De senaste nedskärningarna i biståndet – och de som väntar

Regeringen har tagit beslut om att utvecklingssamarbetet i ytterligare fem länder ska avslutas innan valet nästa höst. Sammanlagt har regeringen under 2024-2025 beslutat om utfasning i hälften av Sveriges samarbetsländer inom biståndet utanför Europa - 13 stycken. Här går vi igenom fakta du kan behöva om nedskärningarna.

Biståndsminister Benjamin Dousa meddelade på fredagens presskonferens att utvecklingssamarbetet till Moçambique, Tanzania, Zimbabwe, Liberia och Bolivia ska fasas ut till den 31 augusti 2026.

Varför nedskärningar?

Regeringen motiverar nedskärningarna i utvecklingssamarbetet i dessa länder i Afrika och Latinamerika med att man har minskat biståndets budgetram med 3 miljarder kronor, och samtidigt vill fortsätta att öka stödet till Ukraina ur biståndsbudgeten. Det ökade biståndet till Ukraina är också anledningen till de budgetminskningar som regeringen gjort i biståndet till länder utanför Europa i budgetarna för 2023, 2024 och 2025, och de ytterligare stora nedskärningar som gjordes i juni 2025.

Att regeringen valde att fasa ut just dessa länder motiverades av ministern på presskonferensen med att regeringen ”gjort en bred bedömning” av utvecklingen där. Det framkom att inga specifika konsekvensanalyser gjorts utöver att regeringen enligt Dousa ”gör löpande bedömningar”. Ministern hänvisade i en intervju i Aftonbladet till att flera av länderna hindrats i sin utveckling ”eftersom de är så socialistiska”. Han sa på presskonferensen att det är utvecklingen i länderna, inte politiken per se, som är bakgrunden till beslutet.

Vilka länder är berörda?

I och med beslutet om att fasa ut samarbetet med de fem länderna Moçambique, Tanzania, Zimbabwe, Liberia och Bolivia ser den sammanlagda bilden av landsamarbeten inom biståndet ut såhär:

Biståndsstrategier påverkade av utfasning	Sveriges kvarvarande samarbetsländer utanför Europa
Kambodja (landfönster i regional strategi)	Demokratiska Republiken Kongo
Burkina Faso	Etiopien
Mali	Kenya
Sydsudan	Rwanda
Irak	Somalia
Jemen (landfönster i regional strategi)	Sudan
Afghanistan	Uganda
Myanmar	Zambia
Moçambique	Bangladesh
Tanzania	Colombia
Zimbabwe	Guatemala
Liberia	Kuba
Bolivia	Palestina (avslutad strategi och numer reducerat landfönster i regional strategi)
(Även den regionala strategin i Asien är under utfasning)

Det är inte enbart verksamheterna i de länder där samarbetena fasas ut som påverkas av nedskärningarna av bistånd i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. Det har gjorts stora budgetminskningar i de flesta av de länder där landstrategier finns kvar. Jämfört med 2021 rör det sig om minskningar på mellan 20-50 procent i enskilda kvarvarande landstrategier. Nästa år kommer stödet till länderna utanför Europa att ha minskat med mer än hälften jämfört med 2021.

Vilka ytterligare nedskärningar kan vi vänta inför 2026?

Det är inte helt enkelt att svara på frågan hur stora minskningarna kommer att bli. Men sammanlagt bör det handla om ytterligare miljardbelopp. Besked om detta kommer i regleringsbrevet till Sida inför 2026 som Tidöpartierna just nu förhandlar.

En del budgettekniska detaljer gör att inte hela den planerade budgetminskningen på 3 miljarder kommer att påverka nästa års biståndsverksamhet. Det beror på att kostnader inom andra utgiftsområden som påverkar biståndsbudgeten ser lite annorlunda ut 2026 än 2025. En detaljerad läsning av budgeten ger att det sannolikt ändå handlar om minst 1–2 miljarder kronor (av de tre som budgetramen minskats med) som regeringen ska skära ner någonstans.
Det sammanlagda civila stödet till Ukraina är enligt regeringen 9,2 miljarder kronor hittills under 2025, och ska enligt budgetpropositionen bli minst 10 miljarder 2026. Ministern nämnde på presskonferensen att regeringen vill avsätta 20 procent av den totala biståndsramen till Ukraina, vilket skulle bli 10,6 miljarder. Det rör sig alltså om ytterligare 0,8–1,4 miljarder kronor som regeringen vill flytta från länder i övriga världen till Ukraina.
Lägger vi ihop ovanstående två faktorer hamnar vi på 1,8-3,4 miljarder kronor, med reservation för att det inte går att beräkna exakt utan att ha överblick över mer detaljer i budgeten och utfallet för 2025 än vad som är tillgängligt offentligt.
Beslutet om utfasningen av fem länder innebär att 0,7 miljarder kronor* riktas om till Ukraina 2026. Det är alltså ytterligare miljardbelopp som ska skäras ner i biståndsbudgeten för 2026.

Var ska pengarna tas ifrån?

Andra delar av biståndet kommer att påverkas i besluten som kommuniceras i regleringsbrevet till Sida i december, då regeringen troligtvis meddelar hur de totala minskningarna ser ut. Med stor sannolikhet kommer fler geografiska strategier att påverkas av budgetminskningar – om inte genom utfasning så genom neddragningar. På presskonferensen nämndes också att vissa multilaterala kärnstöd och tematiska strategier kan påverkas.

Områden som inte kommer att beröras, enligt uppgifter på presskonferensen, är humanitärt stöd samt aidsprevention och vaccinationer, vilket troligtvis syftar på nära förestående finansieringsåtaganden till Globala Fonden mot hiv, malaria och tuberkulos och vaccinalliansen Gavi.

Likaså flaggade ministern för att mer budgetstöd ska ges till Ukraina, så att de stora resurserna inte sprids på alltför många enstaka projekt som försvårar effektivt genomförande och uppföljning. Strävan att ge budgetstöd och annat långsiktigt bistånd med hög grad av ägandeskap hos aktörer i partnerlandet är positiv och ligger väl i linje med de internationella principerna för effektivt utvecklingssamarbete. När det gäller biståndsverksamheten i andra partnerländer förespråkar ministern istället att Sverige ska agera mer kortsiktigt, på presskonferensen uttryckt som att “gå in och ut i länder, in och ut i projekt”, vilket alltså inte är ett vedertaget effektivt arbetssätt.

Ingen ska lämnas utanför?

Regeringen vill fokusera Sveriges utvecklingsbistånd till Ukraina, där det finns ett säkerhetspolitiskt intresse, och till ett fåtal länder där utvecklingen anses gå framåt, ofta uttryckt som att ”vattna där det växer”. Det står i motsats till åtagandet i Agenda 2030 om att satsa först och mest på de mest utsatta människorna och länderna – Leave no one behind. Regeringens agerande kritiserades av 27 organisationer i en debattartikel i Aftonbladet i oktober. De lyfte att stödet till Ukraina sker på bekostnad av just de människorna och länderna och att det civila stödet till Ukraina borde finansieras utöver Sveriges ordinarie budget.