Tidigt i måndags under FN-konferensen COP15 i Montreal enades världens länder om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. Efter fyra år av förhandlingar finns nu en gemensam färdplan för naturen. CONCORD-medlemmar hade stora förväntningar på ramverket och flera av dem ser positivt på resultatet.
– Det är mycket glädjande att ett nytt globalt avtal för biologisk mångfald, med bland annat mål om 30 procent skydd av land och hav och restaurering till 2030, till slut är i hamn, säger Karin Lexén på Naturskyddsföreningen.
”Det är bra att vi skyddar 30 procent av naturen men vi måste fundera på vad vi gör med de övriga 70 procenten.”
Åsa Ranung, Världsnaturfonden WWF
Även WWF Sverige gläds åt att ett ramverk med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald nu finns på plats. Åsa Ranung understryker att målet om 30 procents skydd är bra, men att hon saknar skrivningar om att halvera det ekologiska fotavtrycket från konsumtion och produktion:
– Nu finns det inget mätbart mål för hur man ska minska fotavtrycket. Det är bra att vi skyddar 30 procent av naturen men vi måste fundera på vad vi gör med de övriga 70 procenten, säger hon.
Amazon Watch är också nöjda med att förhandlingarna nu är i hamn:
– Efter långa förhandlingar är vi glada att världen antagit ett globalt ramverk för biologisk mångfald, även om vi givetvis önskar att målen varit mer ambitiösa, säger Karin Ståhl på Amazon Watch Sverige.
Urfolk, rättigheter och jämställdhet
Den nya mänskliga rättigheten till en ren, hälsosam och hållbar miljö omnämns i ramverket och där finns relativt starka skrivningar om en rättighetsbaserad ansats, jämställdhet och brett samhälleligt deltagande i genomförandet.
–Det är mycket viktigt att urfolk och lokalsamhällens roll, rättigheter och kunskapssystem har erkänts i det nya ramverket, liksom att det har antagits delmål för jämställdhet och skydd av miljöförsvarare. Detta är centralt för att uppnå målen, säger Karin Lexén på Naturskyddsföreningen.
”Urfolksrepresentanter på COP15 arbetade dag och natt för att få urfolksterritorier erkända som en separat kategori av lika betydelse som övriga nämnda områden.”
Karin Ståhl, Amazon Watch Sverige
Erkännande och skydd av urfolks rättigheter är den fråga som Amazon Watch särskilt följt under förhandlingarna, och även de ser resultatet som ett steg framåt:
– Vi välkomnar särskilt att urfolksterritorier till slut inkluderades under delmål 3. Urfolksrepresentanter på COP15 arbetade dag och natt för att få urfolksterritorier erkända som en separat kategori av lika betydelse som övriga nämnda områden, säger Karin Ståhl på Amazon Watch Sverige.
Ramverket innehåller ett eget delmål (target 23) om jämställdhet i genomförandet, något som inte var självklart tidigare i processen men som civilsamhällsaktörer hjälpt till att driva igenom. Delmålet trycker bland annat på kvinnor och flickors lika rättigheter till land och naturresurser samt meningsfullt deltagande och ledarskap på alla nivåer i beslutsfattande om biologisk mångfald. Det antogs också en jämställdhetsplan – Gender plan of action – anslutet till ramverket.
Åtaganden om finansieringen
Överenskommelsen i Montreal innebär att länderna ska mobilisera minst 200 miljarder USD per år för genomförandet av ramverket. Inom ramen för detta ska rika länder bidra med 20 miljarder USD årligen från 2025, och 30 miljarder USD från 2030, till utvecklingsländers arbete med biologisk mångfald. Detta är ett rejält steg framåt jämfört med nuvarande stöd, men kommer inte upp i de summor som flera låg- och medelinkomstländer efterfrågade. Åsa Ranung på WWF Sverige välkomnar åtaganden om finansiering.
– Det är också glädjande att man till slut enades om att ta bort subventioner som skadar naturen. Precis innan ramverket antogs reste Demokratiska republiken Kongo farhågor kring balansen mellan ambitioner och resurser i planen. Denna oro som delas av många utvecklingsländer är befogad och understryker behovet av att länder som Sverige ser till att utlovade finansiella resurser tillgängliggörs snabbt och effektivt, säger hon.
Det blir nu viktigt att följa att finansieringen levereras och vem som får ta del av den:
– För att det nya ramverket ska gå att uppnå krävs ökade resurser som också måste göras tillgänglig för urfolk och lokalsamhällens bevarandearbete, säger Karin Lexén på Naturskyddsföreningen.
En av de huvudsakliga kanalerna för finansiering av biologisk mångfald är den Globala miljöfonden (GEF) som Sverige är en stor givare till. Tidigare i år beslutade den förra regeringen att fördubbla det svenska bidraget till 4,1 miljarder SEK under kommande 4-åriga programperiod, ett åtagande som tas vidare av sittande regering. Enligt miljöminister Romina Pourmokhtari har Sverige också drivit på för att en större del av GEFs portfölj ska gå till insatser för biologisk mångfald.