Nu samlas länder i Montreal för att anta ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. FN-mötet som pågår 7-19 december är andra delen av det 15:e partsmötet (COP15) inom ramen för Konventionen för biologisk mångfald. Förhandlingarna om ramverket har dragit ut under flera år, begränsade av pandemin, och ska nu till slut knytas ihop. CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Miljö- och klimaträttvisa har stora förhoppningar på ramverket och vill se höga ambitioner från Sverige. Här kommenterar några av gruppens medlemmar sina förväntningar på COP15.
Ambitiösa mål för genomgripande förändring krävs
Artutrotningen är vid sidan av klimatförändringarna en av vår tids stora ödesfrågor. Biologisk mångfald och väl fungerande ekosystem är avgörande för vår överlevnad och uppfyllandet av de globala målen, liksom för klimatarbetet. Kraftfullt globalt agerande för biologisk mångfald är därför ett nödvändigt svar på dagens sammanlänkade natur- och klimatkriser. De globala ansträngningarna inom Konventionen för biologisk mångfald har hittills varit otillräckliga och trenderna fortsätter att gå åt fel håll. Det nya ramverket behöver sätta världen på rätt kurs.
– Vi hoppas att det globala ramverk för bevarandet av biologisk mångfald som färdigställs på COP15 blir lika ambitiöst i sina mål att skydda livet på jorden som Parisavtalet var för att stoppa klimatförändringarna – och att det sedan efterlevs. Ramverket är ett mycket viktigt steg för att vi ska kunna stoppa artdöden och i förlängningen skapa ett fungerande samspel mellan människa och natur, säger Sofie von Schenck från Framtidsjorden.
Ramverket är ett mycket viktigt steg för att vi ska kunna stoppa artdöden och i förlängningen skapa ett fungerande samspel mellan människa och natur
Sofie von Schenck, Framtidsjorden
Det allvarliga läget kräver ett ramverk som skyddar värdefull natur samtidigt som det effektivt angriper grundorsaker till artutrotningen och bidrar till en genomgripande samhällsomställning.
– Tiden är knapp, vi står inför det sjätte massutdöendet. För att lyckas skydda världens biologiska mångfald som vi alla är beroende av behöver det nya ramverket tydligare avspegla drivkrafterna bakom förlusten och bidra till en omställning av ohållbara produktions- och konsumtionssystem, påpekar Maria Rydlund från Naturskyddsföreningen.
Förväntningar på Sverige
Likt vid klimattoppmöten förhandlar Sverige som en del av EU, vars förhandlingsmandat fastställdes i rådslutsatser från Miljörådet redan i oktober. Sverige är ändå på plats med en egen delegation och har fortsatt möjlighet att påverka EU:s röst.
– Trots att Sverige ofta vill framställa sig som ett föregångsland inom klimat och miljö börjar vi som land bli mer kända som en bromskloss i arbetet med biologisk mångfald. Vi hoppas att Sveriges representanter i både förhandlingarna om EU:s position och i förhandlingarna på COP15 denna gång lever upp till sin egen självbild och förespråkar höga ambitioner, säger Sofie von Schenck från Framtidsjorden.
I ett gemensamt uttalande från 2021 – med fortsatt aktuella budskap – framhåller 19 av CONCORD Sveriges medlemsorganisationer att Sverige behöver ta ett starkt politiskt ledarskap i förhandlingarna. Papperet efterfrågar höga ambitioner vad gäller skydd av arter och ekosystem och åtgärder mot drivkrafterna bakom artutrotningen. Därutöver lyfts tre områden där Sverige bör vara drivande: urfolk och lokalsamhällens rättigheter, finansiering och meningsfullt deltagande.
Urfolk och lokalsamhällens rättigheter
Det nya ramverket bör genomgående ha ett rättighetsperspektiv, bland annat genom starka referenser till rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö, vilken så sent som i somras erkändes som en mänsklig rättighet av FN:s generalförsamling. Urfolk och lokalsamhällen har en central roll i att bevara biologisk mångfald, och samtidigt finns en hotbild mot dessa som miljö- och markförsvarare.
– COP15 är vår sista möjlighet att säkerställa att urfolk och lokalsamhällens rättigheter genomsyrar arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. Svalorna Indien Bangladesh vill därför se ett starkare rättighetstänk i det nya ramverket, med fokus på matsuveränitet, traditionell kunskap och rätten till land, skog och mat. Dessa rättigheter kränks idag av företag och regeringar, trots att urfolk och lokalsamhällen är erkända som viktiga försvarare av biologisk mångfald världen över, säger Alexandra Klang från Svalorna Indien Bangladesh.
Dessa rättigheter kränks idag av företag och regeringar, trots att urfolk och lokalsamhällen är erkända som viktiga försvarare av biologisk mångfald världen över.
Alexandra Klang, Svalorna Indien Bangladesh
Även Naturskyddsföreningen poängterar den roll som urfolk och lokalsamhällen – såväl småbrukare som småskaliga fiskare – behöver ha när ramverket ska implementeras:
– Urfolk och lokalsamhällen ska ses som partners i genomförandet av det nya ramverket. Deras kollektiva mark- och nyttjanderättigheter behöver säkras, och deras kunskapssystem och bevarandemetoder erkännas, säger Maria Rydlund.
Tillsammans med en rad partners anordnar Naturskyddsföreningen ett sidoevent under COP15 där småskaliga fiskare från olika kontinenter ger sin bild av hur en rättighetsbaserad bevarande-ansats bör integreras i det globala ramverket.
Ny finansiering behövs
Genomförandet av det nya ramverket kommer att kräva finansiering. Särskilt måste stödet till insatser i låginkomstländer öka substantiellt. Det förutsätter en omställning av finansiella flöden och även nya finansieringsåtaganden.
Det behövs en omfattande plan för resursmobilisering som säkerställer en ökning av finansiella resurserna från olika källor för genomförande av ramverket.
Åsa Ranung, Världsnaturfonden WWF
– Det behövs en omfattande plan för resursmobilisering som säkerställer en ökning av finansiella resurserna från olika källor för genomförande av ramverket, samtidigt som subventioner och andra incitament som är skadliga för naturen måste upphöra eller styra om, säger Åsa Ranung från Världsnaturfonden WWF.
Inkludering och meningsfullt deltagande
För att en genomgripande samhällsomställning ska kunna komma till stånd krävs att alla samhällets aktörer respekterar och verkar för ramverkets genomförande. Inflytande och meningsfullt deltagande av bland annat civilsamhällesorganisationer, inklusive organisationer av och för kvinnor och unga, är därför avgörande. Denna ambition måste finnas reflekterad i ramverkets mål och plan för genomförande. Liksom vid andra globala förhandlingar finns aktiva observatörsgrupper, så som the CBD Women Caucus och the International Indigenous Forum on Biodiversity.
I en svensk kontext har CONCORD Sverige efterfrågat dialogmöten inför förhandlingarna, liksom brett deltagande i förhandlingsdelegationen. CONCORDs arbetsgrupper följer flera internationella förhandlingar och skillnaden är stor i hur de svenska delegationerna engagerar och bjuder in civilsamhället i processerna. Det är positivt att COP15-delegationen under hösten börjat bjuda in till intressentmöten men fortfarande finns inte civilsamhällsrepresentanter i delegationen.
– Nu hoppas vi att en bredd av rättighetsbaserade grupper kommer få stort utrymme under COP15, och att Sverige sedan prioriterar inkludering i ramverkets genomförande, säger Matilda Hald, policyrådgivare på CONCORD Sverige.
Uppdatering 21 december: Här kan du läsa vår analys efter mötet: ”Äntligen enas världen om ramverk för biologisk mångfald”