Nyheter

13 januari 2025

Striden om stålarna i EU:s långtidsbudget

#eu-politik #eu:s och sveriges bistånd

I år börjar förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget som ska gälla 2028–2034. Vad står på spel för människor som kämpar mot fattigdom och förtryck?

Hur mycket pengar ska fördelas?

EU:s nuvarande långtidsbudget för perioden 2021–2027 landade på totalt 1 074 miljarder euro (1 216 miljarder i dagskurs). I förhandlingarna drev civilsamhället att 10 procent av den totala budgeten skulle gå till det utrikespolitiska området. Det slutade med att drygt 9 procent avsattes för detta arbete. Inför kommande förhandlingar har flera organisationer gått samman och krävt att budgeten för utrikesarbetet behöver spegla EU:s biståndsåtaganden och de stora globala utmaningar och behov världen möter/står inför idag: A budget that delivers for people and planet — MFF HUB.

Balans mellan förutsägbarhet och flexibilitet

Bild på Madeleine Winqvist
Madeleine Winqvist, CONCORD Sverige

När EU:s nuvarande långtidsbudget förhandlades , gjordes ett stort omtag av den del som täcker utrikesdelen av budgeten, inklusive biståndet. Ledorden från kommissionens sida var förenkling och flexibilitet, och dessa gäller fortfarande. Majoriteten av de så kallade finansieringsinstrumenten i utrikesdelen av budgeten slogs förra gången samman till ett enda: NDICI /Global Europe, som i och med detta föll under samma regelverk. Det finns farhågor att fortsatta sammanslagningar ska ske när nästa långtidsbudget sätts, exempelvis att biståndet slås ihop med budgeten för migration eller för EU:s utvidgning, eller att humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd slås ihop och därmed faller under samma regelverk. Risken med detta är att verksamheter som styrs av olika målsättningar sammanblandas, och att resurser förskjuts.

Även vad gäller flexibiliteten finns det farhågor, och det måste finnas en balans mellan flexibilitet och förutsägbarhet, säger Madeleine Winqvist, policyrådgivare på CONCORD Sverige.

Flexibiliteten måste handla om mottagande samhällens behov – inte om EU:s egenintressen. Idag ser vi att en stor del av den flexibla delen av budgeten används till att stoppa migration, vilket inte är i linje med denna princip.

Risk för ökad politisk styrning

Den nytillträdda EU-kommissionen vill i allt högre grad koppla ihop EU:s externa arbete med unionens egenintressen i form av exempelvis EU:s konkurrenskraft, säkerhet och migrationshantering.

Förra omgången var det mycket diskussioner om migration och hur EU skulle hantera den. Migration är fortsatt en högt prioriterad fråga, men idag råder större konsensus inom EU på området vilket gör det till mindre av en stridsfråga, säger Madeleine Winqvist.

Global Gateway, EU:s globala infrastruktursatsning, har nu gått från att vara en sorts kommunikationskampanj till att bli alltmer vägledande för EU:s globala arbete. Det återstår att se hur kommissionen vill se det reflekteras i budgeten.

Flexibiliteten måste handla om mottagande samhällens behov – inte om EU:s egenintressen. Idag ser vi att en stor del av den flexibla delen av budgeten används till att stoppa migration, vilket inte är i linje med denna princip.

Madeleine Winqvist, CONCORD Sverige

Civilsamhällets utrymme

Civilsamhället är till stora delar bortprioriterat som aktör av den nya EU-kommissionen, något som bland annat syns i uppdragsbeskrivningarna till de nya kommissionärerna. Men civilsamhällesorganisationer sitter på mycket kunskap som behöver tillvaratas i utformningen och genomförandet av budgeten, och deras utrymme måste säkras och finansieras av EU.

Förra gången fanns inte fattigdomsperspektivet med i målformuleringarna i kommissionens första utkast av NDICI/Global Europe. Det kom med efter att bland annat parlamentet och civilsamhället tryckte på, så det måste vi bevaka även denna gång, säger Madeleine Winqvist.


Om långtidsbudgeten.

Multiannual financial framework, MFF, är det formella namnet på EU:s långtidsbudget. Den nuvarande långtidsbudgeten gäller från 2021 till 2027. Budgeten förhandlas mellan kommissionen, parlamentet och medlemsländerna i Europeiska rådet. EU-kommissionen väntas i höst lägga fram ett första förslag. De internationella insatserna samlas i NDICI, Global Europe (Neighbourhood, Development and International Cooperation Instrument).