Oppositionspartiernas biståndsbudgetar

I Civilsamhällets memorandum om Sveriges bistånd finns det två rekommendationer från CONCORD Sveriges medlemmar till regeringen som berör biståndets nivå. I nedanstående sammanfattning av oppositionens förslag utvärderar vi hur väl de lever upp till dem:

• Nedskärningar i biståndsbudgeten måste snarast vändas med en tydlig väg tillbaka till åtagandet om en procent av BNI, kompletterat med ytterligare bidrag för att uppfylla Sveriges globala klimatfinansieringsåtaganden för skador och förluster, klimatanpassning och utsläppsminskningar.
• Inrätta en separat utvecklingsfond för stödet till Ukraina utöver den ordinarie biståndsramen, för att säkerställa att detta unika stöd inte sker på bekostnad av de fattigaste och mest utsatta människor i de minst utvecklade länderna och andra konfliktdrabbade och klimatutsatta regioner.

Miljöpartiet är det enda partiet som står fast vid en omedelbar återgång till bistånd i nivå med en procent av BNI om deras budgetmotion skulle få styra. Endast Centerpartiet har ett förslag om en separat Ukrainafond som lägger allt bistånd till Ukraina utöver den ordinarie biståndsramen. Varken regeringen eller något av oppositionspartierna har lagt några förslag om ytterligare klimatfinansiering utöver biståndsramen.

Socialdemokraterna skriver i sin budgetmotion att det inte ger en tryggare värld eller ett tryggare Sverige att ”kraftigt skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra”. Istället vill Socialdemokraterna ” successivt öka biståndet”. Ingen deadline anges i budgetmotionen för när S ska uppnå en procent av BNI i biståndsnivå, men att nå denna nivå beskrivs som partiets principiella inställning. Socialdemokraterna minskar dock biståndet 2026 med tre miljarder, precis som regeringen, fast de ligger en miljard kronor över regeringens budget. Socialdemokraterna lägger inget förslag om bistånd till Ukraina utöver biståndsramen. Därmed minskar Socialdemokraternas biståndsnivå både i kronor (från 57 till 54 miljarder) och i procent av BNI (från 0,83% av BNI 2025 till 0,75% av BNI 2026).

Vänsterpartiet frångår i årets budgetmotion för första gången någonsin sin egen princip om att biståndet ska vara minst en procent av BNI, fast de i budgetmotionen beskriver att ”det är självklart” för partiet att Sverige ska avsätta en procent av BNI i bistånd. Vänsterpartiet kritiserar att ”regeringen med stöd av Sverigedemokraterna monterat ner det svenska biståndet” och partiet vill bygga upp förtroendet på nytt ”under en mandatperiod”. Vänsterpartiets biståndsnivå minskar med 12,4 miljarder kronor mellan 2025 och 2026, från 1,01% av BNI 2025 till 0,79% av BNI 2026.

Centerpartiet ligger nära Socialdemokraterna i sin ordinarie biståndsbudgetram. Centerpartiet beskriver att de vill att biståndet i budgeten ska öka stegvis tills det når en procent av BNI, men utan att ange någon specifik deadline. Det som skiljer Centerpartiet från övriga partier är att de också, utöver den stegvisa ökningen av biståndsbudgeten, vill instifta en separat utvecklingsfond till stöd för Ukraina på en procent av BNP, som ska finansieras genom upplåning. En separat Ukrainafond innebär att stödet till Ukraina inte tas från en krympande biståndsbudget utan att hela biståndsbudgeten går till övriga samarbetsländer. Det är inte tydligt i budgetmotionen exakt hur mycket av Ukrainafonden som är bistånd enligt den internationella definitionen i OECD DAC, men enligt beskrivningar av förslaget ska minst så mycket av fonden vara officiellt bistånd (ODA) att Sverige alltid uppnår en biståndsnivå om en procent av BNI. Centerpartiet har budgeterat 54,1 miljarder i biståndsram för 2026 (3,5 miljarder mindre än 2025), och skulle då behöva säkerställa att minst 18 miljarder kronor ur Ukrainafonden klassas som ODA. Förutsatt att detta är korrekt tolkat ligger Centerpartiet på minst 1 procent av BNI i biståndsnivå.

Miljöpartiet står fast vid en biståndsnivå på en procent av BNI. De ökar stödet till 72,1 miljarder kronor 2026, jämfört med 68,5 miljarder kronor 2025. De kritiserar också att regeringens nedskärningar påverkat Sveriges roll som en stark och pålitlig partner i FN-systemet och som ledande aktör inom utvecklingsforskning, och gör därför särskilda fördelningar av budget till dessa ändamål: 900 miljoner mer än regeringen till kärnstöden till FN, och 705 miljoner extra att fördelas mellan Sida och Vetenskapsrådet för forskningsbiståndet.

Biståndsbudgetförslag i miljarder kronor

Såhär skriver oppositionspartierna om biståndets nivå i sina budgetmotioner

Socialdemokraterna

”Det geopolitiska läget är osäkert och oroligt. Antal konflikter i världen har ökat, människor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Sverige kan inte dra sig undan i detta allvarliga omvärldsläge. Att kraftigt skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. I denna budget föreslår vi att biståndet förstärks med 1 miljard mer än regeringen 2026.”

Vänsterpartiet

”Regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna övergivit en lång tradition av svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet övergavs redan i budgetpropositionen för 2023 och ersattes då med ett mål satt i kronor och ören. I årets budget omfattar den totala biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd. Det handlar om miljardtals kronor som försvinner från arbetet med att utrota hunger och fattigdom i världen. För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige ska uppnå målet att en procent av BNI ska avsättas för internationellt bistånd. Regeringens sänkning innebär dock att återgången kommer att behöva ske över tid. Under en mandatperiod har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna monterat ner det svenska biståndet. Vi ska åter bygga upp förtroendet för Sveriges biståndspolitik under en mandatperiod.”

Centerpartiet

”Svenskt bistånd måste börja återställas 2024 har präglats av fördjupade krig och naturkatastrofer i många delar av världen, från inbördeskriget i Sudan, med 9 miljoner människor på flykt, där miljontals människor hotas av akut svält , till översvämningar i Afghanistan och Pakistan och situationen i Gaza. Behovet av akut hjälp och återuppbyggnad är enormt. Samtidigt syns för första ett trendbrott efter många årtionden av snabbt minskande fattigdom, där den ekonomiska utvecklingen stagnerar i delar av världen. Sällan har svenskt bistånd haft potential att göra så mycket nytta om det används effektivt, men sällan har detta bistånd skurits ned så snabbt och ostrukturerat som under Tidöregeringen. Regeringen tycks använda biståndet som en restpost i budgetkalkylen. Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan. Men det kommer tyvärr ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats på grund av regeringens snabba nedskärningar, därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet tills dess det åter når 1 procent av BNI. Som en del i detta bör stödet till Ukraina flyttas ur den ordinarie biståndsbudgeten och i stället finansieras inom en kraftigt utökad budgetram för Ukrainastödet utanför budgeten.”

Miljöpartiet

”Behovet av ett rättvist och verkningsfullt utvecklingssamarbete är större än någonsin. På kort tid har det globala biståndet från OECD-DAC:s medlemsländer istället halverats och förändrats i grunden. 

Nu måste Sverige visa ledarskap. I en tid där konflikter och ojämlikhet ökar i världen samtidigt som demokrati och mänskliga rättigheter backar är ett starkt bistånd inte bara ett solidariskt åtagande – det är en säkerhetspolitisk investering.  

I Miljöpartiets budget återinför vi målet om att svenskt bistånd ska uppgå till minst en procent av BNI. Det är en helt avgörande investering för att främja en global rättvis omställning. Grundläggande principer om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och jämställdhet ska styra svenskt utvecklingssamarbete. Genom att öka klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i både deras ekonomiska utveckling och genomförande av Parisavtalet. Skydd av skog och hav, inklusive rättvist genomförande av målet att skydda minst 30 procent av både land- och havsområden, kräver långsiktig och rättvis finansiering. 

Sverige ska ha ett starkt kärnstöd till FN. Sverige har historiskt varit en stark och pålitlig partner till FN och dess fackorgan, ett förtroende som tyvärr försvagats genom de senaste årens neddragningar i det svenska kärnstödet till centrala FN-organ såsom UNRWA, UN Women, UNDP, UNFPA och UNAIDS. Det är en utveckling som riskerar att kraftigt försämra FN:s möjligheter att agera snabbt och effektivt vid kriser, samt att upprätthålla sitt långsiktiga normativa arbete och arbetet med att bygga upp motståndskraftiga samhällen genom satsningar på hälsa, utbildning, klimatanpassning, infrastruktur, jämställdhet och fredsbyggande. Miljöpartiet anser att Sverige omedelbart bör återupprätta och stärka det flexibla kärnstödet till FN-organ, och vi avsätter 900 miljoner för detta.  

Sverige har länge varit en ledande aktör inom forskningsbistånd, vilket stärkt forskningsmiljöer i samarbetsländer, byggt lokal expertis och gett resultat som nya läkemedel och regionalt miljösamarbete. Men regeringens nedskärningar har slagit hårt: Sidas forskningsstöd har mer än halverats, viktiga samarbeten har pausats och Sverige har tappat i trovärdighet som partner. Vi avsätter därför 705 miljoner kronor till utvecklingsforskningen, fördelat mellan Sidas forskningssamarbete och Vetenskapsrådet.”