Mer detaljstyrning och mindre inflytande över biståndsbudgeten för Sida
Regleringsbrevet fortsätter i liknande riktning som vi sett i biståndspolitiken sedan 2022. Regeringen och UD tar beslut om en allt större del av biståndsbudgeten, och den del av budgeten som delegeras till Sida att besluta om minskar. Detta gäller även områden som regeringen satt som starka prioriteringar, till exempel humanitärt bistånd och stödet till Ukraina och Östeuropa. Regleringsbrevets detaljstyrning av Sidas beslut ökar också, då fler villkor sätts för maximal budget för 2025 per strategi. Beslut om fördelning per år är normalt sett delegerat till Sida, om inte regleringsbrevet anger något annat. Även år 2024 satte regeringen tak för utbetalningar för vissa strategier, framförallt sådana som löpte ut samma år eller var under utfasning. Nu har dock regeringen satt budget även för vissa pågående strategier som är mitt i en strategiperiod, bland flera exempel finns strategierna för Myanmar, Mocambique och Etiopien som alla löper till och med 2026.
Det bilaterala biståndet minskar
Framförallt den budgetram som sätts för Sidas utvecklingssamarbete i Afrika minskar med nästan en femtedel jämfört med 2024. I det längre perspektivet är anslagsposten för Asien halverad sedan 2019. Även anslagsposten för Mellanöstern minskar med 300 miljoner till 870 miljoner 2025. Dessa minskningar hänger delvis samman med den utfasning av samarbeten med Sydsudan, Burkina Faso, Mali, Kambodja, Jemen och Irak som skett under 2024, och minskningen av utvecklingssamarbetet med Afghanistan och Palestina. Men även om man tar utfasningarna i beaktande har budgetramarna minskat ordentligt för samtliga samarbetsländer över de senaste fem åren.
Regleringsbrevet innehåller inga besked om ytterligare utfasningar av strategier, trots att regeringen aviserat under hösten att den planerar att minska antalet samarbetsländer i utvecklingssamarbetet till maximalt 30 stycken.
Anslagsposter per region, angivet i miljoner kronor
Region | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 (budgetram) | 2025 (budgetram) |
Afrika | 6995 | 7168 | 7732 | 6698 | 6753 | 6302 | 5150 |
Asien | 2291 | 2078 | 1726 | 1431 | 1427 | 1440 | 1150 |
MENA | 1296 | 1330 | 1414 | 1148 | 1021 | 1070 | 870 |
Latinamerika | 686 | 676 | 784 | 570 | 557 | 580 | 480 |
Östeuropa & Centralasien | 1609 | 1546 | 1522 | 1917 | 2831 | 3415 | 2840 |
Mål och principer
Det riksdagsbundna övergripande målet om att biståndet ska bidra till förbättrade levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck finns kvar. Liksom förra året nämns inget generellt villkor om att biståndet ska användas i enlighet med OECD DAC:s riktlinjer. Det finns en hänvisning till reglerna i stycket om migrationsstrategin, där det medges begränsade undantag från dem. Ungefär hälften av målformuleringarna i strategin avviker från riktlinjerna, så det återstår för Sida att tolka detta i medelsfördelningen.
Stöd till civilsamhällets internationella partnerskap för en hållbar och rättvis utveckling
Budgetramen för det särskilda civilsamhällesanslaget är oförändrad på 1,8 miljarder kronor. Detta är mer än under 2022 då många anslagsposter skars ner, men fortfarande mindre än under åren 2019-2021, även utan justering för den reella minskningen på grund av kraftig inflation samt normala löneökningar. Sida uppmanas i regleringsbrevet att verka för att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ökar.
Återrapporteringskrav
UD ger i regleringsbrevet en rad redovisningskrav. Liksom förra året ska Sida rapportera om hur myndigheten arbetar med synergier mellan bistånd, främjande, handel och migration. För att främja effektivitet ska Sida ”förändra arbetssätt”, bland annat minska administrativa kostnader och antal ”transaktionsled”. Sida ska också verka för att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ökar.
Sida ska också redovisa arbetet med garantier, liksom hur myndigheten i högre utsträckning ska utgå från forskning i utformning och genomförande av biståndet. Här lyfts särskilt användandet av AI.
Nytt för i år är att Sida ska redovisa vilken verksamhet som avslutats för att skapa utrymme för nya partners i linje med reformagendan.
Uppdrag till Sida
Myndigheten får också ett antal tidsbestämda uppdrag under 2025:
- 22 februari: Arbetet med Kvinnor, fred och säkerhetsagendan (årligt återkommande uppdrag)
- 31 mars: Hur samarbetet med Team Sweden kan utvecklas
- 31 mars: Arbetet med att främja religionsfrihet
- 31 maj: Ökad samverkan med privata aktörer och nya givare utanför OECD:s biståndskommitté DAC
- 15 augusti: Resultatredovisning med fokus på långsiktiga effekter och Ukraina
- 31 september: Redovisning om informationssäkerhet
- 14 november: Genomförandet av Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald (årligt återkommande uppdrag)
Civilsamhället, demokrati och MR
Det underlag som Sida tog fram som svar på regeringens uppdrag om fria val under 2024 beskrev Sidas arbete med valstöd, men regeringen har inte definierat någon handlingsplan eller budgetramar för en sådan särskild satsning.
Anslagsposten för Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är oförändrad sedan förra året. En mindre förändring i budget finns angående strategin för stödet via partinära organisationer: ”Sida ska utöver den årliga mandatfördelningen tillgängliggöra 6,75 miljoner kronor i syfte att möjliggöra att samtliga partianknutna organisationer får del av det mandatfördelade bidraget i sin helhet över strategiperioden.”
FN-organ och andra multilaterala organisationer
Den största förändringen i kärnstöden till multilaterala organisationer är att Sverige helt avslutar samarbetet med UNRWA, FN-organet för palestinska flyktingar på Världsbanken och i Gaza. UNRWA hade ett kärnstöd på 400 miljoner kronor 2024 och 500 miljoner 2023. Läs Act Svenska kyrkan kommentar om det här.
Få av stöden till multilaterala organisationer ökar jämfört med förra året. Störst minskningar sker även fortsatt i stöden till FN-organ som arbetar med fred och Agenda 2030.
Ramanslaget för multilaterala och internationella organisationer och fonder ligger på 9,8 miljarder kronor för 2025 och är lägre än tidigare år (10,8). Förändringarna som gjorts i uppdaterade regleringsbrev under 2024 har skjutit till drygt en halv miljard sammantaget från anslagspost 33, som är regeringens öronmärkta bilaterala stöd.
För multilaterala utvecklingsbanker minskar nivån jämfört med regleringsbrevet för 2024, till 4,5 miljarder kronor. Dock är världsbanken den aktör som löpande under 2024 fått störst tillskott av finansiering i uppdaterade regleringsbrev; 945 miljoner kronor sammanlagt. Liknande större ökningar under året gjordes under 2023, så denna trend kan komma att fortsätta under 2025.
Klimat och miljö
Klimatfonderna: Efter en period av minskning ökar stödet till de globala klimatfonderna igen, framförallt tack vare regeringens löfte under COP29 om nytt mångårigt stöd till Gröna klimatfonden. Det totala stödet till klimatfonderna landar på cirka 2,7 miljarder kronor, vilket är en ökning på knappt 9 procent jämfört med det tidigare toppåret 2022. Stöden till båda de stora fonderna Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden ökar, eftersom flera mångåriga utfästelser till dessa nu betalas ut omlott. Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna har oförändrat stöd på 130 miljoner var. Regeringens löfte om svenskt stöd till fonden för skador och förluster på 200 miljoner spritt på flera år, återfinns inte ännu i regleringsbrevet.
Sidas bilaterala klimatbistånd: Cirka hälften av Sveriges klimatbistånd utgörs av bilateralt stöd från Sida, utspritt på olika anslagsposter. I Sidas anslagsposter ligger större delen av Sveriges stöd till anpassning för de mest utsatta människorna och länderna. Det stödet minskar i takt med att Sidas andel av biståndsbudgeten minskar. Hur Sidas klimatbistånd kommer att utvecklas under 2025 kan inte utläsas av regleringsbrevet utan syns först i rapporteringen i efterhand. Liksom förra året innehåller regleringsbrevet skrivningar om att myndigheten ska bidra till ett utökat och effektiviserat klimatbistånd. Länders nationella klimatplaner ska användas som utgångspunkt i arbetet. Här finns också krav på redovisning av Sidas arbete i relation till de internationella klimatförhandlingarna och Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald, samt synergier mellan det sistnämnda och klimatbiståndet.
Utvecklingsbankerna: De totala bidragen till utvecklingsbankerna minskar jämfört med förra året, och är tillbaka på samma nivå som 2023. Av stödet till bankerna räknas en viss procent som klimatbistånd. Eftersom den procentsatsen ökat under senare år, åtminstone för stödet till utvecklingsfonden IDA, är det inte säkert att summan klimatbistånd genom bankerna minskar.
Swedfund: Av budgetpropositionen för 2025 framgår att Swedfund får ett kapitaltillskott på högst 600 miljoner kronor specifikt för ökade klimatinvesteringar, vilket är en ökning från 460 miljoner 2024.
Jämställdhet
Enda gången jämställdhet nämns i regleringsbrevet är i samband med anvisningar om Sidas redovisning av arbetet med fria val. Här konstateras att jämställdhet är ”en förutsättning för lika rättigheter, frihet och demokrati”. Som nämnts ovan har Sida likt förra året i uppdrag att redovisa arbetet med kvinnor, fred och säkerhetsagendan (WPS), men det ges inget övrigt uppdrag på jämställdhetsområdet, till exempel om jämställdhetsintegrering.
Stödet till UN Women ökar från 67,5 miljoner till 112,5 miljoner kronor, vilket är samma summa som FN-organet tilldelades 2023. Stödet till UNFPA minskar från 627 till 396,8 miljoner kronor.
Tematiska strategier som minskar
Strategin för Hållbar fred, som under 2024 bytt namn till Fred och säkerhet, minskar ännu ett år, nu till 160 miljoner kronor. I en tillbakablick är det en tredjedel så mycket som samma anslag år 2020. Forskningsstödet har över tid minskat mycket, men ligger detta år kvar på samma summa som förra året; 440 miljoner kronor.
Migration
Det är tydligt att verksamheten under den nya anslagsposten 35 syftar till att motverka irreguljär migration, vilket inte ryms inom den internationella biståndsdefinitionen. Däremot är det inte lika tydligt vad den planerade verksamheten de facto är. Sida lyder under biståndets mål, vilket gör det svårt att genomföra verksamhet för ungefär hälften av målen i migrationsstrategin.
Handel och exportfrämjande
De så kallade särskilda exportkreditgarantierna för Ukraina, som väckt frågor hos många aktörer och enligt OECD DAC inte kan definieras som bistånd, har trots detta ökat från 300 miljoner kronor 2024 till 800 miljoner kronor 2025. Hittills har dock inga biståndsmedel betalats ut då efterfrågan hos berörda aktörer varit liten i praktiken.
Humanitära insatser
Trots att regeringen under 2024 ofta lyft vikten av det humanitära biståndet, minskar anslaget till Sidas humanitära arbete för 2025 med drygt en halv miljard jämfört med 2024. Även stödet till UN OCHA, FN:s organ för samordning av det humanitära biståndet minskar. Förutom Sidas beslut om humanitärt stöd har UD under 2024 fattat beslut om humanitärt bistånd till Ukraina och närområdet, via olika öronmärkta multilaterala stöd.
Strategiskt inriktade bidrag
Anslagspost 33 är den del av biståndet som regeringen har beslutsrätt över och som inte är kärnstöd till det multilaterala systemet. Det betyder att detta är det anslag som är lättast för regeringen att öronmärka, villkora eller styra om under löpande budgetår. Anslaget, som administreras av UD, ligger för 2025 på 1,9 miljarder kronor, en minskning jämfört med förra årets 2,7 miljarder, men fortfarande tre gånger så mycket som det legat på före pandemiåret 2020.