Nyheter

30 januari 2023

EU-parlamentet tar ställning till lag om företagsansvar

#eu-politik #företagande och mänskliga rättigheter

Det rör på sig kring EU-kommissionens lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. I förra veckan röstade flera utskott i EU-parlamentet om direktivet – som riskerar att urvattnas.

I februari 2022 lade EU-kommissionen fram ett lagförslag om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter; CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive). Förslaget är ett steg på vägen för att hålla företag ansvariga för att se till att deras arbete inte skadar mänskliga rättigheter och miljö. CONCORD Sveriges medlemsorganisationer kritiserade då lagförslaget, bland annat eftersom det omfattar mindre än 1 procent av alla europeiska företag.

När ministerrådet röstade om lagförslaget i december 2022 resulterade det i ett mer urvattnat förslag, enligt bland andra Oxfam Sverige. I ett pressmeddelande konstaterade policychef Hanna Nelson att lagen ”innehåller flera kryphål som gör det möjligt för företag att slippa undan rättsliga påföljder när de har brustit i sitt ansvar för mänskliga rättigheter och miljö” och ”spelplanen har nu riggats till företagens fördel.” Om det civilrättsliga ansvaret skulle bli struket från det färdigförhandlade direktivet innebär det att människor vars mänskliga rättigheter påverkas negativt av företagsverksamhet inte har möjlighet att hålla dem juridiskt ansvariga. Sex medlemmar i CONCORD Sverige kritiserade den svenska regeringens hållning i en debattartikel i Altinget.

Det här lagförslaget är ett historiskt tillfälle att förbättra såväl arbetsvillkor som klimat- och miljöhänsyn runtom i hela världen.

Malin Björk, Vänsterpartiet, Europaparlamentariker

Under våren ska EU-parlamentet ta ställning till lagförslaget. Parlamentet har preliminärt bestämt att de ska rösta i plenum i maj, och just nu pågår omröstningar i de olika utskotten. I förra veckan röstade fem utskott, och i flera fall blev omröstningarna riktiga nagelbitare. I utskottet för internationell handel (INTA) slutade omröstningen med 22 för förslaget och 19 emot. I utskottet för utrikesfrågor (AFET) var resultatet tydligare, med 41 för och 19 emot.

Malin Björk (V), Europaparlamentet

Den svenska EU-parlamentarikern Malin Björk, Vänsterpartiet, sitter i ENVI (utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet) som ska rösta om lagen den 9 februari. Hon understryker att lagstiftningen måste bli stark:

– Det här lagförslaget är ett historiskt tillfälle att förbättra såväl arbetsvillkor som klimat- och miljöhänsyn runtom i hela världen. Då är det viktigt att det innehåller bindande regler och att företagen kan hållas civilrättsligt ansvariga för att leva upp till lagen. Annars blir det tandlöst. Jag kommer göra allt jag kan för att vi ska få på plats ett så skarpt förslag som möjligt. Det är skamligt att den svenska regeringen motverkar allt detta, säger Malin Björk.

Lagen tvingar företag att ta ansvar

Syftet med lagen är att säkerställa att europeiska företag tar ansvar för sin verksamhet. Lagen tvingar de företag som omfattas att säkerställa att mänskliga rättigheter och miljö respekteras i deras verksamhet. Till exempel ska det inte förekomma barnarbete, farliga arbetsplatser eller hot mot ursprungsbefolkningen. Men kommissionens förslag och ministerrådets position har mött mycket kritik, bland annat från CONCORD Sveriges medlemsorganisationer:

Direktivet bör uttryckligen omfatta hela den globala värdekedjan. Där ingår leverantörer, men även försäljning och distribution. Om det bara omfattar leverantörer så missar man bland annat försäljning av IT-utrustning som kan användas för olaglig övervakning i diktaturer.

Karin Gregow, ForumCiv

— Direktivet bör uttryckligen omfatta hela den globala värdekedjan. Där ingår leverantörer, men även försäljning och distribution. Om det bara omfattar leverantörer så missar man bland annat försäljning av IT-utrustning som kan användas för olaglig övervakning i diktaturer. Den svenska regeringen vill bara ha med leverantörskedjan och de hade också helst sett att civilrättsligt ansvar strukits helt ur direktivförslaget, säger Karin Gregow, policyrådgivare på ForumCiv, som bevakat frågan länge.

Innan lagen kan antas återstår trialogförhandlingar mellan Europaparlamentet, kommissionen och ministerrådet. Det är fortfarande oklart när trialogförhandlingarna kommer påbörjas, och det är inte säkert att det sker under Sveriges ordförandeskap.

Finns det möjligheter att påverka lagförslaget?

– För de som redan arbetar med att driva andra frågor i EU så finns det en möjlighet att inkludera frågan som en punkt i samtalen. Det är jättebra om parlamentariker får höra från många olika håll att frågan är viktig. Man kan lyfta att lagstiftningen är viktig och poängtera vikten av en stark och effektiv lagstiftning som har tänder och faktiskt kan hålla företag ansvariga ifall deras verksamhet orsakar eller bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter eller miljöförstöring, säger Karin Gregow.

Fotnot: CONCORD Sverige har bett företrädare för (C), (L), (KD) och (M) i EU-parlamentet att kommentera men de har antingen avböjt eller inte svarat.

Tidslinje

  • 23 februari 2022:  EU-kommissionen presenterar direktivet
  • 1 december 2022: Ministerrådet avger position till förslaget.
  • 23-24 januari 2023:  Utskott röstar om ändringsförslag
    • AFET (Utskottet för utrikesfrågor)
    • DEVE (Utskottet för utveckling)
    • INTA (Utskottet för internationell handel)
    • ECON (Utskottet för ekonomisk politik)
    • ITRE (Utskottet för industrifrågor, forskning och energi)
  • 9 februari 2023: Preliminärt datum för ENVI (Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet) utskottets röstning
  • Maj 2023: Preliminärt datum för omröstning i plenum i EU-parlamentet

För EMPL (Utskottet för sysselsättning och sociala frågor) har något datum för omröstning inte satts.

Det ansvariga utskottet JURI (Utskottet för rättsliga frågor) kommer att rösta senare och datum är ännu inte publicerat.

Svenska MEP som ska rösta:

EMPL:

  • Ilan de Basso (S)

ENVI:

  • Malin Björk (V)
  • Helene Fritzon (S)
  • Pär Holmgren (MP)
  • Jessica Polfjärd (M)
  • Emma Wiesner (C)

Inga svenska MEP i JURI

Fakta: Lagförslaget i korthet

Lagförslaget från kommissionen innebär att större europeiska företag kommer behöva granska sina leverantörer och övriga affärspartners, för att säkerställa att de respekterar miljö och mänskliga rättigheter.

Den kritik som lyfts mot förslaget är bland annat att bara en liten minoritet, knappt en procent av de europeiska företagen, omfattas. Detta beror på att företaget måste ha minst 500 anställda och en omsättning på 150 miljoner euro för att omfattas.

En av knäckfrågorna i förhandlingarna är hur stor del av ett företags verksamhet ska omfattas av lagen. Ett exempel är att leverantörskedjan inte inkluderar alla delar av företagandet, till exempel inkluderas inte företagets produkter eller tillhandahållande av tjänster. Det här är en nackdel eftersom det innebär att en stor del av produktionsprocessen där det finns en risk för kränkningar mot mänskliga rättigheter eller miljö utesluts. CONCORD Sveriges medlemmar driver att det ska vara hela värdekedjan som omfattas av lagen och att det inte får finnas utrymme för tolkning.

ECON-utskottet i EU-parlamentet har röstat för att finanssektorn ska inkluderas i värdekedjan, vilket är en positiv utveckling.

Läs mer: