Sveriges regering har en skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna, i Sverige och i andra länder där svenska företags agerande riskerar att påverka dessa rättigheter negativt. I dagens globaliserade ekonomi med internationell produktion av många varor och tjänster är det tyvärr vanligt att företag har en negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Det kan handla om barnarbete, farliga arbetsförhållanden, diskriminering av fackligt aktiva, tvångsförflyttningar av ursprungsbefolkning eller utvinning av naturresurser som leder till miljöförstöring och konflikt med miljö- och människorättsförsvarare. Företag som väljer att arbeta etiskt och hållbart konkurrerar på ojämlika villkor med de som inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter.
Sveriges regeringen är tydlig med att den förväntar sig att företag respekterar mänskliga rättigheter i all verksamhet. Men trots den utbredda problematiken har Sverige inga bindande regler som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter utanför landets gränser. Regeringen behöver därför aktivt arbeta för en lag som gör det obligatoriskt för svenska företag att genomföra en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD) i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. I en ny ägarpolicy för statliga bolag har regeringen stärkt krav på hållbarhet inom flera områden vilket är positivt. Men även där borde tydligare krav ställas på att statliga bolag ska respektera mänskliga rättigheter.
REKOMMENDATIONER
Regeringen bör:
- Skyndsamt tillsätta en utredning för en Human Rights Due Diligence-lagstiftning (HRDD) som drar nytta av lärdomar från övriga EU-länder. Samt garantera att utredningsarbetet sker i dialog med svenska civilsamhällesorganisationer, fackliga organisationer och företag.
- Ta en ledande roll i arbetet med att ta fram en ambitiös och effektiv HRDD-lagstiftning på EU-nivå.
- I ägarpolicyn för statliga bolag införa krav på HRDD.
- Följa upp hur Första-Fjärde AP-fonderna implementerar och lever upp till det nya regelverket, och även följa upp att fonderna efterlever Parisavtalet, internationella konventioner och andra folkrättsliga förpliktelser.
- Tydliggöra ansvaret för upphandlande myndigheter att krav ska ställas på leverantörer att respektera mänskliga rättigheter och att kraven ska följas upp.
- Verka för att EU-kommissionen ska följa upp och utvärdera hur medlemsländerna och EU-institutionerna ställer etiska krav vid upphandling, samt vid behov föreslå regelförstärkningar.
- Tydliggöra utlandsmyndigheternas uppdrag att ge vägledning till svenska företag kring hur de bör agera för att undvika negativ påverkan på människorätts- och miljöförsvarare samt underlätta kontakter mellan företag och civilsamhällesaktörer på plats.
Riksdagen bör:
- Inom ramen för riksdagens Pensionsgrupp följa upp hur Första-Fjärde AP-fonderna implementerar det nya regelverket, samt följa upp att fonderna efterlever Parisavtalet, internationella konventioner och andra folkrättsliga förpliktelser.
Svenska EU-parlamentariker bör:
- Proaktivt stödja och verka för att EU får en bindande HRDD-lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter.
- Verka för att EU-kommissionen följer upp och utvärderar hur, och i vilken utsträckning, medlemsländerna och EU-institutionerna ställer sociala hållbarhetskrav vid offentliga upphandlingar, samt vid behov föreslå regelförstärkningar.
Kapitlet är framtaget av Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Amnesty International, Diakonia, Fair Action, Fairtrade Sverige, FIAN Sverige, ForumCiv, Latinamerikagrupperna, Naturskyddsföreningen, Rädda barnen, Swedwatch, Union to Union och We Effect.