Klimatförändringarnas effekter är redan nu allvarliga. De synliggör globala orättvisor där människor som lever i fattigdom i låg- och medelinkomstländer drabbas hårdast, samtidigt som de i liten utsträckning bidrar till utsläppen av växthusgaser. Sverige, ett land med höga utsläpp per capita, har enligt Parisavtalet en skyldighet att skyndsamt minska utsläppen. Sverige har också lovat att hjälpa låg- och medelinkomstländer till att bli motståndskraftiga samhällen med låga utsläpp, en omställning där det är avgörande att utsatta människor på arbetsmarknaden inte hamnar i kläm.
I arbetet med att möta klimatutmaningen har Sverige antagit ett internationellt sett ambitiöst klimatpolitiskt ramverk. 2019 presenterade regeringen Sveriges första klimathandlingsplan som anger att landet ska ta en ledande roll i det globala genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030, och bidra till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i arbetet. Den nationella klimatpolitiken ska harmoniseras med Sveriges politik för global utveckling.
Regeringen har också ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, men utmaningar på exportområdet och inom det allmänna pensionssystemet kvarstår. Sverige har vidare genom politiska åtaganden uppmärksammat behovet av en rättvis klimatomställning. Nu är det viktigt att konkretisera de politiska åtagandena och växla upp ambitionsnivån.
KOMMENDATIONER
Regeringen bör:
- Etablera ett additionellt budgetmål för Sveriges klimatfinansiering, utöver enprocentsmålet för biståndsbudgeten, som möjliggör indikativ rapportering och uppföljning i ett separat spår.
- Säkerställa att klimatfinansieringen utformas utifrån mänskliga rättigheter- och jämställdhetsperspektiv inklusive en rättvis omställning (Just Transition).
- Utarbeta förslag på nya innovativa finansieringskällor för att mobilisera medel för klimatkonsekvenser som det inte går att anpassa sig till (förluster och skador).
- Ta fram en handlingsplan som säkerställer att inget offentligt stöd eller investeringar går till fossil verksamhet.
- Nyttja globala initiativ, som Agenda 2030, Global Deal, Silesiadeklarationen och Climate Action for Jobs Initiative, till att utöva ett politiskt ledarskap för en rättvis omställning globalt (Just Transition) genom konkreta åtgärder.
Riksdagen bör:
- Ge Klimatpolitiska rådet i uppdrag att granska klimathandlingsplanen gällande ett globalt genomförande av Parisavtalet med ett integrerat multidimensionellt fattigdoms- och jämställdhetsperspektiv.
Kapitlet är framtaget av Act Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen, Union to Union och We Effect.