Riksdagsseminariet var ett samarrangemang mellan CONCORD Sverige, Centerpartiet och Miljöpartiet, med syfte att diskutera vilka konsekvenser Sveriges och EU:s flyktingpolitik får för människor på flykt och för efterlevnaden av internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
En av de mest kritiska rösterna kom från Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som ansåg att den senaste tidens lagstiftningsarbete på asylområdet kännetecknas av ”dåligt underbyggda förslag” som ”väsentligt brister i analys och rättsliga konsekvenser.”
Inte minst ansåg Ramberg att regeringens lagförslag om åtstramningar i flyktingpolitiken, som riksdagen ska votera om den 21 juni i år, strider mot Barnkonventionen och saknar barnperspektiv. I sin proposition föreslår regeringen att personer som faller under kategorin alternativt skyddsbehövande med tillfälliga uppehållstillstånd ska nekas rätt att ta hit sin familj, något Anne Ramberg såg svåra konsekvenser av.
”Den grupp ensamkommande barn som tillhör alternativt skyddsbehövande kommer i realiteten nästan aldrig att kunna återförenas med sina föräldrar och syskon”, sade hon.
Anne Ramberg uttalade sig även starkt emot EU:s överenskommelse med Turkiet, som enligt hennes mening är direkt olaglig.
”Den är ovärdig en rättsstat och den union som marknadsför sig som ett fredsprojekt. För den nätta summan av 60 miljarder ska Turkiet stoppa människor som flyr från krig, övergrepp och förföljelse från att komma till Europa och Sverige för att söka asyl. Det strider mot grunderna i asylrätten och den humanitet som är grunden i alla konventioner när det gäller humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Turkiet är inte ett säkert land, det vet alla.”
Anne Ramberg uppmanade de riksdagsledamöter som ska rösta på regeringens lagförslag den 21 juni att inte ”låta rädslan bli er rådgivare” och att fundera på följande:
”Är den här lagstiftningen nödvändig idag? Är den förenlig med svensk och internationell rätt? Kommer den så kallade tillfälliga lagen att bli effektiv och är den human? Och kommer den verkligen att bli tillfällig?”
”Följ de lagar och regler som redan finns!”
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda barnen, konstaterade även hon att lagförslaget bryter mot Barnkonventionen och mot EU:s familjeåterföreningsdirektiv, samt strider mot Sveriges åtaganden i Agenda 2030, Politik för global utveckling och den Feministiska utrikespolitiken: sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor och barnäktenskap hos familjer på flykt är ett tydligt tecken på hur bristen på lagliga vägar, inklusive mindre möjligheter till familjeåterförening, drabbar kvinnor och flickor hårdast.
Hon pekade också på problematiken med barn som försvinner spårlöst i Sverige. Enligt Rädda Barnen har cirka 1 000 barn försvunnit, och ingen vet var de är.
”Däremot vet vi att barn som är i utsatta situationer riskeras att utnyttjas väldigt mycket.
Dahlins budskap till regeringen var tydligt:
”Det finns lagar och regler, det finns en flyktingkonvention, det finns en barnkonvention. Följ de lagar och regler som redan finns”, sade hon och tillade att hon anser att lagförslaget bör skrotas.
”Det bästa man kan göra är att göra om och göra rätt.”
”Europa som kontinent skulle klara detta”
Sveriges migrationsminister Morgan Johansson, som inledde seminariet, bemötte inte kritiken men sade i sitt anförande att Sverige står inför ett ”mycket tydligt etiskt dilemma”.
”Vi vill så gärna göra så mycket som möjligt och hjälpa så många som möjligt. Samtidigt är vi väl medvetna om att Sverige är ett litet land och inte kan hjälpa alla, men vi kan göra mer än de allra flesta. Och det är precis det vi har gjort under det gånga året.
Han poängterade att Sverige tagit emot mest flyktingar i EU och flest i Sveriges historia, och var kritisk till andra EU-länders ambitioner.
”Det tragiska är att Europa som kontinent mycket väl skulle kunna klara av detta, och dessutom skulle behöva det med den demografiska struktur vi har. Men man kan inte klara det om hela ansvaret faller på en eller ett par enstaka länder.”
Efter anföranden från Morgan Johansson, Anne Ramberg och Elisabeth Dahlin följde en paneldebatt med migrationspolitiska talespersoner från Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Johan Forssell från Moderaterna var tydlig med att hans parti kommer att bifalla regeringens förslag, med några få undantag. Han sade vidare att han ansåg det ”djupt problematiskt” att Sverige på väldigt kort tid ”gått från att vara det mest generösa landet i hela EU till att nu lägga sig på EU:s miniminivå.”
”Om regeringen hade agerat i ett tidigare skede så är det inte säkert att den här närmast panikartade omläggningen hade blivit nödvändig”, sade Forssell och påminde om Moderaternas förslag om att införa tillfälliga uppehållstillstånd och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Han tillade att han ansåg det viktigt att utöka antalet kvotflyktingar och att diskutera andra instrument för att få färre människor att göra ”dödsresan” över Medelhavet.
Utvecklingen inom EU orosmoln
Centerpartiets Johanna Jönsson sade att hennes parti ska rösta nej till lagförslaget.
”Vi kommer att rösta nej… eftersom varenda punkt är mer långtgående än vad vi gick med på i migrationsöverenskommelsen”, sade hon. Hon tillade dock att lagförslaget oavsett vad Centerpartiet vill väntas röstas igenom av riksdagen, och att det därför är dags att vända blicken mot EU. Hon utvecklade sitt resonemang med att säga att det inom EU nu diskuteras ”hur man ska kunna tvinga Sverige att skicka tillbaka personer till Turkiet, även personer som har asylskäl”.
”Det är det vi borde prata om – vi måste stoppa nästa steg. För det här är på väg käpprätt åt helvete”, sade hon.
Även Miljöpartiet var kritiskt till andra EU-länders insatser. Partiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm påpekade att de initiativ som gjorts på EU-nivå gått väldigt snabbt, inte minst överenskommelsen med Turkiet. I denna arbetade Sverige enligt Ferm för att driva på formuleringar som handlade om att respektera individuell prövning och internationella konventioner.
”På EU-nivå är det viktigt att vi fortsätter att driva mänskliga rättigheter eftersom väldigt få andra länder driver detta”, sade Ferm.
Hon sade även att Sveriges regelförändringar förändrat bilden av Sverige internationellt, och att det är viktigt för Miljöpartiet att Sverige kan återgå till att vara ett internationellt föredöme.
Vänsterpartiets Christina Höj Larsen ansåg även hon att Sveriges agerande påverkat andra länder, framför allt inom EU.
”Självklart blir det konsekvenser när övriga inom EU ser att Sverige backar. Det signalerar att det faktiskt inte går att ta emot människor som behöver skydd. Där förväntar vi oss också att en feministisk regering driver en helt annan politik. En feministisk regering sluter inte avtal med Turkiet”, sade hon.
Höj Larsen tillade att hon med ”stor oro” hört EU-minister Ann Linde i Agenda svara ”ja” på att man kan tänka sig ett liknande avtal med Libyen, och efterlyste även hon en diskussion om vad som är nästa steg från Sverige och EU.
”Vi förväntar oss att man gör och säger samma sak. Och den stora frågan är: om det nu är så att regeringen menar att Turkiet-överenskommelsen var ok, nu fortsätter vi med Libyen och vad mer? På vilket sätt ska Sverige kunna stå upp för asylrätten om det är det vi säger?”.
Bakom seminariet stod CONCORD Sveriges expertgrupp för migrations- och flyktingpolitik: Afrikagrupperna, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Individuell Människohjälp, KFUM Sverige, Kvinna till Kvinna, Män för Jämställdhet, Praktisk Solidaritet, PRO Global, RFSL, Rädda Barnen, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Sveriges kristna råd, Svenska kyrkans internationella arbete och Union to Union. Läs organisationernas gemensamma position om migration här (pdf).