Här kan du läsa inledningen och de avslutande rekommendationerna i tredje kapitlet av rapporten Glappet – Hur fixar vi finansiering för en hållbar utveckling?
Internationellt bistånd är statligt stöd för att bidra till utveckling och minskad fattigdom i låg- och medelinkomstländer. Biståndet förhindrar mänskligt lidande i kriser och katastrofer, och verkar långsiktigt för att människor i utvecklingsländer ska kunna ta sig ur fattigdom.
Utan internationellt bistånd skulle hela världen stå sämre rustad för klimatförändringar, konflikter, epidemier och attacker på demokratin. Biståndet har en särskilt viktig roll för åtagandet i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför eftersom dess syfte är att bidra till bättre
livsvillkor för människor som lever i fattigdom eller marginalisering, de som står längst ifrån att ta del av framsteg i riktning mot Globala målen.
Rekommendationer till regeringen
Öka det totala internationella biståndet till människor där förutsättningarna är sämst att förverkliga Globala målen
- Fortsätt följa riksdagens enprocentsmål förinternationellt bistånd som andel av BNI, och säkerställ att det finns tillräcklig kapacitet på UD och Sida för att garantera en hög kvalitet i genomförandet.
- Påverka för att EU totalt sett ska möta sitt åtagande om 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd varav minst 0,2 procent av EU:s BNI ska gå till de minst utvecklade länderna.
- Sluta ta pengar ur biståndsbudgeten för att täcka inhemska kostnader för flyktingmottagande.
- Skapa förutsättningar för flexibel finansiering av insatser som överbryggar nuvarande gränser mellan fredsbyggande, humanitärt och långsiktigt utvecklingsarbete.
- Etablera ett budgetmål för Sveriges klimatfinansiering i ett separat spår som går utöver biståndets enprocentsmål, och som möjliggör rapportering, insyn och uppföljning.
- Säkerställ att klimatfinansiering når de mest utsatta länderna och grupperna.
- Verka för en balans mellan åtgärder för anpassning, kompensation för negativa klimateffekter respektive omställning, där merparten bör gå till anpassning och kompensation.
Använd det internationella biståndet till sådant som andra typer av utvecklingsfinansiering inte förmår
- Förhindra mänskligt lidande genom humanitärt stöd som följer de humanitära principerna. Prioritera även katastrofförebyggande och att bygga motståndskraft mot framtida kriser.
- Ge långsiktigt stöd till organisationer och rörelser i det civila samhället som är centrala för en demokratisk, jämställd och hållbar utveckling där alla inkluderas. Däribland oberoende organisationer och rörelser som drivs av kvinnor, hbtqi-personer, etniska och religiösa minoriteter, urfolk, personer med funktionshinder, barn och unga, migranter och flyktingar, med flera diskriminerade eller missgynnade grupper.
- Stärk stödet, i synnerhet i låginkomstländer, till utbildning, hälsovård, breda sociala trygghetssystem och andra satsningar som både är mänskliga rättigheter och viktiga drivkrafter för en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.
- Ge långsiktigt stöd till uppbyggnad och stärkande av effektiva, inkluderande och tillgängliga offentliga institutioner som fungerar enligt rättsstatens principer och motverkar korruption, i både låg och medelinkomstländer.
- Driv på i forum som OECD DAC, EU och FN för att alla biståndsgivares finansiering i högre utsträckning ska ha Leave no one behind som utgångspunkt för prioriteringar.
- Verka för att stärka relevansen hos det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete och öka dialogen även med de biståndsgivare som inte har ställt sig bakom principerna för utvecklingseffektivitet, i syfte att öka respekten för och finansieringen till mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet och oberoende aktörer i det civila samhället.