Agenda 2030 och Sveriges politik för global utveckling

Detta är en sammanfattning av kapitlet om Agenda 2030 och Sveriges politik för global utveckling i kartläggningen Världen i politiken.

Sveriges politik för global utveckling (PGU) gav redan 2003 Sverige ett viktigt redskap för att förverkliga en samstämmig politik för global utveck­ling. I och med PGU ska mänskliga rättigheter och fattiga människors perspektiv prägla all politik.

Brister i samarbetet och engagemanget

Flera partier ser brister i samarbetet mellan riksdag och regering och mellan riksdagens olika utskott, även inom partierna, när det gäller frågor som är viktiga för en hållbar global utveckling. Politiken för global utveckling är fortsatt en fråga främst för utrikesutskottet och inte något som förankrats brett inom partierna och riksdagens olika utskott. Här finns en stor utvecklingspotential för hur även näringsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, socialförsäkringsutskottet, skatteutskottet, justi­tieutskottet med flera kan engagera sig för en håll­bar global utveckling.

Parlamentarisk förankring av Agenda 2030

Flera partier vill se en parlamentarisk förankring av genomförandet av Agenda 2030 för att göra tydlig och långsiktig politik av agendan. Centerpartiet har motionerat i frågan. Den sittande regeringen har sagt att de ska presentera en nationell handlingsplan för Agenda 2030 innan sommaren. Det finns idag ingen plan för en bred parlamentarisk beredning eller någon proposition från regeringen.

Sveriges politik för global utveckling ifrågasätts

De flesta partier ser PGU som en förutsättning eller ett verktyg för genomförandet av Agenda 2030 och menar att PGU ska vara fortsatt gäl­lande. Liberalerna tycker inte att PGU ska gälla för samtliga politikområden, utan enbart för handels-, utrikes, och biståndspolitiken.

Agenda 2030 och biståndet

Det svenska utvecklingssamarbetet ses av alla partier som ett redskap för att nå Agenda 2030 globalt. Flera av allianspartierna uttrycker att poli­tiken måste prioritera och fokusera på ett fåtal av de Globala målen, med viss variation i vilka mål partierna ser som viktigast i det svenska biståndet.

När intressekonflikter uppstår ska mänskliga rättigheter och miljö vägleda

Partierna skiljer sig åt när det gäller på vilket sätt de tar sig an intressekonflikter som skapar hinder för global utveckling. Vapenexport till diktaturer, handel, skatteflykt, samt miljö och klimat är exem­pel där olika partier ser behov att utveckla politik­en utifrån principerna i Sveriges politik för global utveckling.

I politiken kring svenska företags respekt för mänskliga rättigheter internationellt saknas mer grundlig analys. Detta är ett område med stor utvecklingspotential.

För källor till denna sammanfattning, se hela partikartläggningen.