Den 21 juli presenterade EU:s ledare, efter två års förhandlingar, en uppgörelse kring unionens nästa långtidsbudget. De fattade beslut om såväl storleken på den totala budgeten som fördelning mellan olika områden. Den totala budgeten landade på 1074 miljarder euro vilket innebär en nedskärning på cirka fem procent jämfört med kommissionens förslag från 2018. Delen där biståndet ingår föreslås minska med tio procent (70,8 miljarder jämfört med 79,2 miljarder euro).
EU:s stats- och regeringschefer tog också beslut om hur budgetposten för utrikespolitiken och biståndet ska fördelas mellan geografiska och tematiska program. Störst nedskärningar drabbade de tematiska programmen som är viktiga för bland annat utvecklingen av demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter globalt, samt stöd till civilsamhället.
I samband med uppgörelsen om långtidsbudgeten togs också beslut om EU:s återhämtningspaket på 750 miljarder euro för coronapandemin, Next Generation EU. Paketet ska stärka upp den nya långtidsbudgeten under perioden 2021-2024. I det förslag som kommissionen presenterade innan sommaren ingick 15,6 miljarder euro till EU:s externa relationer för att bidra till att hantera coronapandemins effekter globalt. EU:s stats- och regeringschefer godkände återhämtningspaketet, men på grund av juridiska skäl uteblev de extra medlen för den globala responsen.
Neddragningarna i EU:s kommande långtidsbudget var en kompromiss för att få med sig de fyra medlemsstater, bland dem Sverige och Danmark, som drivit på för en minskad EU-budget. Budgetposten som ska finansiera EU:s globala arbete är inte hårdast drabbad, men givet de stora globala utmaningar världen står inför med en klimatkris och global pandemi hade mer resurser behövts skjutas till. Att biståndet fick så stora nedskärningar trots att de extra medlen för den globala återhämtningen för coronapandemin uteblev är ett enormt bakslag för utvecklingen i världen.
Två dagar efter uppgörelsen, den 23 juli, röstade EU-parlamentet igenom en resolution med kritik mot budgetöverenskommelsen. Bland annat accepterar inte parlamentet nedskärningar som EU-ledarna gjort, främst kring hälsa, klimat och digitalisering, men resolutionen nämner även biståndet. Nästa steg i förhandlingarna om långtidsbudgeten är att EU-parlamentet och EU:s stats- och regeringschefer ska komma överens. Hur stor möjlighet parlamentet har att omförhandla nedskärningarna återstår att se. Att det ska lyckas förändra den totala budgeten är inte särskilt troligt.
Parallellt med att parlamentet och rådet ska komma överens om budgetnivåerna fortsätter under hösten även förhandlingarna om innehållet i biståndet. Där kvarstår viktiga delar att förhandla om, exempelvis öronmärkning av pengar till migration, jämställdhet och mänsklig utveckling.
Genom CONCORD Europa har vi i ett uttalande vädjat till EU-parlamentet att stå emot budgetnedskärningarna. CONCORD menar att biståndet måste få ökad budget, speciellt de tematiska delarna som fått oproportionerliga nedskärningar. EU-ledarnas förslag är uppenbart för lågt för att kunna genomföra de nödvändiga åtaganden unionen och dess medlemmar gjort för att bidra till en återhämtning från pandemin, en klimatvänlig omställning, arbetet för mänskliga rättigheter, samt för att nå Globala målen till år 2030. Även EU:s trovärdighet som en tongivande global ledare kompromissas.
För att nå i mål i tid behöver förhandlingarna mellan EU:s ledare och EU-parlamentet avslutas nu i oktober. Vidare behöver samtalen mellan EU-ländernas ledare och parlamentet, med kommissionen som medlande part (den så kallade trialogen), vara klara i december för att de innehållsmässiga bitarna i biståndet ska kunna färdigställas så att implementeringen av biståndsmedlen kan hinna komma igång utan för stora förseningar under 2021.