När EU-kommissionen i juli 2025 presenterade sitt förslag till långtidsbudget (MFF) för 2028-2034 innebar det en ny inriktning och struktur för EU:s framtida utvecklingsfinansiering. Efter flera månaders förhandlingar antog rådet i juni 2026 en förhandlingsposition för Global Europe, som budgetområdet för EU:s externa arbete kallas.
Stärkta principer för biståndet
Rådet har stärkt skrivningarna om fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och biståndseffektivitet i förhållande till kommissionens förslag. Rådet lyfter även tydligare fram vikten av det lokala ägarskapet och efterlevnaden av de humanitära principerna. Det innebär sammantaget att flera utvecklingspolitiska principer har stärkts jämfört med kommissionens ursprungliga förslag.
Samtidigt finns flera av kommissionens förslag kvar. Rådet har inte återinfört tematiska utgiftsmål eller öronmärkta medel till exempelvis jämställdhet, mänsklig utveckling eller stöd till civilsamhället. Flera av rådets ändringar på det området har gjorts i delar av texten som inte är bindande. Det innebär att det fortfarande saknas tydliga finansiella garantier för flera utvecklingspolitiska prioriteringar, samtidigt som kopplingen mellan utvecklingssamarbetet och EU:s strategiska internpolitiska intressen består.
Även migration, i synnerhet kommissionens införande av möjligheten att villkora bistånd kopplat till partnerländernas mottagande av egna medborgare, har varit en omtvistad fråga i förhandlingarna. I slutändan landade rådet nära kommissionens förslag, med tillägget att medlemsländernas inflytande behöver bli större.
Större inflytande för medlemsländerna
Medlemsländerna behåller i stora drag kommissionens förslag om ett samlat instrument, men vill däremot ha större politiskt inflytande över hur resurserna används. Rådets förslag för ökad kontroll inbegriper exempelvis årliga strategiska debatter och regelbundna diskussioner om programplanering och genomförande.
En central fråga i förhandlingarna har varit den flexibla reserven för nya kriser och prioriteringar. Rådet vill stärka medlemsstaternas inflytande över när och hur pengarna används, bland annat genom obligatoriska samråd mellan kommissionen och rådet innan den flexibla reserven på 14,8 miljarder euro får mobiliseras. Samtidigt finns en stor del av den flexibilitet som kommissionen föreslog kvar, vilket ger kommissionen ett fortsatt stort handlingsutrymme att anpassa finansieringen efter nya kriser och prioriteringar.
Exempel på förstärkning i linje med internationella åtaganden
- Starkare skydd för biståndets grundläggande principer
Rådet stärker skrivningarna om fattigdomsbekämpning, rättigheter, jämställdhet, lokalt ägarskap och humanitära principer och inkluderar flera av dessa i målformuleringen för Global Europe. Det ger förslaget en tydligare utvecklingspolitisk förankring. - Starkare skydd för ODA (official development assistance)
Rådet tydliggör att EU:s bistånd ska följa ODA-reglerna och att det övergripande ODA-målet inte ska kunna justeras. Det minskar risken för att biståndsmedel används för andra politiska ändamål. - Större möjlighet till uppföljning och granskning
Rådet stärker möjligheterna att följa upp hur Global Europe genomförs. Det ger medlemsstaterna bättre möjligheter att granska hur pengarna används och om målen nås.
Områden som det europeiska civilsamhället håller koll på
- För mycket flexibilitet – för lite styrning
Kommissionen har fortsatt stort handlingsutrymme att styra hur resurserna används. Den geografiska fördelningen är till exempel fortsatt preliminär och det finns inte någon fastslagen uppdelning mellan programmerbara och icke-programmerbara insatser. Det kan försvåra långsiktig och förutsägbar finansiering av utvecklingspolitiska prioriteringar till förmån för andra politiska prioriteringar. - Fortsatt avsaknad av tematiska utgiftsmål och öronmärkningar
Rådet har i sin position inte säkerställt riktade medel för jämställdhet, mänsklig utveckling, mänskliga rättigheter, demokrati eller stöd till civilsamhället. Flera utvecklingspolitiska mål har visserligen stärkts på pappret, men utan bindande utgiftsmål och öronmärkningar finns en risk att andra politiska prioriteringar tränger undan biståndsinsatser för fattigdomsbekämpning och minskad ojämlikhet. Utöver avsaknad av öronmärkta medel till civilsamhället är dess roll och delaktighet i genomförandet av Global Europe fortsatt otydlig.
- Otydliga ramar för garantigivningen
Till skillnad från dagens regelverk, EFSD+ inom NDICI, saknas tydliga ramar för garantigivningens kvantitet, kvalitet och utvecklingsnytta. Samtidigt har garantierna fått kraftigt ökat utrymme i budgeten; de föreslås mer än fördubblas till 95 miljarder euro. Utan tydliga ramar och regler riskerar denna typ av ofta komplexa insatser att ha negativ påverkan på bland annat miljö och mänskliga rättigheter, samtidigt som gåvobistånd riskerar att trängas undan. - Många mål konkurrerar fortfarande med varandra
Global Europe ska samtidigt bidra till utveckling, migration, säkerhet, konkurrenskraft och andra strategiska intressen. Den grundläggande målkonflikten kvarstår med frågetecken om hur de olika prioriteringarna ska viktas mot varandra.
Vad händer nu?
Rådets position är ett steg i förhandlingarna, inte ett färdigt resultat. Förhandlingarna om MFF fortsätter under hösten 2026. Rådet och Europaparlamentet ska förhandla om de olika budgetinstrumenten, samtidigt som medlemsländerna försöker nå en övergripande överenskommelse om hela långtidsbudgeten. Det som beslutas nu kommer att forma EU:s internationella samarbete under resten av decenniet, och avgöra hur stort utrymme fattigdomsbekämpning, mänsklig utveckling, jämställdhet och mänskliga rättigheter får i EU:s framtida bistånd.