Sammanfattning

7 mars 2016

Miljö- och klimatpolitiken

#feministisk utrikespolitik

Sverige är det första landet i världen som har en uttalad ambition att föra en feministisk utrikespolitik, en politik som har som målsättning att stärka alla kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. När Sveriges utrikesminister Margot Wallström lanserade den feministiska utrikespolitiken på hösten 2014 var det ett modigt och viktigt politiskt ställningstagande.

För att analysera genomförandet av Sveriges feministiska utrikespolitik sedan dess införande har CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp gjort en gemensam och unik granskning. Här ges sammanfattningen och rekommendationerna från kapitlet om miljö- och klimatpolitiken.

Under hela 2015 har förhandlingarna och antagandet av Parisavtalet stått i fokus för regeringens arbete med miljö- och klimatpolitik. Jämställdhet var en av de frågor som Sverige försökte driva inom Parisavtalet, men när förhandlingarna hårdnade var det inte den fråga som prioriterades. Skrivningarna om jämställdhet blev således svaga i Parisavtalet, vilket var en besvikelse för många inom civilsamhället. Sverige har heller inte lyckats säkerställa ett tillfredsställande jämställdhetsperspektiv inom EU:s program för miljö- och klimatbistånd, trots att regeringen är representerad i medlemsstatskommittén som beslutar om programmet.

I planerna för EU:s miljö- och klimatbistånd är avsaknaden av jämställdhetsperspektivet påfallande, eftersom inget av de förväntade resultaten eller indikatorerna innehåller någon hänvisning till jämställdhet. Inom Sveriges eget miljö- och klimatbistånd finns det ett behov av fler insatser med jämställdhet som huvudfokus inom arbetet med miljö, klimat och resiliens.

Rekommendationer:

  • Säkerställa att uppföljningsarbetet av klimat- och miljöarbetet inom Parisavta­let och Agenda 2030 inkluderar ett fokus på jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt inom ramen för nationella, regionala och internationella handlingsplaner.
  • Driva frågan om jämställd representation i klimatförhandlingar på global nivå, samt vid beslut om klimatsatsningar på regional, nationell och lokal nivå.
  • Genom såväl sitt bilaterala som multilaterala bistånd verka för att omställning till hållbar energi och satsningar på klimatanpassning i första hand gynnar männis­kor som lever i fattigdom, varav kvinnor och flickor är i majoritet, och verka för krav på samråd med tydlig målgruppsanalys samt analys av könsroller i projektplaner.
  • Säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i Sveriges och EU:s klimatbistånd, inklu­sive humanitära insatser vid naturkatastrofer, samt inom arbetet med katastrofris­kreducering.
Läs hela rapporten