Sammanfattning

11 juni 2018

Bild framsida världen i politiken (2018)

Biståndspolitik

#världen i politiken

Tills nyligen hade riksdagen en stor samsyn kring att det är fel att villkora bistånd utifrån biståndsgivares egenintresse. Partierna har ansett det fel att använda hot om indraget bistånd till utsatta människor som påtryckningsmedel för Sveriges migrationspolitiska intressen. I maj 2018 valde dock Socialdemokraterna att förbise detta i och med lanseringen av sitt förslag att biståndet ska villkoras mot att länder återtar med­borgare som bedömts sakna skyddsskäl i Sverige.

Detta är en sammanfattning av kapitlet om biståndspolitik i kartläggningen Världen i politiken.

Undantaget den politiska och ekonomiska påverkan som migrationspolitiken har på biståndspolitiken, präglas partiernas politik i hög grad av deras ideol­ogiska grundpelare. Detta innebär skillnader mellan och framförallt inom blocken. Generellt sett har majoriteten av de svenska partierna väl utvecklade ställningstaganden om hur de vill skapa kvalitet och effektivitet i biståndet.

Prioriteringar i biståndet

Teman som alla eller de flesta av partierna priorit­erar i biståndet är jämställdhet, sexuell och repro­duktiv hälsa och rättigheter (SRHR), utbildning, demokrati och mänskliga rättigheter. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet lyfter klimat mer än övriga partier.

Det finns skiljelinjer inom Alliansen i frågan om bi­lateralt eller multilateralt bistånd är mest effektivt. Centerpartiet och Kristdemokraterna anser det första medan Moderaterna är mer övertygade om det andra.

Moderaterna och Sverigedemokraterna vill öka hu­manitärt bistånd och minska det långsiktiga.

Liberalerna vill ändra det övergripande målet för biståndet så att det är demokrati istället för fattig­domsbekämpning.

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna vill göra mer genomgripande förändringar av Sida än övriga partier. Liberalerna har de mest utförliga förslagen om hur de vill förändra hanteringen av biståndet, t ex att avskaffa Sidas ramavtal och istället göra öppna upphandlingar av alla insatser.

Enprocentsmålet

Alla partier utom Moderaterna och Sverigedemokraterna lever upp till målet om att en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd. Vänsterpartiet vill ha en procent som minimikrav.

Vad kan definieras som bistånd?

I frågan om avräkningar från biståndsbudgeten till flyktingmottagande skiljer sig partierna åt. Vänsterpartiet vill att biståndskommittén (DAC) i OECD ska besluta att det inte längre är tillåtet. Sverigedemokraterna gör inga avräkningar. Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna tycker att avräkningar är nödvändiga i dagsläget men bör minska eller fasas ut på sikt. Centerpartiet vill att reglerna för avräkningar tolkas restriktivt. Socialdemokraterna och Moderaterna anser att det är rätt att göra avräkningar inom ramen för OECD:s riktlinjer.

Moderaterna vill vidga den internationella defini­tionen av bistånd. Vänsterpartiet och Liberalerna vill att den ska vara snävare. Även Socialdemokra­terna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Krist­demokraterna understryker vikten av restriktiv tillämpning av reglerna, för att exempelvis undvika att militära insatser finansieras av biståndsmedel.

EU:s bistånd

De flesta partierna saknar konkreta förslag om EU:s bistånd. Alla partier utom Sverigedemokrater­na svarar att det är viktigt att ställa krav på att EU håller mänskliga rättigheter högt i biståndet, men flera partier hävdar också att det finns nyanser i detta kopplat till migration.

Klimatstöd

Inget parti har någon generell position om att stöd till klimatåtgärder ska ges även i form av extra resurser utöver biståndsbudgeten, så att biståndet till människor som lever i fattigdom inte behöver fi­nansiera alla Sveriges internationella klimatåtagan­den. Inget parti utesluter dock att det skulle kunna bli aktuellt med extra resurser till klimat i framtiden.

För källor till denna sammanfattning, se hela partikartläggningen.

Läs hela kartläggningen