De akuta och sammanhängande konflikter och kriser som pågår runt om i världen kräver ett klokt och modigt politiskt ledarskap. Det är bara en politik som samstämmigt strävar mot en hållbar utveckling globalt som kan skapa en tryggare värld. Rysslands invasion av Ukraina innebär fasansfulla konsekvenser för befolkningen i landet, och har samtidigt lett till att redan utsatta människor i andra länder fått det svårare, bland annat kopplat till livsmedels- och energiförsörjning. Det krävs just nu en sällan skådad mobilisering internationellt för att kunna lindra den nöd och ge det långsiktiga stöd som människor som drabbas av dessa krig och kriser behöver. Behoven nu och i framtiden i Ukraina är svåra att överblicka, men vi vill understryka att det måste till extraordinära resurser utöver biståndet. Som ordförandeland i EU vilar ett tungt ansvar på Sverige att samla medlemsstaterna i denna mobilisering.
Starkt stöd till civilsamhället
Mitt i hunger, krig och klimatkris pågår också en mer tystlåten kris. Tillbakagången för jämställdhet och demokrati globalt krymper långsamt människors utrymme att agera och stryper rättigheter för kvinnor och marginaliserade grupper. Sveriges utrikespolitik måste värna de som riskerar sina liv för att försvara allas våra mänskliga rättigheter och vår planet, med ett starkt och flexibelt stöd. Civilsamhället, där miljö- och människorättsförsvarare är organiserade, måste erkännas som aktör i sin egen rätt och deras förstahandsexpertis om läget måste tas tillvara av svenska ambassader och EU-representationer i världen.
CONCORD Sverige har skickat underlag till riksdagsledamöter för att bidra till en utrikespolitisk debatt som tar in all den komplexitet som de utrikes- och utvecklingspolitiska frågorna rymmer. Vi ser den utrikespolitiska debatten i riksdagen som en högtidsdag och har som tradition att följa den tillsammans. Ibland behöver vi reagera mot dåligt underbyggda påståenden, men vi brukar kunna konstatera att det mestadels är en kunnig och engagerad debatt och att vi har politiker med genuint intresse för frågorna. Det har varit avgörande att det inom politikområdet har funnits finansiering också för att sprida granskningar, höja kunskapen och visa hur verkligheten ser ut för de människor som svenskt bistånd är till för. Vi är oroade över att debatten och kunskapen ska bli ytligare när rösterna, bilderna och faktaunderlagen nu blir färre, i och med nedskärningarna i just detta stöd.
I våra underlag till utrikesutskottets ledamöter har vi tagit upp flera andra frågor. Bland andra de här:
Halvtid för Agenda 2030
I år är det halvtid för genomförandet av Agenda 2030 med dess 17 mål, och i höst genomförs en stor halvtidsutvärdering i samband med FN:s generalförsamling (SDG Summit). Innan dess kommer EU under Sveriges ordförandeskap att för första gången ta fram en lägesrapport till FN om arbetet med att uppfylla de Globala målen. Det är viktigt att rapporten på ett ambitiöst sätt redovisar för EU:s externa arbete med agendan och hur unionen ska värna människors rättigheter och miljön när målkonflikter uppstår.
Vi hoppas också att utrikesdeklarationen innehåller ett tydligt åtagande om att de Globala målen är en utgångspunkt för hela utrikespolitiken och hur regeringen vill skynda på och förbättra Sveriges genomförande av agendan. Det är hög tid att det kommer ett besked.
Jämställdhet en utgångspunkt för utrikespolitiken
Regeringen har återupprepat att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Vi ser fram emot att se detta återspeglas i utrikesdeklarationen. Jämställdhetsagendan måste vara en utgångspunkt för alla delar av utrikespolitiken. Det innebär att allt arbete måste utgå från feministiska principer med fokus på att förändra grundorsakerna till diskriminering av kvinnor, flickor, HBTQI-personer och andra grupper som är marginaliserade. Detta måste göras systematiskt i alla led och i alla politikområden inklusive i biståndet, diplomatiska relationer, klimatarbetet, utrikeshandeln och inte minst säkerhetspolitiken. Det kräver starkt ledarskap, resurser och att tydliga mål och prioriteringar sätts. Givet de enorma utmaningarna för jämställdheten både inom och utanför EU är det beklagligt och oroande att jämställdhet inte är en tydligt uttalad prioritering för regeringen under Sveriges ordförandeskap i EU. Vi hoppas dessa punkter lyfts i debatten.
Bra bistånd utgår från lokala prioriteringar
Det är oroande att regeringens politik delvis verkar röra sig i riktning bort från målet att bekämpa fattigdom och förtryck, och i stället utgår från svenska intressen som inte kopplar till global hållbar utveckling. Att främja svensk export, öka återvandring och minska migration är inte bistånd. Det är självklart viktigt att få olika politikområden att samverka, men bra bistånd utgår från lokala prioriteringar och fokuserar på konkret förändring för människor i fattigdom och förtryck. Detta är tydligt uttryckt i de internationella principer för internationellt utvecklingssamarbete som finns. Vi hoppas att såväl regerings- som oppositionspartierna är tydliga i debatten med att dessa principer alltid ska följas.
Det skärs nu ner i flera strategier utan att det förefaller ha föregåtts av en tydlig konsekvensanalys, vilket är allvarligt. Regeringen behöver säkerställa ”do no harm”, det vill säga att förändringarna inte gör skada för människor som lever i fattigdom eller förtryck.
Besked om ökad klimatfinansiering
Många länder och människor drabbas redan hårt av ett förändrat klimat. Ofta är det de som bidragit minst till klimatkrisen, och som har litet handlingsutrymme att hantera den, som drabbas allra hårdast. Vi hoppas få svar på hur regeringen ämnar öka klimatfinansieringen, i linje med både sina egna och tidigare regeringars löften, utan att tränga ut andra viktiga biståndsprioriteringar. Allt bistånd måste vara klimatanpassat och i linje med globala miljö- och klimatavtal, men allt bistånd kan inte ha klimat och miljö som sitt huvudmål. Övriga partier behöver också ge konkreta besked på hur de vill öka finansieringen. Och vad menar regeringen med ett ”mer effektivt” klimatbistånd? Täcker begreppet även stöd för klimatrelaterade skador och förluster, och kommer balansen mellan utsläppsminskning och klimatanpassning i svensk klimatfinansiering vara fortsatt god?
CONCORD Sveriges medlemmar lyssnar noga på deklaration och debatt. På onsdag hoppas vi kunna pricka av ovanstående akuta frågor. För hela världens skull.