Seminariet ägde rum precis på dagen 10 år efter att riksdagen antog Politik för Global Utveckling, det ramverk som slår fast att olika politikområden ska dra åt samma håll och inte motverka utveckling. Arrangörer var CONCORD Sverige, FUF, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Dagens första talare var den nytillträdda statssekreteraren hos biståndsministern, Tanja Rasmusson. Hon var ödmjuk inför att det är en svår uppgift att öka samstämmigheten men sa att regeringen ”vill mer och kan mer”. Hon sade också att det är viktigt att målkonflikter kommer fram i ljuset och att PGU måste skötas gemensamt, på ett inkluderande och lyssnande sätt. ”Alla ska med”, sa hon och nämnde näringsliv, forskare, politiker och civilsamhället. Hon ser fram emot den utvärdering som statskontoret fått i uppdrag att göra om hur regeringen kan arbeta mer effektivt med PGU.
Nästa talare var Jay Naidoo från Sydafrika. Han är tidigare minister i Nelson Mandelas regering och sitter i styrelsen för Global Alliance for Improved Nutrition (GAIN). Han berömde Sverige för vår solidariska samhällsmodell och för att det finns bred uppslutning kring enprocentsmålet: ”Vi måste jobba mot samma mål och för de värden som Sverige alltid kämpat för”. Han önskar att Sverige ska gå i täten för klimat och utveckling när andra stretar emot. En grundbult i arbetet för utveckling, enligt Jay Naidoo, är att lära människor att utkräva sina mänskliga rättigheter.
Nästa programpunkt hade rubriken ”Vilka var de stora frågorna vid PGU:s tillblivelse?” Mia Horn af Rantzien, huvudsekreterare i Globkom, påminde om att utredningen hade tre delar: globala nyttigheter, samstämmighet och bistånd. När vi idag talar om PGU är det samstämmighetsdelen som är mest känd. Enligt Lotta Hedström, ledamot i Utrikesutskottet 2003, var de stora utmaningarna handelsfrågor, vapenexport och civilsamhällets deltagande, frågor som är aktuella fortfarande. Länge var det osäkert om vapenexport ens skulle beaktas i utredningen. Enligt Lennart Wohlgemuth, professor vid Göteborgs universitet, var en knäckfråga hur samstämmigheten ska övervakas, en fråga som inte är tillfredsställande löst ännu. Mer resurser måste till för att den enhet på UD som ansvarar för frågorna ska kunna göra ett bra jobb, menade han.
Civilsamhället lyfte fram målkonflikter
Därefter var det civilsamhällets tur att lyfta fram kvarstående utmaningar i arbetet med PGU. Kathleen McCaughey från Amnesty talade om näringslivet och mänskliga rättigheter. Det är viktigt att regeringen erkänner målkonflikter och inför FN:s regelverk för mänskliga rättigheter; det är inte tillräckligt att det är frivilligt för företag att respektera mänskliga rättigheter, menade hon.
Kristina Fröberg från Forum Syd talade om olovlig kapitalflykt som dränerar utvecklingsländer på resurser. Dessa pengaflöden uppgår till 10 gånger så mycket som det globala biståndet. Det finns initiativ på EU-nivå för att komma tillrätta med problemen, men den svenska regeringen har hittills varit avvaktande. Marja Wolpher från Afrikagrupperna lyfte fram problemet med att EU:s politik bidrar till att mer och mer mark i fattiga länder används för att odla exportgrödor istället för att föda den egna befolkningen. Anna Ek från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen berättade att den svenska vapenexporten ökat enormt de senaste tio åren, helt på tvärs emot PGU.
Ledamöter röstade för extern utvärdering
Avslutningsvis ägde en paneldebatt rum med utrikes- och biståndspolitiska talespersoner. Désirée Pethrus (KD), Bodil Ceballos (MP), Kenneth G Forslund (S), Kerstin Lundgren (C), Hans Linde (V), Ismail Kamil (FP) och Christian Holm (M) började med att rösta om tre ja-eller-nej frågor. Frågorna, som alla riksdagsledamöterna röstade ja till, gällde bland annat behovet av en extern utvärdering av PGU och en bredare dialog med exempelvis civilsamhället.
Därefter fick panellisterna uttala sig om specifika aspekter inom PGU. Den första frågan handlade om svensk vapenexport kunde anses samstämmig med PGU, den andra frågan handlade om statens roll att se till att näringslivet efterföljer mänskliga rättigheter, och det tredje och sista ämnet rörde handel och livsmedelstrygghet, exempelvis EU:s handelsavtal med utvecklingsländer. Trots signifikanta politiska meningsskiljaktigheter var panelen ense om behovet av ökad samordning av PGU, och att målkonflikter mellan PGU och andra politikområden behöver belysas i större utsträckning.
För mer information, läs ett program framtaget av CONCORD Sveriges medlemmar: 13 punkter för ett framtida PGU