Tretton konkreta råd för att främja civilsamhällets utrymme

Analyser

1. Förstå den lokala verkligheten: Bilda dig en självständig uppfattning om maktrelationer, konflikter, orsaker till problem och möjligheter till förändring. Det krävs en förståelse av vilka organisationer, processer och arbetssätt inom civilsamhället och i dialogen med civilsamhället som främjar människors inflytande och rättigheter. En annan viktig del är självreflektion, även kring vilka normer och värderingar som din organisation tar med sig i relation till lokalt dominerande kultur och värderingar

2. Ta in information från gräsrötter: Att besöka organisationer på gräsrotsnivå – särskilt utanför huvudstaden – kan vara avgörande för att särskilja långsiktigt hållbara utvecklingsplaner, med potential för demokratiskt ägarskap, från mer givarstyrda eller elitstyrda agendor. Lyssna i synnerhet på organiserade kvinnor och personer från andra grupper som diskrimineras strukturellt.

3. Var medveten om GONGOs: Makthavare som vill underminera civilsamhällets arbete försöker ofta skapa splittring, rädsla och självcensur. I många länder är regeringsskapade och/eller regeringskontrollerade organisationer, så kallade GONGOs, en realitet att förhålla sig till inom civilsamhället. Det är viktigt att lyssna till olika aktörer, känna till vilka som är GONGOs, samt vara medveten om att det är farligt för oberoende organisationer att tala om GONGOs finns i rummet

4. Var medveten om maktstrukturer och diskriminering inom civilsamhället: Även civilsamhällesaktörer kan bära på fördomar och utsätta exempelvis hbtqi-personer, kvinnorättsaktivister, unga, migranter eller personer som tillhör etniska minoriteter för diskriminering. Att skapa rum där det känns säkert att uttrycka sig och debattera kräver kunskap om civilsamhället och ett byggande av förtroende och tillit.

5. Tänk utanför boxen: Fokusera inte enbart på hinder och inskränkningar, identifiera även vilka som vill och kan göra något. Det kan skapa nya allianser med gräsrotsgrupper, religiösa samfund, universitet, oberoende medier, lokala myndigheter, och så vidare. Var öppen för att stödja de som inte är registrerade som organisationer. En del av civilsamhället begränsade utrymme rör just svårigheter att få registrera sig formellt.

Beredskap

6. Hantera risker off- och online: Risken för människorätts- och miljöförsvarare att blir utsatta för hot, våld eller förföljelse ökar, och i många fall går det inte att göra deras arbete säkert. Men det är viktigt att hantera osäkra situationer så klokt som möjligt genom strategier för såväl fysisk som digital säkerhet, bland annat kring hur information förvaras och behandlas. Utbildning och utarbetade säkerhetsplaner som fortlöpande uppdateras är viktigt.

7. Lär känna juridiska vägar lokalt, nationellt och regionalt: Såväl offentliga som privata aktörer använder det juridiska systemet för att sätta press på civilsamhället. Därför behöver organisationer och individer stöd i att hitta kontakter och resurser för lokala tvistlösningsmekanismer, regionala domstolar för mänskliga rättigheter, för att bemöta eller driva rättsprocesser och så vidare. Fråga lokala samarbetspartners om de har kontakt med jurister som de litar på, även i förebyggande syfte för att ha någon att kontakta direkt vid behov.

Effektivt stöd

8. Bidra till civilsamhällets motståndskraft: Bidra till att stärka civilsamhällets motståndskraft genom att stödja arbete som stärker gräsrötterna genom bättre lokal organisering och finansiering, och grenverket genom nätverkande/koalitioner med andra. Stöd organisationers eller rörelsers egen förmåga att göra snabba anpassningar av verksamheten. Repressiva regeringar siktar ofta in sig på administrativa brister eller skattetekniska problem hos civilsamhällesaktörer, så stöd till dessa delar kan fungera förebyggande.

9. Stöd rörelser, inte projekt: Projekttänkande är inte svaret för att bygga en hållbar och rättighetsbaserad utveckling. Oavsett finansieringssätt krävs en välgrundad idé om hur samhällsförändring sker, med stöd till långsiktiga processer som drivs av de aktörer som kan åstadkomma den. 40 Kombinera det långsiktiga stödet med flexibel finansiering för snabbt stöd till hotade personer, eller för att snabbt kunna bidra med stöd om öppningar uppstår i den lokala kontexten.

10. Stöd de mest utsatta: Stöd de organisationer som är särskilt hårt utsatta i det land eller område där du verkar. Detta är ofta kvinnorättsorganisationer och hbtqi-organisationer vilka i många fall har särskilt svårt att få finansiering och utsätts för genusbaserade repressiva åtgärder kopplade till kön eller sexuell identitet. Det kan också vara organisationer för barn och unga, vilka ofta exkluderas även i andra organisationer inom civilsamhället. Ytterligare exempel på mycket utsatta grupper, beroende på kontext, är miljöförsvarare, aktiva inom fackföreningar, urfolk och rörelser som representerar religiösa minoriteter.

11. Människorättsförsvarare är också människor: Det är utmattande att bli smutskastad, motarbetad, ifrågasatt eller hotad. Visa respekt för alla som orkar engagera sig. Det ökade hotet kräver beredskap att stötta även när personer måste sätta sig i säkerhet. Lär av och samarbeta med organisationer som undsätter hotade människorättsförsvarare, och skapa möjligheter till utbyten med andra i samma situation – gärna långt bort från vardagen och i ett säkert sammanhang. Stöd i krissituationer behövs ofta även till familjemedlemmar, vilket bör inkluderas i krisstrategier.

12. Låt aktivister fokusera på rätt saker: Utvecklingssamarbete ska ha höga krav på redovisning av resultat och transparent användning av pengar. Samtidigt måste hotade människorättsförsvarare få fokusera på sakfrågor och den egna situationen. I känsliga situationer; förhandla fram lösningar som gör att viss rapportering kan ersättas med muntlig uppföljning, bankutbetalningar med besök för betalning på plats, och så vidare. Var medveten om att vissa aktörer har börjat använda krav på transparens som en förevändning för att inskränka civilsamhällets utrymme, till exempel genom krav på mycket detaljerad rapportering till regeringen om all verksamhet.

13. Synlighet som skydd: Se till att synas med ett brett spektrum av civilsamhällesaktörer, i sociala medier, på offentliga tillställningar med mera. Utgå alltid från berörda aktörers egna önskningar och bedömningar av risker. Representanter från svenska ambassader bör finnas med som observatörer under offentliga manifestationer, politiskt motiverade rättegångar, och andra situationer där närvaron kan ha skyddande inverkan direkt eller indirekt.

Råden kommer från rapporten ”Tag plats! Civilsamhällets demokratiska utrymme och rätten till organisering” som CONCORD Sveriges civic space-arbetsgrupp lanserade 22 maj 2018.