Långvariga framsteg på hälsoområdet riskerar att urholkas av konflikter, minskad finansiering och ett osäkert omvärldsläge. Konflikterna har påverkat hälsosystemen och tillgången till vård i länder som exempelvis Sydsudan, Jemen, Ukraina och Palestina. Detta betonar UD i sin nya rapport om Sveriges hälsobistånd 2025. Situationen förvärras exponentiellt av den minskade internationella hälsofinansieringen. Främst är det USA:s nedmontering av stödet till hälsa som påverkar kraftigt, men som går att utläsa av den nya rapporten om Sveriges bistånd till hälsa och SRHR sker även nedskärningar i Sveriges och andra givarländers internationella bistånd.
Så mycket minskar Sveriges bistånd till hälsa och SRHR
Sveriges hälsobistånd minskade med 13,2 procent mellan 2024 och 2025 och landade på knappt 4,6 miljarder kronor. Det är det fjärde året i rad som Sveriges finansiering till global hälsa minskar kraftigt. Minskningen är större 2025 än föregående år, och förväntas fortsätta även 2026.
Biståndet till SRHR minskar jämfört med föregående år, med hela 14,9 procent. SRHR-biståndet uppgick till 2,3 miljarder kronor, varav cirka 1,8 miljarder överlappar med bistånd till hälsa. Utrikesdepartementet anger att SRHR-biståndet utgjorde 4,7 procent av UD:s och Sidas bistånd 2025. Denna andel har under årtionden legat runt 7 procent.
Tre slutsatser av rapporten
- SRHR prioriteras inte som utlovat när det gäller finansiering
SRHR och hälsa för de mest utsatta är en av sju tematiska prioriteringar i reformagendan, och SRHR har upprepade gånger lyfts av regeringen som ett område som ska värnas i de annars stora nedskärningarna i Sveriges bistånd. Trots detta minskar stödet till SRHR med 15 procent mellan 2024 och 2025. - Flera samarbetsländer med stora hälsostöd fasas ut
Ukraina är den största mottagaren av svenskt hälsobistånd 2025. På plats två och tre finns länder där det svenska biståndet fasas ut under 2026: Mocambique och Myanmar. Även i Zimbabwe, som ligger på plats tio på hälsobiståndets topplista, fasas samarbetet ut. Sammanlagt betyder detta hundratals miljoner mindre i hälsobistånd år 2026 och framåt, det vill säga hög risk för en fortsatt negativ utveckling av hälso- och SRHR-biståndet om inte beslut fattas för att öka investeringarna i global hälsa och SRHR. - Nedskärningar i länder som har haft stora hälsostöd
Det är inte bara på grund av utfasningar av samarbetsländer som Sveriges hälsobistånd minskar. Även i länder där samarbetet fortsätter, som Somalia, DR Kongo och Bangladesh, minskar stödet till hälsa och SRHR med cirka 40-50 procent mellan 2024 och 2025.
Fördjupning
Läs även RFSU:s pressmeddelande och analys av biståndet till SRHR.
Faktabriefen Kritiskt läge analyserar betydelsen av stöd till global hälsa och SRHR och det globala finansieringsläget.