Analys

30 mars 2022

Steg mot mer jämställt klimatarbete på årets CSW

#jämställdhet #miljö- och klimaträttvisa

Under två veckor har FN:s kvinnokommission träffats för att förhandla slutsatser på temat jämställdhet, miljö och klimat. Flera CONCORD-medlemmar medverkade i den svenska delegationen. De gläds åt ett slutdokument där kvinnors fulla och jämställda deltagande i klimatarbetet slås fast, men ser också motstånd mot grundläggande rättigheter och motvilja att angripa grundorsaker till problemen.

Den 14-25 mars ägde FN:s kvinnokommissions (CSW) årliga möte rum i New York. Årets huvudtema var jämställdhet i arbete med miljö, klimat och katastrofriskreducering. I öppna sessioner, linjetal från FN:s medlemsstater och i förhandlingar lyftes jämställdhetsrelaterade aspekter av miljö- och klimatkrisen, både i dess effekter och i åtgärder för omställning och anpassning.   

Camilla Lundberg Ney från We Effect ser mötet som ett steg framåt i en lång kamp för klimaträttvisa, där civilsamhället spelat en viktig roll. 
– Kvinnor och flickor i sårbara länder drabbas värst av klimatförändringarna. Vi har en lång resa till klimaträttvisa, men ett viktigt steg är att FN:s kvinnokommission nu slagit fast att klimat- och jämställdhetsarbetet hör ihop. Här har civilsamhället gjort skillnad! säger hon.

Slutsatser lyfter kvinnliga miljöförsvarare 

Likt tidigare år förhandlade kvinnokommissionen fram slutsatser om mötets huvudtema. Dessa slutsatser innehåller åtaganden som det åligger länder, FN-systemet och andra aktörer att genomföra. Några av de svåra förhandlingspunkterna handlade bland annat om inkluderande formuleringar kring grundläggande mänskliga rättigheter och en försiktighet i relation till klimatåtaganden från andra FN-processer.  

Joanna Lilja från Act Svenska kyrkan ser det positiva i att slutdokumentet fastslår vikten av kvinnors fulla och jämställda deltagande för att nå klimatmålen: 
– Jag är också glad över att ’Loss och Damage’ kom med i dokument, liksom könsdiskriminerande lagstiftning och religiösa aktörers roll, men hade gärna sett ett starkare språk om bland annat jämställdhetsfrämjande klimatfinansiering och SRHR, säger Joanna. 

Karolina Runnerstam från Naturskyddsföreningen ser det som ett positivt resultat att man lyckades enas om formuleringar kring kvinnliga miljöförsvarare:  
– Slutsatsen lyfter särskilt de kvinnor som arbetar för urfolks rättigheter vilket är bra eftersom vi vet att just urfolk är speciellt utsatta för kränkningar av sina mänskliga rättigheter. Det är även positivt att man både lyfter vikten av förebyggande arbete och av att följa upp och utreda kränkningar och attacker utifrån ett genusperspektiv, säger Karolina. 

Däremot hade Karolina velat se en starkare skrivning om företagsansvar, bland annat med förtydligandet att alla kvinnor och män vars miljö och mänskliga rättigheter påverkas negativt ska kunna ställa ansvariga företag till svars och ha rätt till ersättning. 

Grundorsaker utelämnas 

Vidar Vetterfalk från MÄN saknar referenser till strukturella grundorsaker i slutsatserna.  
– Det talas mycket om problemen, men ytterst lite om orsakerna till problemen. Det är slående att orden patriarkala strukturer och maskulinitetsnormer inte finns med i texten. Män med makt fortsätter att vara osynliga och gå straffria, säger han. 

Vidar Vetterfalk menar att det påminner om exempelvis FN:s klimatförhandlingar, där fossila bränslen nämndes i slutdokumentet först förra året, trots att alla vet att de orsakar klimatförändringarna. 
 

Motstånd och konstruktiva allianser 

Hans Linde från RFSU välkomnar att kvinnokommissionen för första gången antagit slutsatser som synliggör kopplingen mellan jämställdhet, SRHR, miljö och klimat. Han påpekar samtidigt värdet av det som händer utanför förhandlingsrummet:  
– De många samtalen och det ömsesidiga lärandet mellan aktörer som arbetar för SRHR och rörelsen för klimaträttvisa har varit minst lika viktigt under mötet, säger han.  

I tider av motstånd är det gemensamma lärandet och samarbeten extra angeläget:
– Årets möte har också varit en påminnelse om motståndet mot i synnerhet sexuella och reproduktiva rättigheter, både på gatan utanför FN och inne i förhandlingsrummet. Det har understrukit vikten av att vi bygger breda allianser framåt för klimatet och SRHR, säger Hans Linde. 

Civilsamhällets deltagande 

FN-byggnaden har under covid-pandemin varit stängd för representanter från civilsamhället och det var länge oklart om dessa skulle få tillträde till förhandlingarna. Dagarna före kvinnokommissionens möte kom beskedet att FN öppnar upp. Glädjande – men för sent, tyckte många i civilsamhället. I ett öppet brev till UN Women påpekade 100 organisationer att det sena beskedet förstärkte obalansen mellan globala nord och syd vad gäller tillgång till FN-förhandlingar, eftersom endast stora organisationer med New York-representation har möjlighet att delta med så kort varsel. 

Utöver slutsatserna antogs en resolution om formerna för kommande kvinnokommissions-möten. I resolutionen stärktes möjligheterna för civilsamhällets deltagande, bland annat genom en ny interaktiv dialog för unga som del av CSW-programmet.  

Den svenska delegationen hade i år ett stort antal civilsamhällsrepresentanter, däribland de CONCORD-medlemmar som citeras ovan. Delegationen var dock tudelad med en liten representation på plats i New York, och en större Stockholmsbaserad grupp där de flesta civilsamhällsrepresentanter ingick. Många saknade tillfället att nätverka med kollegor från hela världen, men uppskattade samtidigt hybrid-delegationen.  
– Det är bra att regeringen provar nya sätt för brett deltagande och att civilsamhället ses som en resurs i CSW-förhandlingarna. Jag hoppas att lärdomar dras och att liknande grepp tas i exempelvis miljö- och klimatrelaterade förhandlingar där civilsamhället idag inte använts lika aktivt, säger Matilda Hald från CONCORD Sverige, som också deltog i delegationen. 

Se medlemmars sidoevent i efterhand  

En stor mängd sidoevent och seminarier anordnades i anslutning till kvinnokommissionens möte. Detta år hölls dessa event digitalt och många går att se i efterhand, däribland följande CONCORD-medlemmars arrangemang: 


Transforming Patriarchal Masculinities for Women’s Rights, Gender and Climate Justice. Arrangerat av MÄN tillsammans med MenEngage, aktivister från Uganda och Indien och JASS Mesoamerica, Honduras.


Climate Justice as Gender Justice: Making the case to address Masculinities and Patriarchy in Climate Change. Arrangerades av MÄN och MenEngage, med deltagande av svenska och rwandiska regeringsrepresentanter samt aktivister för jämställdhet och klimaträttvisa.


Sexualized Exploitation of Women and Girls and Global Climate Crisis. Panelsamtal med frontlinjeorganisationer från Mongoliet, Kenya, Mexiko och USA som arbetar med kvinnor inom framför allt prostitution, arrangerat av MÄN och Unizon.


Bodily Autonomy – A fundamental Right. Arrangerat av RFSU, tillsammans med Sverige, Argentina, UNFPA och IPPF.


BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR 

CSW: Commission on the Status of Women 

SRHR: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 

Loss and Damage: Termen syftar på förluster och skador som konsekvens av mänskligt orsakad klimatförändring och som inte går att anpassa sig till