Världens låginkomstländer beräknas förlora 60 procent mer i multinationella företags skatteflykt som de får i bistånd. Dessa pengar skulle istället kunna användas till hälsovård, utbildning och social trygghet för människor i dessa länder. Skattefrågan är en av de frågor som ska diskuteras under finansieringstoppmötet FFD4 i sommar.

Människors villkor i länder där fattigdomen fortfarande är utbredd kommer inte att kunna förbättras utan att bygga upp egna offentliga resurser genom bättre skattesystem och nationella och internationella regelverk. Därför finns förslag om en global konvention om skattefrågor. Men Sverige är emot och EU svajar.

Problemet med skatteflykt:

Världens alla länder uppskattas förlora 492 miljarder dollar per år på grund av företags och individers skatteflykt The State of Tax Justice 2024 – Tax Justice Network. Det kan jämföras med värdens bistånd som år 2023 uppgick till 212 miljarder dollar Official development assistance (ODA) | OECD). Låg- och medelinkomstländer uppskattades enligt den senaste beräkningen år 2019 gå miste om 200 miljarder dollar i skatteintäkter – varje år. (The True Cost of Global Tax Havens – IMF F&D)

– Om ett land vill minska fattigdom måste man ha till exempel sjukvård och skolor, som är grundläggande statliga uppgifter. Men idag är skatteintäkterna väldigt små i de flesta utvecklingsländer, och de internationella företagens verksamhet är en del av detta problem, säger Gunnel Axelsson Nycander på Act Svenska kyrkan, som bevakar skattefrågan inför sommarens toppmöte om finansiering till hållbar utveckling, FFD4 i Sevilla.

Världens ledare, inklusive EU-kommissionen och Sveriges regering, säger ofta att det är viktigt att mobilisera privat kapital som kan bidra till att nå de Globala målen. Men försöken att mobilisera privata investeringar och företagande för de Globala målen genom offentliga subventioner har gett magra resultat under det årtionde som höginkomstländernas regeringar har satsat på en sådan approach. Det finns dock många mer effektiva sätt för privat kapital att bidra till Agenda 2030:

– Om du vill mobilisera privata resurser kan du ta ut skatt – då ger privata resurser offentliga satsningar helt magiskt, säger Tove Maria Ryding, skatteexpert på europeiska civilsamhällesnätverket Eurodad.

Det finns också förslag på så kallade solidaritetsavgifter, det vill säga avgifter på verksamheter som står för stora utsläpp som skulle kunna kanaliseras till klimatåtgärder. Läs mer om detta initiativ här: LÄNKA

Vad kan göras åt det? Den globala skattekonventionen

Den afrikanska gruppen i FN har begärt en juridiskt bindande skattekonvention, vilket majoriteten av världens länder har ställt sig bakom. Den ska bland annat innehålla åtgärder för att motverka skatteflykt, och förhandlingarna ska avslutas under 2027.

– Under FFD4 är det viktigt att mötet ger sin välsignelse till förhandlingarna om skattekonventionen, och inte kör sitt eget race, säger Tove Maria Ryding på Eurodad.

Sveriges och EU:s roll

EU:s hållning i relation till en global skattekonvention har dock varit svajig, enligt Tove Maria Ryding.

– Tyskland och Spanien är väldigt öppna kring att de stödjer konventionen. Stora skatteparadis hatar den. Vi tycker att progressiva länder ska hitta vänner i Afrika istället för att vi får en EU-grupp som bara kan enas om minsta gemensamma nämnare.

Sverige är ett av de länder som oavsett regering har motverkat ett internationellt skattesamarbete. I de senaste omröstningarna om en skattekonvention i FN har Sverige tillsammans med EU lagt ner sin röst. Another overwhelming majority puts the UN Tax Convention negotiations on track, but the EU abstains – Eurodad

Ofta brukar Sverige anföra att det svenska skattesystemet är en nationell fråga som inte bör styras via FN. Det finns dock inget i förslaget som syftar till att ta ifrån Sverige sin nationella suveränitet. Både EU och Sverige brukar hänvisa till att det redan funnits en global process inom OECD, den så kallade BEPS 2.0-processen, även om höginkomstländerna lade fast grunden till överenskommelserna innan utvecklingsländerna fick tillträde till förhandlingarna. Argumentet om OECD-processen är dock svagt sedan USA dragit sig tillbaka från den vilket bara understryker behovet av en global process för att hantera flera ohållbara frågor i det internationella skattesamarbetet idag. Och där är FN den multilaterala arena där alla länder deltar.