Nyhet

19 februari 2020

Kokpunkt i EU:s budgetförhandlingar

#eu:s budget #eu:s och sveriges bistånd

I morgon torsdag deltar statsminister Stefan Löfven på det extrainsatta toppmötet med en enda punkt på dagordningen: EU:s långtidsbudget. Ett nytt förslag från chefsförhandlaren ligger på bordet. CONCORD Europa har granskat det och har utlyst ett ”don’t panic mode” för utrikesdelen av budgeten.

Det är budgetramen för de kommande 7 åren som medlemmarna ska komma överens om. Sveriges position i förhandlingarna är att hålla nere budgeten så mycket som möjligt. Budgetramen består av olika kapitel, där CONCORD under flera års tid har bevakat och påverkat nivå och innehåll i kapitel 6, Grannskapet och världen, som är EU:s externa arbete. Här finns bland annat hela EU:s internationella bistånd. Vår position genom förhandlingarna har varit att utrikesbudgeten ska utgöra minst 10 procent av den totala budgeten. I det förslag som nu ligger på bordet är andelen 9,3 procent.

­– Det är en minskning inom rimlighetens gränser. Men vi understryker att det behövs en stark budget för att EU ska kunna ta sig an globala utmaningar. Det är därmed viktigt att bevaka att utrikesbudgeten inte minskar ytterligare när budgeten förhandlas mellan statscheferna på torsdag, säger Madeleine Winqvist, policysamordnare och långtidsbudgetexpert på CONCORD Sverige.

Parallellt med att stats- och regeringscheferna i 27 länder ska komma överens om ramarna pågår den så kallade trialogförhandlingen mellan parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna. Det är i trialogen som inriktningen för varje kapitel beslutas. Men nu blockerar parlamentet de mest känsliga delarna av dessa förhandlingar, exempelvis alla delar där migration ingår, i väntan på att ramarna ska beslutas. Fortsätter blockeringen kan det bli ont om tid att få allt på plats innan budgeten ska träda i kraft i januari 2021.

­– Just nu handlar förhandlingarna mycket om vad man som medlemsland får tillbaka. Det är viktigt att också prata om de delar av budgeten som är till gagn för hela EU och som adderar värde till EU-samarbetet. Hur EU kan göra skillnad globalt, med insatser för fattigdomsbekämpning och för en hållbar utveckling globalt är ett sådant område, säger Madeleine Winqvist.

Rekommendationer till regeringen

I december 2019 skickade vi ett brev till statsminister Stefan Löfven och EU-minister Hans Dahlgren med bland annat dessa rekommendationer.

Försvara Grannskapet och världen

Vi förutsätter att Sverige med stark röst försvarar rubriken för Grannskapet och världen där biståndet ingår. Sverige bör på inga sätt bidra till att budgeten för Rubrik 6 minskar ytterligare, utan snarare verkar för att den ökar till 10% av den totala EU-budgeten. 

Förhandlingspaketet som ska diskuteras innehåller även förslag på fördelning av resurser inom de olika budgetrubrikerna. Nedskärningarna som föreslagits för Grannskapet och världen har slagit hårdast på instrumentet för Grannskapet, Utveckling och Internationellt samarbete (NDICI) där biståndet ingår. En ökad budget till denna rubrik bör därmed tilldelas NDICI.

Prioritera mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhället

Inom biståndsbudgeten (NDICI) har de tematiska programmen tilldelats en mycket liten budget jämfört med andra program. I förslaget uppgår de tematiska programmen till endast 8% av biståndsbudgeten. Genom de tematiska programmen garanteras resurser till mänskliga rättigheter, demokrati, civilsamhället och mänsklig utveckling, områden som löper stor risk att väljas bort i det bilaterala samarbetet. Därför vill vi att Sverige verkar för att de tematiska programmen får mer av resurserna. Detta kan bland annat göras genom den ökning vi föreslår för Grannskapet om världen. Resurser kan med fördel även omfördelas från reservfonden för oförutsedda utgifter som föreslås få hela 12% av budgeten för NDICI. Under inga omständigheter får de tematiska programmen skäras ned ytterligare.

Vi hoppas att Sverige kommer att vara en stark och tydlig röst för dessa två frågor på mötena och i förhandlingarna framöver.