Ta chansen att finansiera de Globala målen i tid

I denna artikel går vi igenom civilsamhällets huvudkrav och delar länkar till medlemmars positioner i förhandlingarna inför toppmötet FfD4, Financing for Development. Läs våra tidigare artiklar om toppmötet här och här.

Det senaste utkastet till slutdokument för FfD4 har väckt kritik i det globala civilsamhället, efter att flera progressiva förslag om bland annat skuldavskrivningar, skattesamarbete och miljö- och klimatfinansiering vattnats ur mellan nollutkastet och detta första utkast. Avsnittet om internationell offentlig finansiering var redan knapphändigt men har nu minskats ner ytterligare, vilket är särskilt problematiskt i ljuset av nedskärningar av biståndet i USA, Storbritannien med fler länder.

– Nollutkastet innehöll systemförändrande skrivningar som skulle lätta på skuldbördan och kraftigt öka många länders utrymme att investera i hälsovård, utbildning, och social trygghet. När biståndet skärs ned kraftigt av flera stora givarländer måste EU och Sverige vara beredda att ompröva sina positioner på andra områden, som skuld och skattesamarbeten, säger Gunnel Axelsson Nycander från Act Svenska kyrkan.

Baserat på det som hördes från EU:s delegation om det senaste utkastet så verkar EU:s politiska vilja matchar inte allvaret i de kriser och växande ojämlikheter som håller kvar människor i fattigdom.

EU sa nej till det mesta av detta när pappret diskuterades i FN. Flera viktiga formuleringar finns ändå kvar i det nya utkastet, och regeringen måste nu visa att den är beredd att gå den afrikanska gruppen och andra utvecklingsländer till mötes, fortsätter Gunnel Axelsson Nycander.

Civilsamhällets kommentarer inför FfD4

EU:s förhandlingspositioner och Sveriges agerande inför FfD4 kan göra skillnad om det präglas av engagemang för människor som lever i fattigdom. Många svenska organisationer verkar i länder där människor är svårt utsatta av klimat- och miljökriserna, ökade levnadsomkostnader, skuldkris, ökande fattigdom, ofrihet och ojämlikheter. Ofta saknas tillräckliga samhällstjänster och trygghetssystem, och de nuvarande finansiella institutionerna, reformerna och åtagandena – på global såväl som nationell nivå  – visar sig gång på gång otillräckliga..

FN:s generalsekreterare har beskrivit de nuvarande strukturerna för att finansiera utveckling med orden ”föråldrade, dysfunktionella och orättvisa”. Finansiella institutioner och beslutsprocesser behöver förändras på djupet.

I globala diskussioner inom civilsamhället har följande frågor lyfts som bland de viktigaste att hitta bättre lösningar på i FfD4-förhandlingarna.

Starka ramverk behövs

Strukturerna för att lösa globala utmaningar kan inte utgå från den starkes rätt utan måste bygga på en regelbaserad världsordning och ramverk som främjar mänskliga rättigheter. Realistiska lösningar på globala problem kan inte bygga på status quo, då arbete för att hantera frågor om skuld, skatt och bistånd har funnits i många decennier, utan tillräckliga, hållbara framsteg.

Ett normativt ramverk för utvecklingsfinansiering i form av tre centrala ramkonventioner skulle ge FfD4 den kraft framåt som behövs för att nå de Globala målen. Många i civilsamhället vill se att FfD4 blir tillfället för EU och Sverige att:

1. Uttala stöd för den redan pågående FN-processen för en ramkonvention om skatt, och en vilja att delta konstruktivt i förhandlingarna.
2. Ta initiativ till en ramkonvention om skuldhantering under FN:s ledarskap, där existerande aktörer och institutioner i skuldfrågor kan samordna sig.
3. Stöd förslaget om en ramkonvention om internationellt utvecklingssamarbete, för en multilateral process med bindande, resultatinriktade åtaganden som följs upp, istället för dagens svikna biståndslöften.

Demokratisering av beslutsprocesserna

Beslutsprocesser som rör finansiella förutsättningar för låg- och medelinkomstländers utveckling bör fattas i sammanhang där möjlighet till demokratiskt inflytande finns och alla berörda aktörer inkluderas. Det innebär en inkluderande och transparent förhandlingsprocess inför FfD4 i Sevilla, men också stora demokratireformer i det multilaterala systemet, som att:

• Fler normativa beslut bör fattas i FN enligt principen ett land, en röst.
• Demokratisera beslutsfattandet i de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutioner, genom en FN-ledd process.

Stärk biståndets unika roll

Biståndet är ett av sju områden i agendan för att finansiera utveckling. Totalt sett handlar det internationella biståndet om relativt små pengar jämfört med länders egna offentliga resurser, privata investeringar, handel eller skuldfrågor. Men för människor i de mest utsatta länderna är biståndet fortfarande en viktigare resurs än andra utländska investeringar, betalningar, lån etc. Samtidigt utmanas biståndets unika roll genom drastiska budgetnedskärningar i många biståndsgivarländer, samt att fler globala utmaningar och intressen med svagare koppling till fattigdomsbekämpning konkurrerar om de minskande resurserna. FfD4 kan stärka biståndets unika roll bland annat genom:

• Åtaganden om minst 0,7 procent av BNI i bistånd (och 0,2 procent av BNI till de minst utvecklade länderna), som funnits i decennier, behöver kompletteras med tydliga planer för att steg för steg uppnå detta innan 2030.
• Utvecklingssamarbetet måste vara fast förankrat i demokratiskt ägda nationella prioriteringar, och strategier för biståndet måste utformas genom inkluderande processer.
• Det är viktigt att FfD4 slår fast biståndets unika roll för att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer. Detta inte minst för att konkurrensen om biståndets resurser är större än någonsin, med otydliga definitioner i relation till klimatfinansiering, krig i Europa och tendenser hos många biståndsgivare att avleda biståndsmedel till inrikespolitiska intressen. Klimatutsatta länders krav på en tydlig åtskillnad mellan åtaganden för fattigdomsbekämpning och klimatfinansiering (som ska ges utöver åtaganden om biståndet) är välkommet.
• Partnerskap mellan alla utvecklingsaktörer – regeringar, civilsamhället, den privata sektorn och multilaterala organisationer – bör uttryckligen beskrivas som grundläggande för att främja rättvisa och hållbara resultat.
• Utvecklingssamarbetet bör ha starkt fokus på resultat och säkerställa att politik och program utformas och genomförs på ett sätt som ger hållbara effekter. Att stärka återkoppling, ansvarsmekanismer och evidensbaserade tillvägagångssätt ger ökad effektivitet och svarar bättre mot behoven och målgruppernas prioriteringar.

Stoppa dräneringen av resurser från utsatta länder

Trots biståndets avgörande och livsviktiga roll för många människor så går det idag mer pengar från fattiga till rika länder än tvärtom: i räntor, skuldbetalningar, skatte- och kapitalflykt, olaglig utförsel av naturtillgångar, etc. Politiska beslut på global och nationell nivå krävs för att förändra detta. EU och Sverige har hittills i FfD4-förhandlingarna inte lagt tillräckligt stor vikt vid de områden som är viktigast för att stoppa dräneringen av resurser från utvecklingsländer, exempelvis moderna, rättvisa globala spelregler för skuld, skatt, handel och företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö.

Många organisationer lyfter frågor i FfD4-processen

CONCORD Sveriges medlemmar och deras internationella nätverk bidrar med sin expertis och engagemang för att förhandlingarna inför den fjärde konferensen om utvecklingsfinansiering i Sevilla i juli ska ge resultat för människor i fattigdom.

Läs synpunkter på förslag som förhandlas inför FfD4 från medlemmar och deras internationella nätverk:

Union to Union och fackens internationella konfederation ITUC betonar vikten av att demokratisera finansiella strukturer och främja social rättvisa och en hållbar arbetsmarknad:

WWF visar på reformer för hållbara samhällen och finansiella system med naturen i centrum och åtaganden om finansiering för biologisk mångfald och klimat:

Act Svenska kyrkan uppmanar EU och Sverige till mer transformativa beslut som går utvecklingsländernas behov och prioriteringar till mötes på områden som skuld och skatt.

RFSU tillsammans med IPPF och Countdown 2030 ger förslag på hur jämställdhet ska genomsyra resurstilldelning, politiska beslut och det ekonomiska systemet.

Oxfam vill se reformer som tar krafttag mot de extrema ojämlikheterna på både global och nationell nivå.              

Kommentarer från civilsamhällesmekanismen inom FfD4: CS FfD Mechanism’s Inputs to the FfD4 Outcome Document First Draft