Sammanfattning

7 mars 2016

Utvecklingspolitiken

#feministisk utrikespolitik

Sverige är det första landet i världen som har en uttalad ambition att föra en feministisk utrikespolitik, en politik som har som målsättning att stärka alla kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. När Sveriges utrikesminister Margot Wallström lanserade den feministiska utrikespolitiken på hösten 2014 var det ett modigt och viktigt politiskt ställningstagande.

För att analysera genomförandet av Sveriges feministiska utrikespolitik sedan dess införande har CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp gjort en gemensam och unik granskning. Här ges sammanfattningen och rekommendationerna från kapitlet om utvecklingspolitiken.

Sverige har kommit långt med jämställdhet inom utvecklingssamarbetet, framförallt på grund av att jämställdhet sedan länge har varit ett prioriterat område och för att Sida har arbetat systematiskt och långsiktigt med jämställdhetsintegrering i biståndet. Det finns dock förbättringspotential gällande mätning och rapportering, och ett behov av att investera mer i riktade insatser inom produktiva sektorer, framförallt inom jordbruksbiståndet. Det finns även ett behov av att utveckla arbetet med hbtqi-personers rättigheter inom utvecklingssamarbetet.

De utvecklingspolitiska beslut som har störst konsekvenser för jämställdhet är dock de ökade avräkningarna på biståndet, som under 2016 kan komma att uppgå till 13 miljarder kronor, samt Sveriges bristande insatser för att förhindra olovlig skatteflykt, eftersom ökade skatteintäkter i låg- och medelinkomstländer har identifierats som en nyckelfråga för att främja jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter.

Rekommendationer:

  • Upphöra med att ställa utsatta grupper mot varandra genom att göra avräkningar på biståndsbudgeten för att bekosta det nationella flyktingmottagandet och säkerställa att hela Sveriges biståndsbudget används till att uppnå de biståndspolitiska målen.
  • Ställa krav på jämställdhetsanalyser av svenska skatteavtal med låg- och medelinkomstländer samt andra skattesamarbeten på internationell nivå och arbeta för ett internationellt organ för skattesamarbete inom FN som tacklar frågor såsom skatteflykt.
  • Vara en fortsatt tydlig internationell röst globalt för motvindsfrågor genom sitt stöd för SRHR som en jämställdhets- och rättighetsfråga samt konkretisera och förverkliga ett tvärregionalt nätverk som arbetar för att flytta fram globala ramverk för SRHR och implementera redan gjorda internationella åtaganden.
  • Vara en stark och tydlig röst för hbtqi-personers rättigheter i internationella fora på global, regional och nationell nivå samt bidra med riktat och integrerat stöd till området inom ramen för arbetet med jämställdhet, SRHR samt andra relevanta områden.
  • Säkerställa att småskaligt och hållbart jordbruk är prioriterat inom svenskt utvecklingssamarbete och satsa på fler insatser med jämställdhet som huvudfokus inom jordbruksbiståndet, framförallt kvinnliga bönders möjlighet till organisering, tillgång till juridisk rådgivning, finansiella tjänster, information, teknologi och insatsvaror samt närhet till marknad.
  • Se över mätning och rapportering av riktade och integrerade jämställdhetsinsatser samt utöka andelen insatser med jämställdhet som huvudfokus inom utvecklingssamarbetet.
Läs hela rapporten