Den uppgörelse som EU:s ledare kom överens om i somras har under hösten förhandlats med EU-parlamentet, men utan resultat. Förslaget har från start kritiserats av EU-parlamentet på grund av nedskärningar som gjorts jämfört med både EU-parlamentets och EU-kommissionens ursprungliga förslag. Det gäller områden som hälsa, klimat och digitalisering, men även det internationella biståndet.
I senaste förhandlingsrundan mellan EU-institutionerna nu i oktober bröts samtalen mitt i mötet och parlamentet lämnade förhandlingsbordet. Den planerade omröstningen där budgeten skulle antagits i EU-parlamentet den 19-21 oktober togs bort från dagordningen. Det är osäkert om en omröstning kommer kunna hållas i november istället, men oktober var satt som deadline för omröstning ifall budgetförslaget skulle hinna processas färdigt för ett avtal vid årsskiftet.
EU-parlamentet har i förhandlingarna under våren haft ett 40-punktsprogram med områden som de krävt ska ändras i EU-ledarnas överenskommelse. Där har en ökning av det internationella biståndet ingått. I förhandlingarna har dessa punkter prioriterats ner till 15 stycken och det internationella biståndet har även då funnits med. Men i de strandade samtalen finns det indikationer på att detta är ett av områdena som får stryka på foten i förhandlingarna. I samtal som CONCORD Sverige fört med UD har frågan lyfts om biståndets budgetnivåer är ett område Sverige kämpat för i förhandlingarna, men svaret har varit nej.
Det är mycket oroväckande att Sverige går med på att biståndet till internationell utveckling för kommande sju år blir lägre än för föregående period.
Céline Giertta, policysamordnare på CONCORD Sverige
– Det är mycket oroväckande att Sverige går med på att biståndet till internationell utveckling för kommande sju år blir lägre än för föregående period. Att inte kämpa för ett starkt internationellt bistånd i en tid då vi har en pandemi som gjort att utvecklingen med Globala målen för hållbar utveckling går bakåt är förödande, säger Céline Giertta, policysamordnare på CONCORD Sverige med ansvar för EU:s långtidsbudget.
De oavslutade förhandlingarna leder troligtvis till att den nya budgeten inte börjar gälla förrän tidigast mars 2021. För även om det finns ett budgetbeslut vid årsskiftet tar det två månader innan det gäller som lag. Om förhandlingarna dröjer till efter årsskiftet kommer istället 2020 års budget även gälla år 2021. Den delen av EU:s kommande långtidsbudget som rör unionens grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete, med ny struktur och prioriteringar, kommer därmed inte gälla. Istället blir det gamla regler och samarbetsområden som fortsätter, något som påverkar vilka EU-medel civilsamhällesorganisationer söker stöd från.
Konsekvenserna av att den nya budgeten och de delar som rör EU:s utvecklingssamarbete inte kommer igång i tid är att organisationer inte kan söka pengar för år 2021 till exempelvis demokrati- och jämställdhetshöjande insatser förrän tidigast i mars.
Céline Giertta, policysamordnare på CONCORD Sverige
– Konsekvenserna av att den nya budgeten och de delar som rör EU:s utvecklingssamarbete inte kommer igång i tid är att organisationer inte kan söka pengar för år 2021 till exempelvis demokrati- och jämställdhetshöjande insatser förrän tidigast i mars. I värsta fall får vi vänta ett helt år tills den nya strukturen börjar gälla som skulle göra det mer överskådligt för civilsamhället att identifiera varifrån de kan få stöd för sitt arbete, konstaterar Céline Giertta, policysamordnare på CONCORD Sverige.