Strategin för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning omfattar 10,8 miljarder kronor och gäller för perioden augusti 2025 – december 2029. I genomsnitt blir det 2,4 miljarder kronor per år. Det är en jämförbar budget med de 2,5 strategier som denna strategi ersätter, nämligen strategierna för ekonomisk hållbar utveckling och för miljö, klimat och biologisk mångfald, samt utbildningsdelen av strategin för social hållbar utveckling.
Strategin har åtta mål: 1) försörjning, 2) institutionsstärkande, 3) digital omställning, 4) utbildning, 5) energi, 6) grön omställning, 7) klimatanpassning, 8) biologisk mångfald.
Biståndsminister Benjamin Dousa sa i regeringens pressmeddelande att strategin är en del i att åtgärda att ”mycket av Sveriges utvecklingsbistånd har varit felriktat”. Beskrivningen av verksamheten är dock relativt lik tidigare strategier och utgörs huvudsakligen av arbete som Sverige sedan länge stödjer inom biståndet.
Några nyheter i strategin:
- Globalt fokus tas bort (utom i undantagsfall), landnivån ska få större fokus och mervärdet jämfört med landstrategier är därmed mindre tydligt.
- Svenska resursbasen med myndigheter, forskningen, näringslivet, civilsamhället och andra aktörer lyfts fram mer.
- Några arbetsområden har tagits bort ur strategitexten, exempelvis social trygghet samt hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
Sammanslagning av klimat- och miljömål
De miljö- och klimatrelaterade målen är de som har omstrukturerats mest. Sju mer utförliga mål i den tidigare strategin för miljö, klimat och biologisk mångfald har blivit fyra miljö- och klimatrelaterade mål i nya strategin. Bland annat har tre mål om naturresurser/ekosystem/biologisk mångfald slagits ihop till ett mål, med tydligare koppling till ekonomisk utveckling.
Områden som fått mindre fokus
Ett antal områden i strategin har prioriterats ner. Formuleringar om social trygghet samt om hållbara produktions- och konsumtionsmönster har försvunnit ur strategin. Det finns också frågor som tidigare nämndes i målrubriker som nu inte syns på rubriknivå utan enbart i texten. Dit hör exempelvis hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske, samt hållbara och inkluderande städer. Global hälsa/ SRHR och migration låg tidigare i den tematiska strategin för social hållbar utveckling, men har nu fått egna strategier.
Generella målbeskrivningar utan fattigdomsperspektiv
Under varje mål finns exempel på verksamhet. Verksamhetsexemplen är något mer konkreta under de mål som handlar om ekonomisk utveckling jämfört med miljö- och klimatmålen, men samtliga målformuleringar är ändå ganska breda. Detta var även fallet i de flesta tidigare tematiska strategierna.
Målanalyserna i den nya strategin saknar i hög utsträckning rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv, och flera av analyserna är väldigt generella beskrivningar av utveckling för hållbara samhällen. Eftersom strategin inte är bunden till något specifikt land, men inte heller ska stödja arbete på global nivå i lika stor utsträckning som föregående strategier, blir beskrivningarna av mål och verksamhet inte grundade varken i den globala eller i nationella kontexter.
Svenska resursbasen väl synlig
Delar av civilsamhället i både Sverige och samarbetsländerna var mer specifikt synliga i tidigare strategier. Bland annat nämndes yngre generationer som förändringsaktör, samt fackliga organisationer, vilket saknas i nya strategin. Civilsamhället nämns dock fler gånger i denna strategi, både som samarbetspart tillsammans med myndigheter i Team Sweden, som samarbetspart i svåra miljöer där landets ledning saknar demokratisk reformvilja, och som en viktig del av den svenska resursbasen. Denna resursbas ”ska användas strategiskt, ändamålsenligt och flexibelt, och avser i detta sammanhang en bredare grupp av svenska aktörer inom offentlig och privat sektor, inklusive svenska institutioner och myndigheter, samt forskarvärlden och det civila samhället.”
Potentiell målkonflikt med exportintressen
En potentiell intressekonflikt i strategin är att regeringen i ett stycke önskar stödja insatser som ger ”långsiktigt hållbara resultat på samhällsnivå” men i ett annat gärna ser en ”projektbaserad ansats på landnivå”. Projektbaserat bistånd är en erkänt svår metod för att uppnå långsiktigt hållbara utvecklingseffekter, och de internationella principerna för effektivt utvecklingssamarbete rekommenderar budgetstöd, kärnstöd eller långsiktiga programstöd. Den projektbaserade ansatsen har nämnts i tidigare rapporter från UD om kopplingar mellan bistånd och svensk export. Sannolikt är det sådana exportorienterade projekt med upphandlingar för svenska företag som eftersträvas med att den nya strategin gärna ser storskaliga projekt på landnivå i fler länder.