Vad går Sveriges bistånd till i Ukraina?
Av Sidas stöd till Ukraina, indelat enligt de prioriterade tematiska områdena i ”reformagendan”, gick störst andel 2024 till:
- fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning (40 procent),
- utökat och effektiviserat klimatbistånd (29 procent) samt
- främja frihet och bekämpa förtryck” (24 procent). (3)
Tittar vi på det sammanlagda stödet från Sida och Regeringskansliet var energisektorn största området 2024. 37 procent av det totala bilaterala biståndet i Ukraina gick till detta. En övervägande del av ökningen av Sidas klimatbistånd under 2024 skedde i Ukraina och närområdet. Klimatfinansieringen i Ukraina nästan fördubblades till följd av de stora investeringarna i sektorer som energiproduktion samt energiförsörjning/ kärnkraftverk.
För hela perioden sedan invasionen 2022 fram till början av november 2025 är det följande sektorer som fått störst andel stöd enligt OpenAid.se:
- Energiförsörjning,
- Återuppbyggnad,
- Akut hjälp, samt
- Offentlig förvaltning och civila samhället (med de tre största underkategorierna fredsbyggande, decentralisering samt minröjning).
Ukraina är det svenska partnerland med lägst andel bistånd med jämställdhetsfokus. 26 procent hade jämställdhet som syfte eller delsyfte 2022-2023 jämfört med 66 procent för biståndet i stort under samma tvåårsperiod.
Vilka genomför Sveriges bistånd i Ukraina?
Multilaterala organisationer och banker har genomfört 77 procent eller 9 miljarder kronor av Sveriges bistånd till Ukraina 2022–2025. Det är en högre andel än i biståndet i stort (60 procent). Europeiska institutioner är stora genomförare i Ukraina, som EU-kommissionens Ukrainafacilitet, europeiska utvecklingsbanken EBRD och Energy Community (ett samarbete mellan EU och en rad länder i östliga grannskapet). Bland FN-organen är livsmedelsprogrammet WFP samt utvecklingsprogrammet UNDP de klart största genomförarna i Ukraina med över en miljard kronor vardera under fyra år, följt av UNFPA med cirka 300 miljoner kronor under samma period.
Enskilda organisationer i civilsamhället står för genomförandet av 13 procent av stödet eller 1,5 miljarder kronor sedan 2022. Ungefär hälften av detta, 799 miljoner, är humanitärt bistånd via civilsamhällets organisationer. Inom utvecklingsbiståndet räknas Sveriges kommuner och regioner (SKR) in i denna kategori med nästan 300 miljoner kronor till decentralisering och lokal demokrati. Inom landstrategin för Ukraina mottar också Svenska Röda Korset, RFSL och Näringslivets Internationella Råd (NIR) stöd, liksom en rad internationella och ukrainska organisationer. Civilsamhällesstrategin har stått för 24,7 miljoner under fyraårsperioden, där IM, Naturskyddsföreningen, Kvinna till Kvinna, Union to Union, Civil Rights Defenders samt medlemmar i ForumCiv och SMR har haft samarbeten. Stöd till civilsamhället i Ukraina har även kanaliserats via en fond administrerad av norska Norad, och via Svenska Institutets partnerskapsprojekt.
Övriga genomförare, till exempel statliga institutioner, universitet och tankesmedjor samt offentlig-privat samverkan, står för ungefär 10 procent.
Hur stort är biståndet till Ukraina?
I statens budget för 2025 gjorde Sverige ett långsiktigt åtagande om att stödja Ukraina med minst 5,6 miljarder kronor per år (2). Stödet har succesivt ökats och beräknas enligt regeringen att uppgå till 9,3 miljarder under 2025. (2)
I årets budgetproposition föreslår regeringen 10 miljarder kronor årligen till Ukraina 2026 och 2027, samt 10,5 miljarder kronor 2028. Riksdagen fattar beslut om detta i december 2025. I december kommer också regeringens regleringsbrev till Sida, där detaljerna om budgeten för 2026 som saknades i budgetpropositionen väntas bli offentliga.
Enligt UD har Sverige sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 bidragit med totalt 15 miljarder kronor i civilt stöd (fram till och med 8 oktober 2025). Dock är summan för biståndet som redovisas på Openaid.se 11,74 miljarder kronor för perioden 2022-2025 (per den 4 november), det vill säga 3,26 miljarder mindre. UD klargör via mejl att skillnaden mellan dessa två totalsummor för Ukraina består i att UD redovisar beslutade medel medan Openaid redovisar utfall, samt att vissa insatser som innehåller stöd till Ukraina inte redovisas per land på Openaid. Det gäller vissa regionala insatser samt delvis öronmärkt stöd till multilaterala organisationer.
Swedfund fick extra kapitaltillskott till Ukraina om 300 miljoner i vårändringsbudgeten 2024, samt 90 miljoner öronmärkta för Ukraina ur sin budget för förstudier. Under 2024 har Swedfund inte genomfört några investeringar i Ukraina, men har etablerat närvaro i landet. Swedfunds utfall var 26 miljoner 2024. I budgetpropositionen för 2025 tilldelades Swedfund ytterligare 500 miljoner kronor för investeringar i Ukraina.
Det humanitära biståndet som ingår i de 11,74 miljarder kronorna har via Sida under de senaste fyra åren uppgått till 1,1 miljarder. Regeringskansliet har gett ytterligare 1,7 miljarder i humanitärt stöd, dvs totalt 2,8 miljarder 2022-2025.
Varifrån tas pengarna?
Nästa år minskar biståndsbudgeten med ytterligare tre miljarder kronor, från 56 till 53 miljarder kronor. Stödet till Ukraina kommer att vara ungefär en femtedel av den krympta budgeten. ”Ökningen möjliggörs genom omfördelningar inom biståndsbudgeten” står det i regeringens pressmeddelande om ökat civila stöd till Ukraina.
Varifrån omfördelas då pengarna? Hittills har regeringens omfördelningar nästan helt och hållet drabbat Sidas verksamhet i geografiska biståndsstrategier i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. Även de tematiska strategierna har drabbats, i något mindre utsträckning. Detta har redan skurits ner mellan 2022 och 2025:
- 5 miljarder kr i stöd i samarbetsländer och -regioner utanför Europa
- 2 miljarder kr i tematiskt stöd
Om nedskärningarna som kan komma att ske 2026 följer samma mönster kan vi göra en simulering av konsekvenserna för biståndet till övriga världen. Preliminärt kan det innebära att stödet till Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern totalt sett kommer att ha blivit mindre än hälften (45 procent) jämfört med före den här mandatperioden.
Stöd utanför Europa utgörs av biståndsstrategier för länder och regioner utanför Europa. De största minskningarna i de tematiska strategierna har drabbat fred, info-kom och utvecklingsforskning.
År 2024 var Sveriges totala bistånd i Afrika 10,7 miljarder kronor enligt Openaid.se. Sveriges bistånd i Afrika via land- och regionstrategier minskades med 1,1 miljarder kronor i regleringsbrevet för 2025 och sedan med ytterligare en halv miljard i juni 2025. Det innebär att med minskningarna gjorda under 2025 är det sannolikt att det svenska biståndet till hela Afrika blir mindre än biståndet till Ukraina.
Det finns många skäl att ge ett starkt stöd till Ukraina, såväl utrikes- och säkerhetspolitiska som utifrån biståndets mål. Samtidigt medför stora neddragningar av livsviktigt bistånd i andra delar av världen många risker för såväl utsatta människor och länder som för Sveriges internationella relationer och möjligheter att förebygga globala kriser.
Sveriges krympande bistånd följer en global trend, som tydligast kan ses i USA:s extrema nedmontering av sitt internationella bistånd. Men även många EU-länder, samt Storbritannien, går mot ett minskat bistånd, och ställer om biståndets inriktning till mindre fokus på de mest utsatta människorna och länderna och mer fokus på snäva egenintressen. OECD DAC bedömer att det globala biståndet minskar med 9–17 procent 2025, med allra störst minskning i de minst utvecklade länderna och i Afrika söder om Sahara, där det kan minska med så mycket som 28 procent.
27 medlemmar i plattformen skrev om fördelningen i biståndsbudgeten i en debattartikel i Aftonbladet i oktober i år. De skrev bland annat att det bilaterala biståndet till länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern är grundläggande för Sveriges relationer med aktörer som verkar för mänskliga rättigheter, minskad fattigdom och hållbar utveckling i dessa länder. Människor i de minst utvecklade länderna, som FN konstaterar har rätt till särskilt stöd, får betala ett högt pris om inte Sverige bär en större del av ökningen genom att också öka biståndsbudgeten. Att dra ner på livsviktigt bistånd är inte en långsiktig lösning.
Källor
- Aterrapportering-enligt-regleringsbrev-till-Sida-for-budgetar-2025-avseende-Resultatredovisning-om-langsiktiga-effekter-av-bistandet.pdf
- Humanitärt och civilt stöd till Ukraina – Regeringen.se
- Budgetpropositionen i september 2025: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
- Utforska biståndet – Ukraina | Openaid
- Sveriges klimatbistånd – Regeringen.se samt kompletterande data om Sidas klimatfinansiering 2024
- Regeringen presenterar nytt civilt stödpaket till Ukraina – Regeringen.se
- Cuts in official development assistance: Full Report | OECD
- OECD Development Finance for Gender Equality: https://www.oecd.org/en/data/dashboards/development-finance-for-gender-equality.html?oecdcontrol-chart-control-bar-ac24d1f311-var1=SWE