Våren 2018 lanserade CONCORD Sveriges arbetsgrupp för civic space rapporten Tag Plats! Civilsamhällets demokratiska utrymme och rätten till organisering. Rapporten beskriver hur världsläget för demokratin och mänskliga rättigheter är akut. Endast fyra procent av världens befolkning lever i vad som kan anses vara öppna samhällen. I en uppföljande enkät ett år senare svarar 70 procent av samarbetsorganisationerna i rapporten att situationen har förvärrats. Tag Plats! ger tretton konkreta råd till beslutsfattare, statliga aktörer och personer som arbetar med att stödja utsatta aktivister och organisationer.
Har vi gått från råd till handlingskraft?
Det var den överhängande frågan i panelsamtalet tillsammans med Act Svenska Kyrkan, Kvinna till Kvinna, IM Individuell Människohjälp och Naturskyddsföreningen. Panellisterna betonade vikten av samarbete genom att hitta ett gemensamt mål. Tidigare har svenskt civilsamhälle inte sett nyttan av horisontellt samarbete, vi lärde oss inte av varandra. Men idag inser flera organisationer att det behövs både stöd och skydd, alla tjänar på att koordinera och dela analyser. Under panelsamtalet delade Naturskyddsföreningen med sig av ytterligare en utmaning: att få miljörättsaktivister och människorättsaktivister att samarbeta. Just nu befinner vi oss i en situation där omständigheterna verkligen kräver att vi samarbetar bättre både i och utanför Sverige.
Kvinna till Kvinna lyfte vikten av inkludering och att vi måste tänka på vilka som faktiskt tar plats. Kvinnor befinner sig ofta i marginalen. Ibland kan det vara civilsamhället själva som står för hoten av kvinnorättsförsvarare. Vi måste gå bortom bara inbjudan och representation till verkligt inflytande och inkludering (råd 4 och 10 i Tag plats!). En positiv utveckling är att svenska organisationer har blivit mycket bättre på att genomsyra alla verksamhetsområden med ett jämställdhetsperspektiv.
Vad finns det för verktyg för att stärka samarbetspartners handlingsutrymme? IM Individuell Människohjälp pratade om problematiken med utvecklingssamarbetets höga krav på redovisning av resultat och mängden pappersarbete för organisationer, som redan har knappa resurser (råd 12 i Tag Plats!). Aktivister måste få tid att fokusera på rätt saker och fortsätta vara experter och inte administratörer. Act Svenska Kyrkan berättade hur de i flera år arbetet för att koordinera, förenkla och harmonisera sina rapporteringskrav. Desto mer vi förenklar kraven, ju mer tid får vi för diskussion och strategiskt arbete.
Vi måste höja säkerheten i en växande digital värld
Teknikens utveckling har gjort det lättare att kommunicera med samarbetspartners i olika länder, men medför också utmaningar för organisationer att upprätthålla en digital säkerhet där risken för attacker är stor. Civil Rights Defenders har i många år aktivt arbetat med säkerhet kopplat till sin verksamhet, det är numera ett naturligt steg i planeringen från allra första början. Organisationen delade med sig av sina metoder för att stödja aktivister och civilsamhällesorganisationer i utsatta situationer.
3 enkla tips för att höja din organisations säkerhet online
- Öppna inte bilagor eller länkar i okända mejl. Nästa alla angrepp sker idag genom mejl med länkar eller bilagor som på ett eller annat sätt kan samla in inloggningsuppgifter. Mycket sällan sker hackerangrepp med verktyg som knäcker lösenord.
- Aktivera två-faktor-autentisering. Det innebär ett extra krav utöver ditt lösenord som visar på att det är du som vill logga in. Oftast fungerar funktionen så att du får en kod skickad till din telefon eller i en app, som du sedan måste skriva in efter lösenordet.
- Använd aldrig sms och telefonsamtal i kommunikationen med samarbetspartners när det handlar om känslig information, då dessa lätt kan avlyssnas och läsas. Även mail har sina begränsningar. För användarvänlig kommunikation rekommenderas exempelvis WhatsApp, som anses vara ”ganska säkert”. Vid särskilt känslig kommunikation rekommenderas framförallt Signal – Private Messenger, som är speciellt utvecklad för personer som arbetar i riskfyllda miljöer.
Vad mer kan svenska organisationer göra?
Det finns många saker som svenska civilsamhällesorganisationer kan göra för att främja samarbetspartners möjligheter att verka globalt. Genom att skapa regionala och nationella nätverk stärker vi samverkan och de stöd som organisationer ger till varandra genom en enad front. I samverkan är det avgörande att inkludera gräsrotsorganisationer som är så marginaliserade att de sällan är medvetna om att samtal och försök att stärka deras demokratiska utrymme pågår. Därtill är det viktigt att ta klivet upp till FN-nivå där det finns flera verktyg att använda sig av för att ställa stater till svars som kränker mänskliga rättigheter. Det gäller att hela tiden jobba på flera nivåer.