Det finns för få svenskar i EU, sett till Sveriges storlek i EU. “Vi ser en geografisk obalans, vilket är någonting institutionerna uppmärksammar alltmer”, säger Matilda Rotkirch, som arbetar med rekrytering till EU:s institutioner.
— Det viktigaste är att rekryteringarna ska ske utifrån merit, men man ska också försöka uppnå en geografisk balans. Det är viktigt att man har personer från varje medlemsstat inom olika institutioner. Personer tar med sina värderingar, sin förståelse för hur ett land ser ut och fungerar och det är väldigt viktigt att ha den bredden av personer som också bidrar med sin bakgrund när man tar fram förslag till regelverk och inom förhandlingar, säger Matilda Rotkirch.
De flesta svenskar började jobba inom EU år 1995 när Sverige blev medlem i EU och de kommer snart gå i pension. Då nyrekryteringen inte har hållit samma fart minskar antalet svenska handläggare snabbt. Det är en trend som funnits under en tid.
— Vi kommer alltså tappa fler svenskar så vi behöver jobba strategiskt på olika sätt genom att informera svenskar och stödja dem i rekryteringsprocesserna. Med bakgrund mot detta såg regeringen att det är en trend vi måste bryta och tog fram en strategi 2018, berättar Matilda Rotkirch.
Den klassiska vägen in i EU, med målet att få ett fast jobb på en institution, är uttagningsprov. I andra länder är det vanligare att göra uttagningsprov när man söker jobb och att rekryteringsprocesser kan ta upp till ett år.
Varför lockar inte en karriär inom EU fler svenskar?
— En anledning till att svenskar inte söker sig till EU är att vi inte är vana vid den typen av uttagningsprov som varit huvudspåret för att få en tjänst inom EU:s förvaltning. En annan är vår relativt attraktiva arbetsmarknad, menar Matilda Rotkirch.
Men även andra anledningar spelar in:
— Att få bra betalt lockar inte tillräckligt, man vill kunna göra en förändring i sitt arbete. Många har en bild av att EU som en gammal förvaltningskultur och att det är väldigt hierarkiskt, vilket kan spela in i att man inte är så intresserad av att söka sig till EU, menar Rotkirch.
EPSO GÖR OM UTTAGNINGSMODELLEN
European Personal Selection Office (EPSO) har i uppdrag att ordna uttagningsprov till alla institutioner.
— Det har varit ett problem att uttagningsproven tar väldigt lång tid att genomföra. Man tappar personer i processen för de orkar inte vänta och det finns bra jobb i Sverige de kan hinna få, säger Matilda Rotkirch.
Efter två års tid av diskussion om hur man kan förändra uttagningsmodellen har nu EPSO kommit överens om en ny modell. Enligt den nya modellen kan man genomföra alla uttagningsprov digitalt under en och samma dag och man borde få ett svar inom 6 månader. I korta drag innebär den nya metoden att de muntliga proven slopats och alla skriftliga prov görs under en dag. Matilda Rotkirch och hennes kollegor arbetar nu mycket med att informera om det nya provsystemet och om den nya HR-strategin som kommissionen har inför, som öppnar upp för distansarbete.
— Många unga är inte intresserade av fast tjänst där det blir en stor förändring att flytta till Bryssel. Det som redan blivit en trend är tillfälliga tjänster där man lättare kan testa på hur det är och hur man trivs. En pågående dialog vi för med kommissionen är att vi vill gärna se att det ska vara mycket mer transparens kring hur EU-institutioner utlyser dessa tjänster så det blir enklare för folk att ha koll på vilka olika tjänster som finns att söka, säger Matilda Rotkirch.
Det är lättare att hitta ett jobb om man befinner sig i Bryssel och har kontakterna, det man brukar kalla för ’Brysselbubblan’
Man behöver inte vara EU-expert för att få ett jobb för EU:
— EU behöver alla typer av kompetens och det finns tjänster där de söker expertis inom exempelvis AI, försvarsfrågor, och IT specialister. EU jobbar med många andra frågor än tidigare och mycket mer operationellt på gräsrotsnivå, vilket gör att de vill ha människor från olika områden, förklarar Rotkirch.
NATIONELLA EXPERTER: MÖJLIGHET FÖR SVENSKA AKTÖRER ATT FÅ EN BÄTTRE INSYN I EU
Att jobba inom EU behöver heller inte betyda jobb inom EU:s institutioner. Det finns många EU-myndigheter och organ som anställer tillfälliga positioner.
Myndigheter såsom Regeringskansliet, Sida, Folke Bernadotte Akademin och Naturvårdsverket skickar nationella experter till kommissionen. Dessa tillfälliga tjänster utlyses av institutionerna och kan sökas om myndigheten i fråga går med på att finansiera tjänsten. Det är myndigheterna själva som betalar din lön som sekonderad nationell expert. Rekryteringen sker genom en intervju.
Hur kan dessa utvalda experter stötta aktörer i Sverige inklusive civilsamhället?
— I deras jobb som experter inom ett visst område i några års tid är det en bra möjlighet för dem att utöka sitt nätverk och förstå hur institutionen i fråga arbetar. Det kan skapa en ingång för personer i Sverige för att förstå vem det är som fattar beslut och vem man vill nå i en viss fråga. Det är bra att få in de här experterna för att upplysa om viktiga frågor från Sverige och för svenska aktörer att få en bättre insyn i EU, säger Matilda Rotkirch.
Nationella experter kan även vara bra utifrån ett långsiktigt perspektiv att få in fler svenskar i EU;
— När dom väl är på plats så kanske de väljer att söka sig till ett fast jobb. Det är lättare att hitta ett jobb om man befinner sig i Bryssel och har kontakterna, det man brukar kalla för “Brysselbubblan”, säger Rotkirch.
”DET SKULLE BEHÖVAS EN BREDD AV ETNISKA BAKGRUNDER”
Hur jobbar ni för att främja en mångfald vid rekryteringen till EU-institutioner?
— Vi försöker ha en dialog med institutionerna och många jobbar aktivt med detta och vi pushar på dem att de ska fortsätta med det. Det handlar mycket om kommunikationen, att de ska rikta sina informationsinsatser för att nå ut bredare, exempelvis rikta sig mer till universitet för att få en mångfald. Det skulle behövas en bredd av etniska bakgrunder och perspektiv, menar Rotkirch.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har drivit mycket jämställdhetsarbete och Matilda Rotkirch betonar att vi kan se framsteg:
— Exempelvis har kvinnor på chefspositioner inom kommissionen ökat. Förhoppningsvis kommer hon i sitt State of the Union tal i höst kunna säga att kommissionen nått en jämn könsfördelning.
Vad är roligast med ditt arbete?
— Vi får träffa många unga personer, vilket är en strategisk fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Alla tänker inte på de viktiga frågor som avgörs inom EU och att få träffa alla människor som vill göra skillnad är inspirerande, säger Matilda Rotkirch.
FAKTA
Regeringens strategi för att öka antalet svenskar som arbetar i EU:s förvaltning (2018)
Regeringen vill att fler svenskar ska arbeta inom EU:s förvaltning. De svenskar som arbetar inom EU är en resurs, inte bara för den Europeiska unionen utan även för Sverige. De bidrar med kunskap och ger möjlighet till insyn och inflytande som ökar Sveriges möjligheter att påverka EU-samarbetets inriktning.Läs mer här!
EPSO gör om sin uttagningsmodell så den ska gå mycket snabbare
I korta drag innebär den har de muntliga proven slopats och alla skriftliga prov görs under en dag, nämligen:
- prov med flervalsfrågor i läsförståelse, logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter;
- ett kunskapsprov med flervalsfrågor;
- ett skriftligt prov (essä, brief eller liknande), och;
- möjligtvis ett ”digital skills test” om lämpligt.
Läs mer om den nya modellen på EPSO:s hemsida.
TIPS
Ett bra första steg för att få ett jobb inom EU är att söka praktik på en EU-institution eller organ/myndighet. Det finns mer och mer möjligheter för juniora handläggare att ta sig vidare på olika program som kan leda till tillfälliga kontrakt och därefter kan man göra interna uttagningsprov och få en fast anställning.
Följ EU Careers Sweden, @EUCareersbyEPSO, för att ta del av all information om praktikmöjligheter, urvalsförfaranden och tillfälliga tjänster bland annat:
Detta är EPSO:s preliminära information om kommande utlysningar:
- Ekonomer (AD6) – utlysning 6 juli- 8 augusti 2023
- Handläggare inom området immateriella rättigheter (AD6) – utlysning 20 juli-29 augusti 2023
- Handläggare inom områdena krishantering, migration och intern säkerhet (AD7) – utlysning 27 juli-5 september 2023
- Handläggare inom transportfrågor (AD7) – utlysning oktober 2023
- Handläggare – generalister (AD5) – utlysning november 2023
EPSO kommer att lägga upp information om kommande urvalsförfaranden på sin hemsida.
Sverige erbjuder karriärsstöd
Sverige erbjuder också stöd via UHR som har en väldigt viktig roll i att hjälpa svenskar ta ett steg närmare en EU karriär. Har man frågor kring det kan man mejla: concours@uhr.se.
Prenumerera på UHR:s nyhetsbrev om praktik och arbete vid EU:s institutioner.