Nyheter

1 september 2016

Regeringen kritiseras för hantering av biståndsbudget

#eu:s och sveriges bistånd

Biståndets koppling till BNI och till kostnader för asylmottagning medför en osäkerhet kring hur mycket medel som återstår för biståndsverksamhet. Regeringen bör därför se över den beräkningsmodell som används för att prognosticera, budgetera och redovisa asylkostnader som del av biståndet. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport som publicerades på torsdagen.

”Regeringens beräkningsmodell för hur stor andel av biståndsbudgeten som ska användas för asylmottagande riskerar att ge en otydlig bild av de faktiska kostnaderna. Det leder till svårigheter att förutse hur mycket medel som återstår för biståndet, vilket i sin tur påverkar den svenska biståndsverksamheten”, skriver Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar och budgeterar så att svenskt bistånd blir förutsägbart trots en osäker finansieringsvolym och om regeringens budgetering och ekonomiska redovisning av biståndet är tydlig. Den övergripande slutsatsen är att beredskapen för att säkerställa en långsiktig och förutsägbar biståndsverksamhet varit låg den granskade perioden.

Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att undvika att lägga fram ändringsbudgetar när det finns tillgängliga medel.

På onsdagen meddelade regeringen att 6,4 miljarder kronor, som tidigare tagits från biståndet för att täcka kostnader för flyktingmottagande, skulle återföras till biståndet i höständringsbudgeten. Det eftersom kostnaderna för asylmottagning beräknas minska. Medlemsorganisationer i CONCORD Sveriges AidWatch-grupp välkomnade beskedet men påpekade samtidigt att förfarandet skapat en ovälkommen ryckighet i biståndet. AidWatch-gruppen betonade också att Sverige bör ha en solidarisk och generös flyktingpolitik och samtidigt ett bistånd som riktas mot fattigdomsbekämpning.

Läs Riksrevisionens rapport 

Läs AidWatch-gruppens reaktion på återbetalningen till biståndet