Remissvar till regeringens skrivelse ”Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet”

Remissvar till regeringens skrivelse ”Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet” Diarienr UD2016/09273/IU

Vi vill inledningsvis tacka för möjligheten att inkomma med synpunkter i samband med dialogmöten om regeringens policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet samt genom remissvar på regeringens skrivelse.

CONCORD Sveriges synpunkter baseras på vårt uppdrag att samordna civilsamhällesorganisationers gemensamma arbete kring EU:s utvecklingspolitik, Sveriges och EU:s biståndsåtaganden, Sveriges Politik för global utveckling (PGU), Agenda 2030, jämställdhet i Sveriges och EUs utvecklingspolitik, samt EU:s stöd till civilsamhällesorganisationers arbete.

Vår verksamhet baseras på ett antal av styrelsen tillsatta arbetsgrupper i vilka våra medlemsorganisationer under samordning av CONCORD Sverige tar fram gemensamma analyser och rekommendationer. Flera av våra medlemsorganisationer avser även skicka in egna remissvar på regeringens skrivelse.

Vårt remissvar följer de kapitel och rubriker som anges i skrivelsen, och i slutet av vårt svar framgår vilka organisationer som ingår i våra arbetsgrupper och således har bidragit till synpunkterna.

Sammanfattning

• Skrivelsens ansats om att genom utvecklingssamarbetet bekämpa orättvisor, arbeta för mänskliga rättigheter och jämställdhet, och integrera en miljömässig hållbarhet är positiv. Våra övergripande rekommendationer inkluderar bland annat behovet av att:

– tydliggöra gränssnittet och kopplingarna med PGU
– inkludera avräkningar utifrån ett fattigdoms- och långsiktighetsperspektiv
– genomgående använda begreppen människor som lever i fattigdom och arbetsmarknadens parter
– tydligare utgå från Addis Ababa Action Agenda
– stärka miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling i några stycken i enlighet med Agenda 2030
– ange jämställdhet och jämlikhet som områden där Sverige avser gå längre än globala överenskommelser

• Vi välkomnar de fem perspektiven, men ser också hur de kan stärkas genom att bland annat vara mer konsekvent i användandet av fattigdomsbegreppet, inkludera formuleringar kring diskrimineringsgrunder, ett intersektionellt perspektiv, konfliktkänslighet, samt hur utvecklingssamarbetet relaterar till den feministiska utrikespolitiken.
• De tematiska inriktningarna inkluderar områden där Sverige har ett mervärde. Vi ser behov av att de utvecklas, och har tagit fram rekommendationer som inkluderar hur jämställdhet, det civila samhällets roll, barns rättigheter, rättigheter i arbetslivet kan stärkas genom nya skrivningar inom de olika områdena. Det gäller exempelvis hur Sverige ska motverka det krympande utrymmet för civilsamhället, och arbeta aktivt för att lyfta motvindsfrågor inom jämställdhetsarbetet. Vi ser också att formuleringarna om sociala trygghetssystem brister vad gäller rättighetsperspektivet då det reduceras till att beröra människor i arbetsför situation. Vidare anser vi att innehållet i ILO:s Decent Work Agenda kan integreras i större utsträckning.
• Skrivelsen fastslår att utvecklingssamarbetet utgår från de internationella utvecklingseffektivitetsprinciperna, vilket vi ser som viktigt. Här kan särskilt den demokratiska dimensionen av ägarskap betonas och konkretiseras. Vidare efterfrågas en tydligare hänvisning till EU:s utvecklingssamarbete och samstämmighetspolitik. I avsnittet om samverkan mellan aktörer bör skrivelsen omformuleras vad gäller hänvisningar till olika typer av civilsamhällesorganisationer.