Efter att EU:s medlemsländer enades om sitt förhandlingsmandat för EU:s biståndsbudget – Global Europe – i juni, riktas blickarna mot Europaparlamentet som just nu förhandlar fram sin position. Därefter följer trialogförhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Mycket tyder på att den föreslagna budgeten på två biljoner euro kommer att krympa längs med vägen.
För civilsamhället återstår flera avgörande frågor: hur stora blir nedskärningarna, kommer centrala utvecklingsområden värnas och hur mycket flexibilitet ska EU-kommissionen ha i att kunna omfördela medlen?
Hur stora blir nedskärningarna och var hamnar de?
En central fråga är inte bara hur stor den nya långtidsbudgeten blir totalt, utan hur eventuella nedskärningar fördelas.
Emily Wigens är chef för ONE Campaigns EU-kontor och en av initiativtagarna till det informella nätverket MFF HUB (MFF= Multiannual Financial Framework). Hubben driver att öka finansieringen av utvecklingsbistånd, humanitärt stöd och globala klimatåtgärder inom nästa fleråriga budgetram.
Emily Wigens, ONE Campaign
Emily Wigens är orolig för att Global Europe kommer att få bära en oproportionerligt stor del av de totala budgetminskningarna. Hon menar att civilsamhället behöver se bortom den övergripande MFF-siffran och undersöka vad Global Europe faktiskt får kvar i reala termer.
En mindre budget är en sak, men att EU:s externa agerande får bära en oproportionerligt stor del av minskningen är en annan, säger Emily Wigens.
Hon menar att investeringar i partnerländer också ligger i Europas intresse, eftersom det kan bidra till starkare ekonomier, stabilare samhällen och långsiktiga partnerskap. Därför bör utrikesbudgeten inte ses som något som står i motsats till Europas egna prioriteringar.
Läkarmissionen, som följer budgetförhandlingar på nära håll tillsammans med Act Svenska kyrkan och ytterligare några medlemmar i CONCORD Sverige, vill att den föreslagna ramen för Global Europe skyddas och att det humanitära stödet får ett rättsligt skydd mot omfördelning.
– Det behövs tydliga regler som säkerställer att civilsamhället får tillgång till finansiering och kan delta i genomförandet av Global Europe. Det handlar bland annat om enklare möjligheter till vidareförmedling av stöd och om att lokalt förankrade civilsamhällesorganisationer ska rådfrågas, säger Isabella Olsson, global påverkanschef på Läkarmissionen.
Isabella Olsson, Läkarmissionen
Risken med mer flexibilitet
Kommissionen föreslår ett mer flexibelt Global Europe-instrument för att enklare kunna omfördela medel utifrån nya prioriteringar och behov. Med det kommer en risk att långsiktiga investeringar i exempelvis hälsa, utbildning, fattigdomsbekämpning och civilsamhälle prioriteras ned när nya politiskt styrda behov uppstår, exempelvis utifrån migrations- eller geopolitiska intressen.
– Frågan är: flexibilitet för vad? säger Emily Wigens. Hon efterlyser tydliga ramar för hur den ökade flexibiliteten får användas och vilka prioriteringar som ska styra fördelningen av medlen.
Utökad budget för garantier
EU:s garantigivning är en annan fråga som civilsamhället håller koll på, däribland Act Svenska kyrkan, som särskilt följer hur garantiinstrumentet utformas och vilka regler som sätts kring det. EU:s garantisystem finansieras genom biståndet och används som säkerhet i större investeringar i länder i det globala syd för att minska riskerna för investerare.
Redan idag finansierar EU-biståndet garantier, men i kommissionens Global Europe-förslag har budgeten som kan användas för denna typ av insats nästan fördubblats jämfört med nuvarande budget. Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan, betonar behovet av tydliga begränsningar och regelverk.
Gunnel Axelsson Nycander, Act Svenska kyrkan
Garantiinstrumentet behöver begränsas och förses med nödvändiga regelverk, annars riskerar det att bli en gökunge som tränger ut gåvobistånd till sådana insatser som vi vet bidrar till att minska fattigdom. Garantiernas utvecklingseffekter är däremot osäkra, säger hon.
Även Läkarmissionen efterlyser tydliga krav för garantierna, bland annat sociala revisioner, miljökonsekvensbedömningar och oberoende uppföljning från civilsamhället.
Värna vissa tematiska områden
Bindande mål för mänsklig utveckling och civilsamhälle är en annan prioritering för Läkarmissionen. De är kritiska till att kommissionens – liksom rådets – position saknar bindande finansiella mål för bland annat civilsamhälle, mänsklig utveckling och jämställdhet.
– Civilsamhället måste bevaka om Europaparlamentet återinför bindande utgiftsmål i Global Europe för att förhindra att vissa tematiska områden trängs undan, säger Isabella Olsson,
ONE Campaign vill att 20 procent av Global Europe ska gå till mänsklig utveckling, exempelvis hälsa, utbildning, nutrition, vatten och sanitet samt socialt skydd.
– Du kan inte bygga en konkurrenskraftig ekonomi enbart genom infrastruktur. Det behövs människor som är friska, utbildade och kan delta i den ekonomin, säger Emily Wigens.
Act Svenska kyrkan vill att också att stödet till de mest utsatta länderna ska ha ett fast belopp.
Du kan inte bygga en konkurrenskraftig ekonomi enbart genom infrastruktur. Det behövs människor som är friska, utbildade och kan delta i den ekonomin, säger Emily Wigens.
Utvecklingssamarbete eller kortsiktiga europeiska intressen?
Organisationerna är kritiska till vad de ser som ett ökat fokus på konkurrenskraft, migration och europeiska strategiska intressen i biståndsbudgeten. Emily Wigens menar att europeiska intressen och utvecklingssamarbete kan gå hand i hand, men varnar för att partnerskap blir för kortsiktiga.
– Det finns en gräns mellan ömsesidigt intresse och transaktionalism. Om våra partnerskap främst kommer att handla om vad Europa kan utvinna eller säkra på kort sikt, riskerar vi att undergräva det förtroende eller det inflytande vi försöker bygga upp, säger hon.
Även för Act Svenska kyrkan är det en prioritering att EU:s bistånd inte ska användas som påtryckningsmedel i migrationsfrågor. Läkarmissionen lyfter lokal äganderätt och långsiktighet som andra centrala frågor i det fortsatta arbetet.