Det är också nu och under de kommande tio åren som vi måste göra dramatiska förändringar för att minska klimatutsläppen och bromsa effekterna av klimatförändringarna. EU:s löften i klimatavtalet som slöts i Paris år 2015 måste därför följas upp i nästa långtidsbudget.
Samtidigt står världen inför stora utmaningar med hot mot demokratin och mänskliga rättigheter, och med orättvisor och ojämlikhet över hela världen. Det är därför mycket viktigt att EU med nästa budget fortsätter att vara en nyckelaktör i försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter.
EU-kommissionens förslag till budget ligger till grund för förhandlingar både i Europaparlamentet och EU:s ministerråd, de två institutioner som till slut ska komma överens om en ny långtidsbudget.
Det nya sammanslagna programmet har därmed inte bara fokus på behov hos partnerländer inom utvecklingssamarbetet utan blandas med ambitioner om att till exempel främja EU:s egna konkurrenskraft och ekonomiska, migrations- och säkerhetspolitiska intressen i omvärlden. Det kan handla om att främja EU:s handel, stärka kustbevakning och motverka gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Brister i EU-kommissionens förslag
- Det finns en stor risk med att de 12 tidigare separata programmen slås ihop. Fattigdomsbekämpning och att hjälpa de mest utsatta riskerar att bli mindre styrande på grund av konkurrens med andra fokus i programmet. Även frågor om mänskliga rättigheter och jämställdhet riskerar att prioriteras ner.
- Hur pengar fördelats mellan olika prioriteringar matchar inte EU:s fattigdomsmål eller satta prioriteringar för EU:s utvecklingssamarbete. Vissa geografiska områden har blivit starkt nedprioriterade jämfört med andra som är av större säkerhetspolitiskt intresse för EU. Till exempel får Asien och Latinamerika mindre stöd, trots att det där fortfarande finns mycket fattigdom och stora ojämlikheter.
- Tematiska program som programmet om globala utmaningar, där till exempel frågor om folkhälsa och förnybar energi ingår, har prioriterats ner kraftigt till förmån för geografiska program. Konsekvenserna blir att viktiga insatser för att tackla gemensamma och globala utmaningar får alldeles för lite resurser.
Risk för urholkning av biståndet
Flera delar av förslaget riskerar att låta biståndspengar användas till aktiviteter som inte är tydligt kopplade till att bekämpa fattigdom i låg- och medelinkomstländer:
- En rejäl dos av flexibilitet har byggts in i förslaget. Till exempel sätts en del av budgeten åt sidan för oförutsedda händelser och kortsiktiga åtgärder. Upp till 15 procent av budgeten för ett område ska dessutom kunna överföras till ett annat. Eftersom migration är satt som en prioriterad fråga är risken stor att de icke öronmärkta pengarna går till exempelvis kustbevakning och gränskontroller för att hindra människor på flykt från att komma till EU.
- Förslaget gör det möjligt för EU att använda bistånd för att gynna unionen säkerhetspolitiskt. Det innebär att beslut om vad biståndet ska gå till kan utgå från EU:s egenintressen, till exempel att stärka EU:s yttre gränser, och inte från vilka grupper eller områden som behöver biståndet mest.
- Förslaget ger också EU möjlighet att koppla särskilda villkor till bistånd. Exempelvis kan mottagarländer behöva garantera att de minskar migrationen till Europa som krav för att få bistånd. Det går fullständigt emot allmänt accepterade principer om vad som är effektivt bistånd.
- Det föreslås att mer av biståndet ska gå genom privata sektorn. Det ska användas som garantier för att företag ska kunna investera i marknader i låg- och medelinkomstländer, trots att det fortfarande finns för lite bevis för att detta är ett effektivt sätt att minska fattigdomen och bidra till hållbar utveckling. Det finns också stora risker att låginkomstländer blir bortprioriterade på grund av svårigheter för företag att investera i dessa länder.
Viktiga perspektiv och åtaganden saknas
- Förslaget saknar tydliga mål om att bekämpa fattigdom och uppnå Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Det saknar också jämställdhetsperspektiv och ett tillräckligt starkt rättighetsperspektiv. Dessa delar är centrala i att bygga en hållbar utveckling globalt, och det är därför väldigt problematiskt att de inte är tydliga i förslaget.
- Förslaget saknar också förankring i tidigare överenskommelser som EU:s eget policyramverk för utvecklingssamarbete: European Consensus on Development. Även principerna för hållbar utveckling och utvecklingseffektivitet är inte tillräckligt refererade till i förslaget. Dessa tidigare överenskommelser är viktiga garantier för att utvecklingssamarbetet ska genomföras så effektivt som möjligt, och att pengar inte ska användas i egenintresse.
- Förslaget saknar tillräckligt ambitiösa och bindande krav på att pengar ska avsättas till tematiska områden som mänsklig utveckling, jämställdhet och miljö och klimat. Det är områden som EU redan har gjort åtaganden om och som är avgörande för hållbar utveckling.
Maj 2018 – EU-kommissionen lade fram förslag till långtidsbudgeten
Hösten 2018 – Diskussioner om förslaget fördes i Europaparlamentet och EU:s ministerråd
Våren 2019 – Parallella förhandlingar inom Europaparlamentet och EU:s ministerråd
Jobbar din organisation med EU:s kommande budget? Eller vill ni engagera er mer?
Vi kommer under året lyfta exempel på hur våra medlemsorganisationer arbetar med budgetförhandlingarna. Hör gärna av dig till info@concord.se om din organisation jobbar med frågan och vill informera andra om ert arbete.
CONCORD Sverige arbetar på olika sätt med att påverka politiker på svensk och europeisk nivå i budgetprocessen. Vill du delta i detta arbete? Kontakta Madeleine Winqvist, policysamordnare för EU-finansiering, madeleine.winqvist@concord.se.