Det säger Helena Lagerlöf, chef för utvecklingspolitiska gruppen vid Sveriges representation i EU.
Hur arbetar EU med bistånd och hållbar utveckling?
– Det finns ett styrdokument för EU:s utvecklingssamarbete, European consensus on development, samt ett motsvarande på det humanitära området, European consensus on humanitarian aid. Det handlar om att utgå ifrån partnerländernas prioriteringar och bistå dem i deras reformsträvanden. Samtidigt ska vi stå upp för civilsamhället, demokratin samt mänskliga rättigheter. Ur ett långsiktigt perspektiv finns övergripande mål såsom Agenda 2030 medan det kortsiktiga arbetet handlar om det humanitära arbetet i form av ett omedelbart stöd.
– EU som global aktör stödjer partnerländerna utifrån hur samhället ser ut. Idag handlar det mycket om klimatfrågor och det är mycket finansiering till olika typer av hållbara omställningar på klimatområdet. Att exempelvis kunna ställa om till fossilfritt och förnybart men samtidigt försöka sträva efter att länder blir motståndskraftiga mot naturkatastrofer. En stor del av biståndet går till det. Dessutom står Rysslands anfallskrig i Ukraina samt dess globala konsekvenser som resulterat i att flertal länder bland annat haft höga mat- och energikriser högt på dagordningen.
Det finns vissa EU-länder som vill lägga mycket pengar på migrationsinsatser i partnerländer, såsom gränskontroller, för att på så sätt minska migrationen till Europa.
Vilka intressen står emot varandra när det gäller EU-biståndet?
– Det finns en samsyn kring många frågor. Vi har en gemensam EU-policy och därtill ett gemensamt budgetramverk med en förordning som reglerar finansieringen för kommande sju åren (Global Europe). EU-medlemsstaterna brukar vilja prioritera områden, både geografiska och tematiska, som ligger dem särskilt varmt om hjärtat. Om vi ska diskutera var skiljelinjerna går så är migration ett ämne som medlemsstater inte kommer överens om. Det finns vissa EU-länder som vill lägga mycket pengar på migrationsinsatser i partnerländer, såsom gränskontroller, för att på så sätt minska migrationen till Europa. Majoriteten av medlemsstaterna är överens om att jämställdhet och miljö är viktiga frågor, men det finns ett par medlemsstater som har problem med det tänket. Vi får komma ihåg att det är en förhandlingsorganisation, därför krävs det att vi hittar kompromisser som alla kan acceptera.
Hur ser du på civilsamhällets roll i relation till EU:s bistånd?
– Civilsamhället har en väldigt viktig roll som en del av en demokratisk stat. Tidigare fungerade civilsamhället mer som en kanal för att genomföra olika projekt, men EU har blivit bättre på att finansiera civilsamhällsorganisationer som i sin egen rätt påverkar vårt demokratiska samhälle. Civilsamhället arbetar både med ansvarsutkrävandekortet genom att granska staten samt bidrar till samhällsutveckling, inte minst i konfliktländer. Civilsamhällets organisationer kan där spela en viktig roll för att låsa upp konflikter mellan befolkningsgrupper samt fungerar som en länk mellan staten och medborgarna.
När man inte kan komma överens om något på klimat- eller inom jämställdhetsområdet inom EU så skulle civilsamhällsorganisationer kunna prata mer med varandra.
Har du några tips på hur det svenska civilsamhället kan bli bättre på att bidra till hållbar utveckling genom EU?
– När man inte kan komma överens om något på klimat- eller inom jämställdhetsområdet inom EU så skulle civilsamhällsorganisationer kunna prata mer med varandra. Svenska civilsamhällsorganisationer kan exempelvis samarbeta med tyska civilsamhällsorganisationer som därefter påverkar den tyska regeringen som blockat en särskild klimatåtgärd. Det kan vara ett sätt för civilsamhället att organisera sig för att påverka samt trycka på sina regeringar vid viktiga frågor som blockerats inom EU. Jag tycker att CONCORD Sverige och andra civilsamhällsorganisationer gör ett väldigt bra jobb. Det är viktigt att ha en balans mellan att både vara den som granskar och spelar en ansvarsutkrävande roll, och vara en dialogpart i kraft av sin stora expertis.
Fotnot: Under Sveriges ordförandeskap våren 2023 är Helena Lagerlöf ordförande i rådsarbetsgruppen för allmänna utvecklingspolitiska frågor och internationella partnerskap. Denna grupp samordnar Sveriges deltagande i EU:s utvecklingspolitik genom att förhandla för Sveriges räkning i ministerrådet.
Påverka för ett mer rättvist och hållbart Europa
Hur kan civilsamhället påverka innehållet i Sveriges ordförandeskap? Hur arbetar CONCORD Sverige för ett mer öppet, rättvist och hållbart Europa inför och under ordförandeskapet? På denna sida kommer vi samla allt du som civilsamhällesaktör behöver veta!