Att jobba som assistent åt en EU-parlamentariker kan innebära att vara en del av förhandlingar om lagstiftningsförslag. ”Det blir tydligt var de olika linjerna går mellan partier och dess prioriteringar och att små ord spelar stor roll”, säger Hedda Berkesand, som arbetar som assistent åt Europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke, MP.
Hedda Berkesand är assistent till Alice Bah Kuhnke som är miljöpartist och sitter i Gruppen De Gröna i Europaparlamentet. Tidigare har Hedda studerat juridik inklusive mycket EU-rätt. Men att jobba med EU-rättsliga frågor ser helt annorlunda ut i praktiken, menar Hedda Berkesand.
— Det är en lärokurva för alla som börjar tror jag, det är inte många som förstår hur EU-politik fungerar i praktiken, säger Hedda Berkesand.
Alla som jobbar för en parlamentariker kallas för ackrediterad assistent och har förkortningen APA (Accredited parliamentary assistants).
— Man kan ha olika roller även om man har samma titel. Jag är politisk sakkunnig. Det jag gör är att stötta Alice i utskottsarbetet, i det faktiska lagstiftningsarbetet, säger Berkesand.
Det förvånade mig att en så stor del i jobbet skulle vara att delta i förhandlingar och inte endast förberedelserna
Lagstiftningsarbetet börjar alltid med tekniska möten, det vill säga förhandlingsmöten på tjänstepersonsnivå.
— Där sitter vi, en assistent och en rådgivare från varje politisk grupp, och förhandlar en fråga med varandra. Det förvånade mig att en så stor del i jobbet skulle vara att delta i förhandlingar och inte endast förberedelserna, säger Hedda Berkesand.
En stor del av hennes jobb innebär att delta på olika möten, ha koll på processer och vad tidsplanen är från parlamentet. En del av Heddas arbete är att inför event, debatter och intervjuer förbereda underlag och göra research för att underlätta Alice Bah Kuhnkes arbete. Sammanfattningsvis är det ett väldigt intensivt jobb, menar Berkesand.
— Det är mycket möten samtidigt som man behöver läsa väldigt mycket i lugn och ro för att ha koll på vad man faktiskt jobbar med. Det blir långa dagar. Men det som är roligt och lyxigt med jobbet är att om man har tur som jag får man jobba med de frågor man tycker är spännande. Ingenting Alice gör är tråkigt, skrattar hon.
Är det någon förhandlingsprocess du tyckt varit särskilt intressant att vara en del av?
— Antidiskrimineringsdirektivet Bekämpning av diskriminering i EU har sedan 2008 varit blockat i ministerrådet. Direktivet handlar om att skapa heltäckande skydd mot diskriminering i hela EU. EU-parlamentet har varit färdiga med vad vi tycker om det sedan 2009, men på grund av vissa länder och att det krävs enhällighet i rådet har det suttit fast i 15 år, säger Hedda Berkesand.
Alice Bah Kuhnke är huvudförhandlare, så kallad rapportör, i detta direktiv. Hedda Berkesand förklarar att de förhandlat en resolution, det vill säga en uppmaning till rådet, att sluta blockera direktivet.
— Då satt vi i möten med alla de stora partigrupperna såsom S&D (där de svenska Socialdemokraterna ingår), The European People’s Party Group, EPP (där Moderaternas och Kristdemokraternas ingår), the Left (Vänsterpartiets grupp), Renew Europe (där det svenska Centerpartiet ingår) och ECR (där Sverigedemokraterna ingår), säger Berkesand.
SMÅ ORD SPELAR STOR ROLL I FÖRHANDLINGSPROCESSER
I denna förhandlingsprocess går man igenom varje paragraf och försöker komma fram till en text som alla kan enas kring.
— Jag tycker det är spännande att man märker hur små ord spelar stor roll. Man märker att man själv går i gång väldigt mycket på ett ord till slut. Till exempel att man brinner för att det ska stå ’obligatorisk’ i stället för ’frivillig’, säger Hedda Berkesand.
I detta fall skrev ECR, gruppen där Sverigedemokraterna ingår, till slut inte under. Charlie Weimers från ECR ifrågasätter att diskrimineringen ökar i unionen och säger att ”Osaklig diskriminering förekommer absolut, men borde inte användas som ursäkt att ge EU mer makt” i en debatt om direktivet.
— Det blir tydligt var de olika linjerna går och vad som är prioriterat för olika partier, säger Berkesand.
Efter att en parlamentariker eller partigrupp tagit initiativ till en resolution skickas den runt mellan partigrupper som kan göra ändringar och till slut enas man kring en resolution. Det kan även bli följdresolutioner på en resolution, alltså att man vill presentera en alternativ resolution på samma ämne. Slutligen röstas det i plenum om vilken resolution man ska anta.
— Till exempel i processen med antidiskrimineringsresolutionen la ID (gruppen höger om Sverigedemokraterina) en resolution om samma ämne som egentligen bara handlade om att antidiskriminering inte bör vara en prioritet av EU och att vi ’borde fokusera på viktigare saker’. Så kan det också gå till. Men det var inget som antogs i plenum sen. Det kan alltså vara att grupper använder resolutioner för att uttrycka vad dom tycker, förklarar Hedda Berkesand.
CIVILSAMHÄLLETS INPUT ÄR VIKTIGT I FÖRHANDLINGSSTADIET
— Civilsamhället kommer alltid med väldigt bra förslag. Det jag tycker är särskilt värdefullt är när civilsamhället tar fram ’position papers’ och olika typer av rapporter om vad civilsamhällesorganisationer tycker om lagförslag som kommer från kommissionen eller som är i förhandlingsstadiet. Det är väldigt hjälpsamt för oss, säger Hedda Berkesand.
När EU parlamentet ska börja förhandla fram sin position innebär hela processen att hålla i möten med olika intressenter.
— Då hör man av sig till civilsamhällesorganisationer som är experter i frågan och så träffar vi dom för att diskutera lagförslaget i fråga. Vi träffar alltid mellan 5 och 30 intressenter. Vi deltar också på evenemang arrangerade av civilsamhället som exempelvis CONCORDs event där vi berättar vad vi gör och försöker hålla goda relationer. Vi anordnar även egna event där vi bjuder in olika experter från civilsamhället, förklarar hon.
Det svåra är att veta när det är läge att påverka en process. Det finns en risk att komma in för sent när saker är färdigförhandlade eller när det närmar sig omröstning.
— Man behöver vara tidig på bollen och ha koll på vilka lagförslag som är på gång. Det är det viktigaste tipset för att få så mycket output som möjligt. Mitt viktigaste tips är att hålla koll på vilka beslut som kommissionen tar, vilket man kan läsa på kommissionens hemsida. Även att ha koll på det som kallas procedures page på EU parlamentets hemsida, där kan man se stegen i processen och om vi har delat ut filen till rapportör och skuggor, förklarar Hedda Berkesand.
Vidare förklarar hon att EU måste bli bättre på att stötta civilsamhällesorganisationer i lagstiftningsprocesser och ge mer resurser till civilsamhället.
— Vi ser ju vad som händer i allt fler EU-länder där civilsamhället får mindre utrymme och resurser. Stödprogram och allmänt stöd till civilsamhället måste komma från EU, menar Berkesand.