarländerna minskade Tysklands bistånd mest jämfört med föregående år.
EU-institutionernas bistånd uppgick till 34,7 miljarder USD – varav 19 miljarder USD var förmånliga lån till Ukraina – och därmed relativt oförändrat från 2023. Men 2024 minskade EU-ländernas bistånd ytterligare från 94 till 88,7 miljarder USD vilket innebär en minskning totalt sett även med EU-institutionerna inräknade.
Inhemska flyktingkostnader
De inhemska flyktingkostnaderna minskade till 13,1 procent av biståndet 2024 från 14,6 procent 2023. För fem länder uppgick denna typ av inhemska kostnader till mer än en fjärdedel av deras totala bistånd (Tjeckien, Island, Italien, Lettland och Schweiz). Detta trots att det är ett undantag i reglerna för det internationella biståndet som möjliggör detta, som enligt DAC:s ordförande Carsten Staur aldrig var menat att utgöra en substantiell andel av biståndet.
Sveriges inhemska kostnader för asylsökande, flyktingar och skyddsbehövande motsvarade 2,6 procent av Sveriges officiella bistånd år 2024. Det är drygt halva kostnaden jämfört med 2023 och speglar på ett realistiskt sätt Sveriges alltmer restriktiva migrationspolitik. Om vi tittar framåt till 2025 ökar Sverige de kostnader som tas från biståndet drastiskt, utan att fler personer får skydd, eller ens finns i mottagningssystemet. CONCORD Sverige har tidigare kritiserat denna frånkoppling av Migrationsverkets ”biståndskostnader” från faktiska omständigheter.
Behov och geopolitik
Biståndet till Ukraina ökade exponentiellt 2022 och 2023, men minskade med 16,7 procent 2024 och motsvarade förra året 7,4 procent av det totala biståndet. Inte ens Ukraina gick fritt från minskningar av biståndet 2024, när allt fler länder i Europa och Nordamerika satsar på försvar och inhemska investeringar. Diskussionen om det internationella biståndet tenderar just nu att handla om, enligt panelister från OECD, hur biståndet ska bli ”modernare och mer effektivt”, underförstått tjäna fler av de rikare ländernas syften och ta upp mindre resurser. Detta rimmar illa med de kraftigt accelererande behoven, där låg- och medelinkomstländer uppskattas ha ett finansieringsbehov på sammanlagt 6 400 miljarder dollar år 2030.
Biståndet till de minst utvecklade länderna
Både stödet till de minst utvecklade länderna (MUL) och till Afrika söder om Sahara nådde sin topp 2021, och har sedan dess haft en svagt nedåtgående kurva tre år i följd, inklusive 2024. År 2023 minskade biståndet till MUL, men samtidigt ökade stödet till multilaterala organisationer som arbetar i dessa länder. Det som hände 2024 var att både stödet till de mest utsatta länderna och till multilaterala och internationella institutioner minskade. Det är länder i Afrika söder om Sahara och andra MUL som är mest direkt beroende av biståndsfinansiering för befolkningens grundläggande behov i stor skala. Kombinerat med förvarningarna om ytterligare minskat bistånd 2025 bådar detta mycket illa för utvecklingen i låginkomstländer och fragila stater.
Få länder uppfyller åtagandet
För mer än 50 år sedan åtog sig givarländer att investera 0,7 procent av sin BNI i internationellt bistånd. Det är ett löfte som fortfarande är långt ifrån att infrias. Endast fyra länder nådde den överenskomna nivån 2024. Dessa var Norge, Luxemburg, Sverige och Danmark.
Störst biståndsgivare i relativa termer (i procent av BNI):
- Norge 1,02
- Luxemburg 1,00
- Sverige 0,79
- Danmark 0,71
Störst biståndsgivare i absoluta termer:
- USA 63,3 miljarder dollar
- [EU-institutionerna 34,7 miljarder dollar, varav drygt hälften är Ukraina-faciliteten]
- Tyskland 32,4 miljarder dollar
- Storbritannien 18 miljarder dollar
- Japan 16,8 miljarder dollar
- Frankrike 15,4 miljarder dollar