Våra rekommendationer till EU-minister Ann Linde

Med en EU- och handelsminister är CONCORD Sverige övertygade om att Sveriges regering har större möjligheter att arbeta mer strategiskt och driva viktiga utrikes- och utvecklingspolitiska frågor kopplat till EU.

CONCORD Sverige arbetar tillsammans med CONCORD Europa för att EU:s medlemsländer ska hålla sina biståndsåtaganden. Minst lika viktigt är att säkerställa att alla politikområden, vid sidan av biståndet, bidrar till en globalt hållbar utveckling. Under 2016 pågår flera viktiga processer inom EU där vi ser att Sverige kan göra skillnad.

• Agenda 2030 – hur ska EU genomföra de globala målen?

Under 2016 ska EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst, EEAS, ta fram en färdplan för hur Agenda 2030 ska bli del av EU:s utrikes- och inrikespolitik. EU-länderna väntas därefter fatta ett gemensamt beslut om färdplanen i form av rådsslutsatser, vid ett ministermöte under 2017. CONCORD Sverige har tillsammans med CONCORD Europa tagit fram rekommendationer för vad färdplanen bör innehålla, där vi bland annat lyfter vikten av att den återspeglar EU:s åtaganden om en samstämmig politik för hållbar utveckling (PCSD).

• Jämställdhet – hur ska EU leva upp till sina internationella åtaganden?

EU måste bidra till att förändra den utbredda ojämställdheten och det strukturella förtrycket av kvinnor och flickor, genom att bättre leva upp till internationella åtaganden och genom att bedriva en utrikes- och utvecklingspolitik som sätter kvinnors och flickors rättigheter högt på agendan. Det är något som både CONCORD Sverige och CONCORD Europa arbetar för. I utrikesförvaltningens handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken fastslår Sveriges regering att EU:s gemensamma utrikespolitik är ett centralt verktyg för genomförandet av densamma. För den närmaste framtiden är det enligt CONCORD Sverige särskilt viktigt att Sverige driver frågor kopplat till jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter i framtagandet av EU:s nya utrikes- och säkerhetsstrategin och färdplanen för genomförandet av Agenda 2030, samt att Sverige driver på implementeringen av EU:s nya Gender Action Plan (GAP).

• EU:s nya säkerhets- och utrikesstrategi – integrering av ett hållbarhets- och rättvisefokus

Det är mer än tio år sedan EU fattade beslut om en gemensam global strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken. Förra året presenterade EU:s utrikeschef Federica Mogherini ett underlag som ska ligga till grund strategin, som ska beslutas under 2016. CONCORD Sverige ser det som centralt att Sverige genom informella kontakter och i förhandlingar under året verkar för att strategin har ett tydligt utvecklingsperspektiv och att regeringen driver nyckelfrågor såsom jämställdhet, samstämmighet och ett rättighetsperspektiv så att dessa tydligt integreras i strategin. I CONCORD Europas gemensamma rekommendationer lyfter vi flera av dessa frågor.

• Häv den flyktingpolitiska överenskommelsen mellan EU och Turkiet

Bristen på lagliga vägar in i EU ledde till att över en miljon människor gjorde den riskfyllda resan över Medelhavet för att söka skydd i Europa under 2015. Av dessa miste 3605 livet. EU:s främsta lösning, att göra en överenskommelse med Turkiet, har ifrågasatts av FN och kritiserats av en rad framträdande humanitära aktörer. Överenskommelsen bygger på antagandet att Turkiet är ett säkert land för asylsökande, men rapporter visar att det är högst troligt att Turkiet har tvingat tusentals syrier tillbaka in i Syrien under 2016. Dessutom garanterar Turkiet endast skydd för syrier och inga andra nationaliteter, vilket innebär att flyktingar från exempelvis Afghanistan eller Irak inte garanteras skydd¹. Sverige måste arbeta för att överenskommelsen med Turkiet upphävs och istället arbeta för att säkerställa fler lagliga vägar in i EU.

• Shrinking space – EU måste värna civilsamhällesorganisationers möjlighet att arbeta

Fler än hundra länder i världen har de senaste åren infört lagar eller regler som gör det svårare för organisationer i det civila samhället att verka fritt. Denna våg av hot mot föreningsfriheten och mot människorättsförsvarare är oacceptabel, och påverkar också på bred front det civila samhällets förutsättningar att bidra till genomförandet och granskningen av Agenda 2030. Sverige har med rätta satt det krympande utrymmet i fokus i utvecklingssamarbetets nya strategi för stöd till civilsamhället, och har därmed också en viktig roll som pådrivare för att EU i utrikes- och utvecklingspolitiken ska vara en stark röst för att försvara civilsamhällets utrymme och mänskliga rättigheter.

EU:s utrikes- och utvecklingspolitik påverkar civilsamhällets utrymme och förutsättningar att verka på flera sätt. En viktig och oroande tendens är att media och organisationer i civilsamhället även inom vissa EU-medlemsländer har rapporterat att deras möjligheter att verka har begränsats. Civilsamhällets utrymme är därmed en nyckelfråga som Sverige behöver driva i flera sammanhang.