Dagens globala livsmedelsproduktion och -försörjning består av komplexa kedjor med djupa systemproblem som gör dem socialt och miljömässigt ohållbara. Både nationell och internationell politik har lett till ett system som gynnar storskaliga industrijordbruk på bekostnad av småskaliga jordbruk, något som drabbar inte minst kvinnor och flickor i låg- och medelinkomstländer hårt. Nya globala kriser som coronapandemin drabbar dessutom bönder och urfolk ännu hårdare på flera olika sätt. De får sämre tillgång till utsäde, svårigheter att nå marknader och därmed en försvagad ekonomi.
Sveriges påverkan på det globala livsmedelssystemet domineras av handels- och jordbruks- politiken, som fastställs på EU-nivå. Svensk livsmedelsstrategi har ett nationellt fokus och handlingsplanerna som är kopplade till den saknar till stora delar det globala hållbarhetsperspektivet. Ett hållbart och jämställt globalt livsmedelssystem bör vara en tydligare utgångspunkt i regeringens kommande politik.
Sverige måste även arbeta mer proaktivt inom EU för att rättighetsperspektivet och jämställdhet ska vägleda jordbrukspolitiken och pågående samtal om EU-Afrikastrategin. Sverige bör vidare erkänna FN:s deklaration för småbrukares rättigheter och andra som bor på landsbygden samt verka för att universella sociala trygghetssystem göras tillgängliga på landsbygden för att stärka människors egenmakt och främja jämlikhet och jämställdhet.
REKOMMENDATIONER
Regeringen bör:
- Stödja FN:s deklaration för småbrukares rättigheter och andra som bor på landsbygden för att säkra rätten till mark, mat, utsäde, sjukvård, skydd mot våld och hot, samt för att garantera en hälsosam och hållbar matförsörjning för alla.
- Uppdatera Sveriges livsmedelsstrategi och dess handlingsplan utifrån ett rättighetsperspektiv och maktanalys som inkluderar småbrukare som centrala aktörer för en globalt hållbar livsmedelsproduktion och -försörjning.
- Säkerställa att den feministiska utrikespolitiken arbetar för eliminering av diskriminerande lagstiftning och normer som hindrar kvinnor från att äga och ärva mark och annan egendom. Detta gäller inte minst traditionell och religiös familjerätt.
- Säkerställa att den feministiska utrikespolitiken bidrar till jämställdhetsintegrering, rurala kvinnors ekonomiska egenmakt och ett multidimensionellt perspektiv på fattigdom i alla politikområden som påverkar den globala livsmedelsförsörjningen.
- Säkerställa en samstämmig politik som främjar uppbyggnaden av breda och inkluderande universella trygghetssystem på landsbygden.
- Stärka och fördjupa kopplingen till en samstämmig politik för global hållbar utveckling i reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och EU-Afrikastrategin, ställa krav på att politikens påverkan på jordbruksmarknader i sårbara låg- och medelinkomstländer utvärderas samt att åtgärder vidtas för att minimera och motverka eventuella negativa effekter.
- Utreda huruvida handelsavtalet mellan EU och Mercosur bör ratificeras då Brasilien fort- sätter att kränka urfolks- och småbrukares rättigheter samt förstöra miljön.
Svenska EU-parlamentariker bör:
- Driva att kravet på en samstämmig politik för global hållbar utveckling får genomslag i reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och EU-Afrikastrategin, genom att bland annat kräva att politikens påverkan på jordbruksmarknader i sårbara låg- och medelinkomstländer utvärderas samt att åtgärder vidtas för att minimera och motverka eventuella negativa effekter.
Kapitlet är framtaget av Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Latinamerikagrupperna, PRO Global, Svalorna Indien Bangladesh och We Effect.