Politikerna: Fasa ut fossila subventioner och öka klimatbiståndets effekt

På klimattoppmötet COP29 beslutades att världens rika länder ska bidra med 300 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering till utsatta länder – men behoven uppskattas till mer än det fyrdubbla, 1300 miljarder.

Många länder som är hårt drabbade av klimatkrisen är även djupt skuldsatta. Samtidigt saknas det inte resurser i världen – men i många fall går de till saker som spär på istället för att bidra till lösningen på klimatkrisen.

Under en pitchsession under Almedalsveckan presenterades tre förslag på innovativa sätt att finansiera klimatomställningen i fattiga länder.

Här kan du se seminariet i sin helhet (från 7.56)

Förslag nummer 1: Fasa ut fossila subventioner

Karin Lexén från Naturskyddsföreningen pitchade detta förslag och påminde om att år 2024 använde Sverige 23,7 miljarder skattekronor till att sponsra klimatskadlig verksamhet i Sverige – mer än 4 miljarder mer än den totala miljöbudgeten.

– Problemet med fossila subventioner är att de gör det billigare att släppa ut, när pengarna istället hade kunnat användas till anpassning för att minska sårbarheten.

Förslaget innehöll två steg:

• Att Sverige sätter mål för att avveckla de fossila subventionerna och avsätter pengarna till exempelvis klimatanpassning
• Att Sverige driver på internationellt för initiativ där man styr om fossila subventioner till klimatlösningar i utsatta länder.

– Det är logiskt, effektivt och rättvist och en stor möjlighet till finansiering. Det är också ett test på politiskt vilja. Om man vill ställa om så är detta ett bra steg.

Så sa politikerna om fossilsubventioner:

Jytte Guteland, S:

– Ja, med emfas. Detta är pengar som jobbar i fel riktning och de måste bort ur exempelvis EU:s långtidsbudget.

Anna Lasses, C:

– Ja.

Helena Dyrssen, L:

– I grund och botten ja. Sedan finns det ibland andra skäl för subventioner, att få ett land som håller ihop och att man kan leva utanför Stockholmstrakten.

Förslag nummer 2: Tre skatter och en skuldfråga

Hanna Nelson på Oxfam berättade att 66 procent av svenskarna vill att rika utsläppare och företag ska beskattas, och gav förslag på tre skatter som Oxfam tycker bör införas:

• En ny svensk förmögenhetsskatt på de allra rikaste. Enligt Oxfams beräkningar skulle detta kunna generera sju gånger Sveriges andel för att hantera klimatkrisens skador globalt.
• En flygskatt baserad på hur mycket man flyger.
• En ny förorenarskatt: Beskatta fossilindustrin för de skador de orsakar, och inför denna globalt.

Hanna Nelson påminde också om att många länder i världen betalar mer än hälften av sina statliga utgifter i skulder. Skuldfrågan hanteras i dag i forum där främst världens rika länder är representerade.

– Vi vill se ett initiativ för skuldhantering inom FN, där alla parter kommer till tals, sa Hanna Nelson.

Så sa politikerna om skatter:

Förmögenhetsskatt:

Helena Dyrssen, L:

– Nej. Så fort en förmögenhetsskatt införs så poff, försvinner de ur landet. Så länge pengarna finns i Sverige gör de nytta här. Det är ett ineffektivt förslag och dåligt för Sverige.

Anna Lasses, C:

– Nej från mig också, och jag tycker Helenas argument är rimliga.

Jytte Guteland, S:

– Det blir nej från vårt parti också. Vi ser svårigheter med detta.

Individualiserad flygskatt:

Jytte Guteland, S:

– Ja i teorin, men det är mycket svårt att få till. Men jag tror mycket på att få till en skarpare utsläppshandel för flyget.

Anna Lasses, C:

– Nej, vi anser att man ska beskatta utsläppet och inte fordonstypen.

Helena Dyrssen, L:

– Nej. Det viktigaste är att få ner utsläppen, och få till en övergång till elektrobränslen.

Skatt på stora företag:

Helena Dyrssen, L:

– Det vore en förlängning av koldioxidskatten så kanske är det bra. Men stora företags vinster är även smörjmedel i ekonomin, och investeras till exempel i pensioner.

Anna Lasses, C:

– En liten brasklapp är att de företag som tillverkar vapen kan hamna i denna kategori, och där har vi ett stort behov av att öka produktionen. Kanske ska man fundera på om man verkligen ska lägga en förorenarskatt just nu på dessa företag.

Jytte Guteland, S:

– Ja. Det bästa vore en global koldioxidskatt. I avvaktan på det skulle detta kunna vara ett steg.

Så sa politikerna om skulder:

Jytte Guteland, S:

– Absolut ja till skuldhantering inom FN. Det handlar om demokrati och tillit mellan länder.

Helena Dyrssen, L:

– Jag håller med om att vi borde kunna lätta på skuldbördan för många länder. Men mekanismen är inte så enkel. Jag är inte säker på att FN klarar att hitta ett skuldavskrivningssystem som är tillräckligt rättvist och välfungerande.

Anna Lasses, C:

– Vi är beredda att testa en skuldmekanism inom FN. Men vi vill att skuldsaneringen sprids ut och att Kina och diverse andra inte smiter undan.

Förslag nummer 3: Öka effektiviteten på befintliga medel.

Annika Flensburg från Kvinna till Kvinna vittnade om att den klimatfinansiering som finns inte används på effektivast möjliga vis.

– Den når inte de samhällen med störst behov. Kvinnor i konfliktdrabbade länder känner klimatkrisen inpå huden men vet kanske inte att samtalen pågår. För att komma åt pengar krävs muskler och resurser, så där finns det ett glapp.

Hon uppmanade Sverige att prioritera direktstöd till lokala klimatlösningar i biståndet, och att använda sin röst i exempelvis utvecklingsbanker för att driva på så att lokala organisationer får tillgång till pengarna. Hon efterlyste också bättre transparens kring vart pengarna går, till exempel genom markörer för jämställdhet i klimatbiståndet.

Så sa politikerna om att öka klimatbiståndets effektivitet

Helena Dyrssen, L:

– Jag tycker att det är rätt inställning, men jag upplever att den medvetenhet som du säger saknas faktiskt finns. De länder som har stora behov finns med i besluten, man jobbar för att hitta lokala lösningar.

Anna Lasses, C.

– Ja, självklart. Det är viktigt med jämställdhetsmarkörerna, det är en anledning att vi tycker att man ska i införa en feministisk utrikespolitik.

Jytte Guteland, S.

– Ja med emfas. Vi hade behövt att Sverige tar ledarskap för en feministisk utrikespolitik, det spelar roll att visa för omvärlden att det är dit Sverige vill.

Se seminariet i efterhand

Det börjar vid 7.56, på Civilsamhällesarenans Youtube-kanal.