Analys av höstbudgeten 2026

De viktigaste punkterna:

• Den totala biståndsbudgeten ligger kvar på 53 miljarder kronor enligt den treåriga ram som lades förra året för 2026-2028. Enligt prognosen för 2028 skulle biståndet då gå ner till 0,67 procent av BNI, det vill säga under internationella åtaganden om biståndet nivå.
  
  
• Agenda 2030-arbetet är flyttat från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, till utgiftsområde 20 Klimat miljö och natur. Det internationella perspektivet och samstämmighetspolitiken försvagas ytterligare.

Hela budgetpropositionen

Budget för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Biståndets politiska inriktning

Eftersom det är en budgetproposition framlagd av en övergångsregering så gäller samma principer för biståndsbudgeten som för budgeten som helhet, det vill säga att minimera nya förslag och förändringar. Det betyder också att det avsnitt som brukar finnas i budgetpropositionen om politisk inriktning inte är inkluderat.

Biståndets nivå

Den totala biståndsbudgeten ligger kvar på 53 miljarder kronor enligt den treåriga ram som sattes förra året för 2026-2028. Även kapitaltillskottet till Swedfund och Sidas garantiram är oförändrade.

Biståndet som andel av BNI

En biståndsbudget på 53 miljarder 2027 ger nätt och jämnt en andel av BNI på 0,7 procent. Om budgeten för biståndet skulle stanna på samma nivå 2028 skulle Sveriges bistånd gå ner till 0,67 procent av BNI. Sverige skulle då missa inte bara det enprocentsåtagande som en majoritet av Sveriges riksdag står bakom, utan även FN:s och EU:s biståndsmål om minst 0,7 procent av BNI.

Inhemska migrationskostnader belastar biståndsbudgeten

De beräknade avräkningarna från biståndet för inhemska flyktingkostnader är 2 miljarder kronor 2027, ungefär en halv miljard mer än prognosen för 2027 i förra årets budgetproposition. Årets budgeterade asylavräkningar utgör cirka 3,7 procent av biståndsbudgeten, vilket är under det maxtak på 8 procent som den förra regeringen beslutat om. Samtidigt går det att notera en tendens hos Migrationsverket att lägga prognosen onödigt högt vilket gjort att pengar måste återföras till biståndet i vårbudgetarna.

Biståndsbudget använd till inhemska flyktingkostnader (miljarder kronor)

Samstämmighet och Agenda 2030

Med den här budgeten har regeringen ytterligare försvagat arbetet och uppföljningen av Agenda 2030. Nytt för denna budget är att Agenda 2030-arbetet är flyttat från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, till utgiftsområde 20 Klimat miljö och natur. En konsekvens är att formuleringar om de olika politikområdenas ansvar för genomförandet har försvunnit och att arbetet med de Globala målen reduceras till det nationella genomförandet och de mål som kopplar till miljö och klimat.

När regeringen avskaffade Politik för Global Utveckling (PGU) för utgiftsområde 7 i budgeten för 2025 motiverade de det med att Agenda 2030 ersätter PGU, det vill säga den tidigare samstämmighetspolitiken. Nu verkar Agenda 2030 i praktiken endast omfatta den nationella nivån, även om det riksdagsbundna målet omnämns.

EU:s bistånd

För 2027 är avgiften till EU-biståndet 4,1 miljarder kronor, ungefär 250 miljoner kronor mindre än 2026. Den del av Sveriges avgift till EU som utgörs av kostnader för EU:s internationella bistånd avräknas automatiskt med två års eftersläpning.

Sveriges bidrag till EU:s Ukrainafacilitet redovisas separat, också med eftersläpning. För 2027 syns 427 miljoner kronor budgeterade, vilket alltså är medel som ges 2026 justerade mot tidigare års utfall. Pengarna som ska ges 2027 motsvaras av den preliminära summa som avräknas 2028, vilket är 2,3 miljarder kronor. Åtagandet till Ukrainafaciliteten gjordes för perioden 2024-2027, så stödet kan fördelas olika över åren men ingår i samma beslut.

Nästa steg

Rambeslutet om budgeten klubbas i riksdagen den 9 december och därefter fördelas pengarna inom respektive utgiftsområde fram till juluppehållet.

Medlemmars kommentarer

Texten uppdateras