Högnivåpanelen ska presentera sin rapport för FN:s generalsekreterare i maj. Kan du redan nu säga något om innehållet?
– Det är fortfarande mycket tidigt att säga något om innehållet då diskussionerna och arbetet pågår för fullt – panelen har fortfarande inte diskuterat hur rapporten ska utformas. Det man kan säga är att stor vikt läggs vid det s.k. ”narrativet”, det vill säga den verklighets- och problembeskrivning som utgör ram för panelens rapport.
Det lutar även åt att panelen kommer att uttrycka sig kring mål. Panelrapporten kommer att fokusera på fattigdomsutrotning samtidigt som hållbarhet har en tydlig plats på agendan.
Den 19 februari var Gunilla Carlsson huvudtalare på ett möte i Köpenhamn om ojämlikhet. Där lyfte hon fram jämställdhet som en prioriterad fråga och tog även upp behovet av ett särskilt mål för jämställdhet i den framtida utvecklingsagendan. Rent konkret, hur kommer hon att driva på för ökad jämställdhet framöver? Och hur drivs frågan om jämställdhet inom högnivåpanelen – finns det andra panelmedlemmar som driver den frågan?
– Biståndsministern har lyft vikten av jämställdhet och kvinnors egenmakt inom ramen för panelens arbete, dels som en fråga i sig, och dels kopplat till andra prioriterade frågor såsom demokratisk samhällsstyrning. Ministern har även lyft behovet av ett separat jämställdhetsmål inom ramen för diskussionerna i panelen och fått brett stöd från andra panelmedlemmar – där finns det många likasinnade.
Rent konkret handlar det om att föreslå hur jämställdhet skulle kunna integreras i den kommande agendans olika delar, inklusive målförslag.
Gunilla Carlsson har också sagt att hon vill se en ”bättre balans mellan ekonomisk utveckling, sociala och miljömässiga faktorer”. Hur avspeglas det i panelens arbete?
– De nuvarande millennimålen har kritiserats för att ha en ”silo-ansats” och inte se till hur de olika delarna länkar till varandra. Nu finns det en stor medvetenhet inom panelen att olika mål samt hållbarhetsdimensioner är nära sammanlänkade och att detta måste reflekteras, t.ex. genom att lyfta samband dem emellan.
Om millennimålen framförallt fokuserade på sociala områden, får de andra dimensionerna av hållbarhet en mer framträdande roll i pågående diskussioner.
Uppslutningen kring de åtta millenniemålen har varit stor, även om man förstås önskat att arbetet med fattigdomsbekämpning skulle ha kommit ännu längre. Vilka förutsättningar krävs för att de nya målen ska bli effektiva?
– Den viktigaste förutsättningen för att de nya målen ska bli effektiva är att det finns politisk vilja och att såväl stater såsom aktörer inom näringsliv och civilsamhälle ställer sig bakom agendan. Det i sin tur bygger på en inkluderande, transparent och positiv process med att utforma agendan.
En prioriterad fråga för ministern i detta sammanhang är demokratisk samhällsstyrning. Transparens, ansvarsutkrävande och rättsstatens principer är inte bara viktiga i sig, utan även en förutsättning för utveckling.
– Högnivåpanelen är ju endast en process av många inom ramen för utformningen av agendan. Närmast till hands ligger Sveriges engagemang inom EU och inom ramen för FN-förhandlingarna som följer. Det pågår också en diskussion om huruvida panelmedlemmar skulle kunna ha en roll i att sprida information om panelens rekommendationer och det fortsatta arbetet med att utforma den framtida agendan.
Läs mer om CONCORD Sveriges arbete med post-2015-ramverket >>