I slutet av 2024 tillsatte regeringen en utredning om att utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet.
Kommittédirektivet som beskriver utredningens uppdrag tar avstamp i att alla länder behöver nå netto-noll, att särskilt “folkrika länder som lämnar fattigdom bakom sig” nu ökar sina utsläpp, och att Sverige har goda erfarenheter av omställning att dela med sig av. Direktivet fastslår att klimatbiståndet, klimatinvesteringar och Artikel 6-samarbeten (handel med utsläppsrätter) behöver stärkas, och att klimatarbetet ska vara “effektivt i den meningen att satsningarna ska göras där utsläppen kan sänkas mest per satsad krona”. Direktivet understryker Sveriges huvudbudskap om klimatarbetets brådska utifrån vetenskapen och möjligheter i form av jobb och tillväxt.
Klimatarbetet ska vara “effektivt i den meningen att satsningarna ska göras där utsläppen kan sänkas mest per satsad krona”.
Ur direktivet
I utredarens uppdrag ingår att:
- ge stöd till Regeringskansliets genomförande av den svenska internationella klimatpolitiken. Här framhålls att Sveriges position som en ledande samarbetspartner i klimatomställningen behöver stärkas, med fokus på att främja svenska hållbara lösningar. Bidrag till analys, planering och genomförande av klimatdiplomatins tre delar – policy, finansiering och teknik – ska ingå.
- ge förslag på utveckling av Sveriges stöd till klimatinitiativ och aktörer. Här finns referenser till reformagendan för biståndet, men inramningen är svenska offentliga aktörers stöd till klimatarbete vilket visar på ett bredare grepp än enbart klimatbistånd.
- föreslå hur Sverige kan bidra till att göra finansiella flöden förenliga med Parisavtalet. Uppdraget är att ge förslag relaterat både till prissättning på utsläpp i olika delar av världen och globalt, och till hur världen kan komma framåt med Parisavtalets artikel 2.1.c om omställning av finansiella flöden.
- föreslå hur regeringens styrning av myndigheter kan förtydligas för att deras internationella klimatarbete ska stärkas och utvecklas. Här nämns det jobb som myndigheter gör i relation till klimatförhandlingarna och deras samarbeten med andra länder.
- kartlägga vilka möjligheter som finns till policyutveckling och affärsmöjligheter för svenska företag när andra länder genomför sina nationella klimatplaner (NDC:er). Utredaren ska granska analyser av klimatplanerna som lämnas in inför COP30, särskilt de från länder med stora utsläpp, och samverka med Naturvårdsverket och Business Sweden.
- löpande föreslå andra åtgärder och samarbeten för att stärka och utveckla Sveriges internationella klimatarbete. Punkten är mer öppen än övriga, men den tillhörande beskrivningen lyfter påverkan på länder med stora utsläpp och förutsättningar för fossilfri omställning i fler länder.
Inget om klimaträttvisa
Inramningen är tydlig kring effektiv minskning av utsläpp och Sveriges positionering i det internationella klimatarbetet. Klimatanpassning nämns vid något tillfälle, men det står ingenting i direktivet om länder och grupper som drabbas hårdast av klimatkrisen eller hur Sveriges internationella klimatarbete ska beakta deras perspektiv. De länder som nämns utöver Sverige är Kina, Indien och Brasilien, i egenskap av stora utsläppare.
Klimatanpassning nämns vid något tillfälle, men det står ingenting i direktivet om länder och grupper som drabbas hårdast av klimatkrisen eller hur Sveriges internationella klimatarbete ska beakta deras perspektiv.
Direktivet säger med en mening att jämställdhet och mänskliga rättigheter ska beaktas i förslagen. Utredaren bör också tänka in sociala och socioekonomiska aspekter “i syfte att säkerställa engagemang för klimatomställningen hos olika aktörer i samhället”. I övrigt finns inga resonemang om inkludering, rättighetsbaserat arbete eller global och social rättvisa i klimatomställningen.
Synergier och målkonflikter med andra politikområden ska analyseras, särskilt det globala arbetet för biologisk mångfald. Det ska också ges förslag på finansiering av utredarens förslag.
Utredaren ska hämta in synpunkter och information från “berörda myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer relevanta för uppdraget”. Exemplen som listas är myndigheter och andra aktörer med statligt uppdrag. Civilsamhället nämns inte mer än indirekt genom omnämnandet av relevanta aktörer, samt en referens till arbetsmarknadens parter.
Utredningen ligger under Klimat- och näringsdepartementet och utredaren ska arbeta nära Regeringskansliet. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 31 december 2026. När och hur utredaren ska informera Regeringskansliet om sitt arbete dessförinnan bestäms i dialog dem emellan.
Läs mer
Sveriges och EU:s klimatfinansiering: vanliga frågor och svar.
Plattformens budskap till Sverige och EU inför COP29: Betala, fasa ut och inkludera: Vår uppmaning inför COP29 – CONCORD Sverige